Blixt Gordon

Från Seriewikin
Version från den 16 november 2006 kl. 23.02 av Fredrik (diskussion | bidrag) (Bokversioner)
Hoppa till navigeringHoppa till sök
Blixt Gordon av Alex Raymond © Alex Raymond.

"Blixt Gordon" (i original "Flash Gordon") är en av de klassiska äventyrsserierna och stilbildande inom science fiction-genren.


Historik

Debut

Serien debuterade som en söndagssida den 7 januari 1934, tecknad av Alex Raymond. Raymond stod som ensam upphovsman, men i verkligheten var det Don Moore som skrev manuset. Bakgrundshistorien om hur den välkände idrottshjälten (ursprungligen en polostjärna) Blixt Gordon hamnar på planeten Mongo för att kämpa mot den onde Kejsar Ming är välbekant för de flesta.

1940-talet

1940 utökades serien med en dagsstripp som tecknades 1940–44 av Austin Briggs. När Raymond 1944 tog värvning i marinkåren tog Briggs över söndagsversionen, och dagsstrippversionen upphörde. När Raymond så avslutade sin tjänstgöring vid Andra världskrigets slut hade King Features skrivit ett flerårskontrakt med Briggs, vilket hindrade Raymond från att fortsätta på serien. Istället gavs Raymond möjlighet att utveckla en ny serie, vilken kom att bli "Rip Kirby".

1948 blev Mac Raboy ny tecknare på söndagsversionen. Don Moore var fortfarande huvudsaklig manusförfattare.

I Belgien tecknade Edgar P. Jacobs en piratversion.

1950-60-talen

1951 återupplivades så dagsstrippversionen av "Blixt Gordon", med Dan Barry som ansvarig tecknare. Barry omgav sig med en stab av skickliga manus- och tecknarsassistenter, bl.a. Harvey Kurtzman, Harry Harrison, Frank Frazetta, brodern Sy Barry, Bob Fujitani och Al Williamson. Barrys version av "Blixt Gordon" blev onekligen väldigt lyckad, samtidigt som den skiljer sig väldigt mycket från den mer fantasy-inriktade ursprungsversionen av Raymond.

1967 dog Mac Raboy och Barry fick överta även söndagsversionen. Barry kom sedan att ansvara för serien ända fram till 1990. Periodvis var han enbart tuschare, ibland skissare, någon enstaka gång enbart manusförfattare, ibland helt ensam på serien (när gaget var för lågt för att han skulle ha råd med assistenter), men framför allt var han en skicklig arbetsledare och redaktör som såg till att konstant hålla kvaliteten på jämn nivå och samtidigt behålla sin egen prägel på slutprodukten.

Senare år

"Blixt Gordon" av Mac Raboy ur Levande Livet nr 33/1954. © KFS

När Barry och syndikatet inte kunde komma överens om ett nytt kontrakt lämnade han serien, och en turbulent tid följde. 1990 anställdes Bruce Jones som författare, och Ralph Reese som tecknare. Den senare fick dock svårt att hinna med deadlines och sparkades till förmån för Gray Morrow 1991. Den nya konstellationen byttes ut redan samma år, när Thomas Warkentin blev ny författare.

Vid det här laget hade serien förlorat så många tidningar att man lade ut teckningsjobbet på en studio i Buenos Aires för att spara pengar. Det gav dock inte något lyckat resultat och 1993 lades dagsstrippversionen helt sonika ner. Warkentin och de anonyma Buenos Aires-tecknarna fortsatte med söndagsversionen till 1996 (med undantag för några avsnitt som skrevs av Kevin VanHook).

Därefter fick Jim Keefe, som tidigare jobbat för KFS, chansen att föra serien vidare. Med stor berättarglädje och engagemang tog han sig an uppgiften, och serien var betydligt mer vital än på länge. Keefe har dock beskrivit villkoren som väldigt hårda under denna tid. Då serien gick i så få dagstidningar fick han knappt något betalt, samtidigt som han inte ville lägga ner mindre tid på sitt arbete. Likt sina föregångare använde sig Keefe därför flitigt av assistenter och hjälptecknare; både nya okända talanger (Mark McMurray, Loston Wallace) och etablerade veteraner (Al Williamson, George Evans, Joe Kubert, John Romita) som ställde upp ideellt för att hjälpa till att hålla serielegenden vid liv. Till skillnad från tidigare fick Keefes "assistenter" alltid sitt namn publicerat.

