Skillnad mellan versioner av "Judge Dredd"
Kimmen (diskussion | bidrag) |
Keffy (diskussion | bidrag) |
||
| (27 mellanliggande versioner av 7 användare visas inte) | |||
| Rad 15: | Rad 15: | ||
[[Kategori:Serier som blivit film]] | [[Kategori:Serier som blivit film]] | ||
[[Bild:Judge_Dredd.jpg|right|frame|"[[Judge Dredd]]" i [[Brian Bolland]]s tappning. © Rebellion A/S.]] | [[Bild:Judge_Dredd.jpg|right|frame|"[[Judge Dredd]]" i [[Brian Bolland]]s tappning. © Rebellion A/S.]] | ||
'''"Judge Dredd"''' är en satirisk serie om en framtida polisstat där lag och ordning upprätthålls av s.k. '' | '''"Judge Dredd"''' är en satirisk serie om en framtida polisstat där lag och ordning upprätthålls av s.k. ''[[judge]]s'' – polis, domare och bödel i ett. Serien skapades 1977 av [[John Wagner]] och [[Carlos Ezquerra]] för den brittiska tidningen ''[[2000 AD]]''. | ||
==Historik== | ==Historik== | ||
===En judge föds=== | ===En judge föds=== | ||
Historien bakom "Judge Dredd" började med att [[Pat Mills]] hade en idé om en serie som skulle handla om ockulta ting, serien döptes preliminärt till "Judge Dredd". Han luftade sina tankar inför kollegan [[John Wagner]] och John berättade då om en idé han bar på, en idé om en stenhård framtida polis, som skulle vara domare, jury och bödel i en och samma person. En man vars fleråriga träning i att upprätthålla lagen skulle göra hans brottsbekämpande näst intill maskinellt. När de diskuterade den nya serien insåg de att Judge Dredd skulle bli ett perfekt namn. Wagner skrev ett första manus som Mills bearbetade – han betonade brottsbekämpandet starkare – och sedan var den redo att tecknas. | Historien bakom "Judge Dredd" började med att [[Pat Mills]] hade en idé om en serie som skulle handla om ockulta ting, serien döptes preliminärt till "Judge Dredd". Han luftade sina tankar inför kollegan [[John Wagner]] och John berättade då om en idé han bar på, en idé om en stenhård framtida polis, som skulle vara domare, jury och bödel i en och samma person. En man vars fleråriga träning i att upprätthålla lagen skulle göra hans brottsbekämpande näst intill maskinellt. När de diskuterade den nya serien insåg de att Judge Dredd skulle bli ett perfekt namn. Wagner skrev ett första manus som Mills bearbetade – han betonade brottsbekämpandet starkare – och sedan var den redo att tecknas. | ||
Tidigare hade Mills och Wagner fått upp ögonen för en talangfull spansk tecknare, bosatt i London, vid namn [[Carlos Ezquerra]]. Han fick uppdrag att teckna det första Dredd-avsnittet. Den svarta uniformen (vars kedja och bröstspänne förekom punkmodet), den svarta hjälmen som avskärmade allt utom Dredds bistra mun, samt de knähöga läderstövlarna gav Dredd en hotfull utstrålning. Även Ezquerras version av Dredds motorcykel, [[Lawmaster]], blev uppmärksammad. Den första episoden publicerades 1977 i ''[[2000 AD]]'' | Tidigare hade Mills och Wagner fått upp ögonen för en talangfull spansk tecknare, bosatt i London, vid namn [[Carlos Ezquerra]]. Han fick uppdrag att teckna det första Dredd-avsnittet. Den svarta uniformen (vars kedja och bröstspänne förekom punkmodet), den svarta hjälmen som avskärmade allt utom Dredds bistra mun, samt de knähöga läderstövlarna gav Dredd en hotfull utstrålning. Även Ezquerras version av Dredds motorcykel, [[Lawmaster]], blev uppmärksammad. Den första episoden publicerades 1977 i andra numret av ''[[2000 AD]]''. | ||
===Fortsatt produktion=== | |||
"Judge Dredd" har blivit en av ''2000 AD'':s mest framgångsrika serier. Redan från början var det en serie som producerades genom att flera olika manusförfattare och tecknare anlitades. Seriewikin har samlat några exempel på tecknare i [[Galleri över Judge Dredd-tecknare]]. | |||
==Handling== | |||
===Mega-City Ett=== | ===Mega-City Ett=== | ||
Mills bad Ezquerra att teckna staden som utgjorde bakgrunden till avsnittet. Resultatet blev en hisnande framtidsversion av New York, med oändliga skyskrapor och oräkneliga nivåer av vägar som tycktes sväva i luften. ''[[Mega City Ett]]'' var skapat. Staden expanderade enormt i de första Dredd-avsnitten och blev snabbt en gigantisk stad som täckte hela USA:s östkust. En auktoritär polisstat där staden har över 800 miljoner invånare | Mills bad Ezquerra att teckna staden som utgjorde bakgrunden till avsnittet. Resultatet blev en hisnande framtidsversion av New York, med oändliga skyskrapor och oräkneliga nivåer av vägar som tycktes sväva i luften. ''[[Mega-City Ett]]'' var skapat. Staden expanderade enormt i de första Dredd-avsnitten och blev snabbt en gigantisk stad som täckte hela USA:s östkust. En auktoritär polisstat där staden har över 800 miljoner invånare, var och en en potentiell brottsling. | ||