Till slut blev situationen ohållbar, och Keefes sista "Blixt Gordon"-söndagssida publicerades den 16:e mars 2003. Hans allra sista söndagssida publicerades dock veckan efter – men inte som en "Blixt Gordon"-sida utan "Morrgan och Klös" istället! Denna series tecknare Patrick McDonnell var den siste "assistenten" som skulle bidra till "Blixt Gordon", men i sista stund tyckte syndikatet att en crossover mellan "Blixt Gordon" och "Morrgan och Klös" skulle passa bättre i den senare serien.

Ingen ny serieskapare har jobbat på serien sedan dess, och den är numera endast tillgänglig i form av reprinter av tidigare Keefe-material.

Serietidningsversioner

Under olika perioder har serien haft egen serietidning i USA, med nya avsnitt som producerats direkt för tidningarna.

Svensk utgivning

"Blixt Gordon" dök upp i Sverige redan i Min tidning nr 12/1934, då under titeln "Äventyr i världsrymden".

1941–43 kom julalbum ut under titeln "Blixt Gordon – Äventyr i okända världar".

Blixt Gordon gavs ut som egen serietidning 1962–64 (av Formatic Press), 1967–69 (av Semic Press) och 1973–74 (av Red Clown). Därefter har den främst publicerats som biserie i tidningen Fantomen.

Enstaka avsnitt har publicerats i bl.a. Seriebiblioteket, Serie-Pressen, Stjärnmagasinet, Comix Pocket och Comics – Den Stora Serieboken.

Filmversionen

Flera filmversioner har gjorts med Blixt Gordon.

Hollywood var inte sent att haka på intresset för "Flash Gordon". Bara två efter serien startat hade den första filmföljetongen premiär, där huvudrollen spelades av den förre olympiske guldmedaljören i simning, Larry "Buster" Crabbe. (Crabbe har ironiskt nog gestaltat även Buck Rogers på vita duken. Han har också spelat en tredje seriehjälte från samma generation, nämligen Tarzan.) Ytterligare två filmserier producerades 1938 och 1940. Den senare, "Blixt Gordon och Purpurdöden" ("Flash Gordon Conquers the Universe") har visats på svensk TV. Under 1954 kunde man i amerikansk TV se en 39 avsnitt lång TV-serie om "Blixt Gordon". Den senaste filmatiseringen är från 1980, då den elake Ming spelades av Max von Sydow och musiken framfördes av rockgruppen Queen. En ny film är planerad till 2006.

Bokversioner

Några gånger har Blixt Gordon publicerats i romanform, och i två omgångar har dessa berättelser nått Sverige.

Första gången var 1955-56, då Sörlins förlag publicerade en serie om minst sex böcker. De baserades på tidiga seriemanus och som författare angavs Alex Raymond. Ursprunget till dessa är okänt, men det verkar inte som om de har publicerats i USA. Möjligen publicerades de först i Norge (de har även publicerats i Danmark).

1981-1983 utgavs sex Blixt Gordon-böcker som en del av B. Wahlströms ungdomsböcker (de klassiska med gröna ryggar). Även här angavs Alex Raymond som författare. Dessa publicerades ursprungligen i USA av Avon Books på 1970-talet och skrevs i själva verket av Ron Goulart och Bruce Cassiday. De svenska översättningarna försågs med nytecknade omslag, bland annat av Anders Ferm.

Blixt Gordon på andra språk

  • Mini danmark.gif Danska: Jens Lyn
  • Mini norge.gif Norska: Lyn Gordon
  • Mini frankrike.gif Franska: Guy l'Éclair
  • Mini tyskland.gif Tyska: Blitz Gordon
  • Mini ryssland.gif Ryska: Флэш Гордон (Flesh Gordon)
  • Mini japan.gif Japanska: フラッシュ・ゴードン (Furasshu Goodon)

Artiklar i Bild & Bubbla

  • Janne Lundström: Blixt Gordon i bottenläge (Thud 1)
  • Janne Lundström: Alex Raymond (Thud 2)
  • Janne Lundström: Dan Barry (Thud 13)
  • Henri B. Holmgren: Al Williamson – serietecknare (B&B 4/1980)
  • Olof Siverbo: Äventyrshjältarna gör entré (B&B 4/1996)

Recensioner i Bild & Bubbla

Externa länkar

Stub.png Den här artikeln är bara påbörjad, en så kallad stubbe. Hjälp Seriewikin växa genom att fylla i mer! 
Hämtad från "https://seriewikin.serieframjandet.se/index.php?title=Blixt_Gordon&oldid=42966"