Wagner, Mills och [[Alan Grant]] lät Dredd bekämpa "typiska" framtidsbrott; kroppssnattare som kapade ambulanser och sålde kroppsdelar till gamla rika människor som förlängde sina liv, han arresterade bilhandlare som sålde stulna 1900-talsbilar till antikvitetssamlare. I en episod jagar Dredd en mördare som bytte identitet genom att besöka en skönhetssalong, där man med genetisk kirurgi på nolltid kunde byta utseende. Mördaren dristade sig till att önska Judge Dredd god morgon. "Inte för dig, medborgare", blev svaret. Dredds röstavläsare hade identifierat honom. I serien fick läsaren prov på den framtida tekniken, men också hur den kunde slå åt båda hållen. | Wagner, Mills och [[Alan Grant]] lät Dredd bekämpa "typiska" framtidsbrott; kroppssnattare som kapade ambulanser och sålde kroppsdelar till gamla rika människor som förlängde sina liv, han arresterade bilhandlare som sålde stulna 1900-talsbilar till antikvitetssamlare. I en episod jagar Dredd en mördare som bytte identitet genom att besöka en skönhetssalong, där man med genetisk kirurgi på nolltid kunde byta utseende. Mördaren dristade sig till att önska Judge Dredd god morgon. "Inte för dig, medborgare", blev svaret. Dredds röstavläsare hade identifierat honom. I serien fick läsaren prov på den framtida tekniken, men också hur den kunde slå åt båda hållen. | ||
I Mega-City Ett har användningen av robotar gjort 99 | I Mega-City Ett har användningen av robotar gjort 99% av befolkningen arbetslös. Alla medborgare har obligatorisk medborgarlön. Invånarna i Mega-City bor i enorma bostadskomplex, ofta runt 50 000 invånare i varje kvarter. De olika bostadskvarteren är döpta efter en historisk person eller en TV-figur. Det är ofta rivalitet mellan kvarteren och det händer att hela komplex startar krig mot varandra. Under äventyret "Kvarterskrig" var i stort sett alla kvarter i hela Mega-City Ett i krig med varandra. | ||
Ibland slår olika trender igenom, exempelvis "Otto Sumps fulhetssalonger", där mängder av medborgare opererade sig fula för att få uppmärksamhet. | Ibland slår olika trender igenom, exempelvis "Otto Sumps fulhetssalonger", där mängder av medborgare opererade sig fula för att få uppmärksamhet. | ||
| Rad 40: | Rad 46: | ||
===Judge Dredds biografi === | ===Judge Dredds biografi === | ||
Judge Joseph "Joe" Dredd är en av de mest välkända av de judges som verkar i Mega-City Ett. En ofta använd mening av Dredd är "Jag är Lagen!". Dredds personifiering av lagen gjorde att Wagner och Grant i stort sett aldrig har visat Dredds ansikte. Dock är Dredd inte helt utan känslor, under seriens gång uppvisar han raseri, ilska och ofta en bitsk ironi. Ett annat känt uttryck från Dredd är "demokrati är inte till för folket"; Dredd menar att medborgaren ständigt bör övervakas för sitt eget bästa | :''För mer om seriens huvudperson, se [[Dredd]]'' | ||
Judge Joseph "Joe" [[Dredd]] är en av de mest välkända av de judges som verkar i Mega-City Ett. En ofta använd mening av Dredd är "Jag är Lagen!". Dredds personifiering av lagen gjorde att Wagner och Grant i stort sett aldrig har visat Dredds ansikte. Dock är Dredd inte helt utan känslor, under seriens gång uppvisar han raseri, ilska och ofta en bitsk ironi. Ett annat känt uttryck från Dredd är "demokrati är inte till för folket"; Dredd menar att medborgaren ständigt bör övervakas för sitt eget bästa. | |||
===Världen år 2100=== | ===Världen år 2100=== | ||
"Judge Dredd" utspelas 122 år in i framtiden, och eftersom serien utspelas i "realtid" så har Dredd åldrats 31 år sedan serien startade. | "Judge Dredd" utspelas 122 år in i framtiden, och eftersom serien utspelas i "realtid" så har Dredd åldrats 31 år sedan serien startade. | ||
Mega-City Ett sträcker sig från Boston ner till Charlotteville. Innan Domedagskriget var staden än större, och sträckte sig ända ner till Florida. När Mega-City var som störst hade man över 800 miljoner invånare, idag är det runt 400 miljoner då de södra delarna av staden blev utraderade av kärnvapen under kriget. | Mega-City Ett sträcker sig från Boston ner till Charlotteville. Innan Domedagskriget var staden än större, och sträckte sig ända ner till Florida. När Mega-City var som störst hade man över 800 miljoner invånare, idag är det runt 400 miljoner då de södra delarna av staden blev utraderade av kärnvapen under kriget. Mega-City Ett styrs av Justitiedepartementet och dess [[Chief judge i Mega-City Ett|chief judge]], som i praktiken har diktatorisk makt. | ||
Jorden råkade ut för ett tredje världskrig år 2070 och stora delar av USA är därför en radioaktiv öken. Det finns två andra Mega-Cities i USA. Den ena är [[Texas-City]], som sträcker sig utmed de södra delarna av USA. Kulturen där är baserad på vilda västerns "nybyggarandra", till exempel bär deras judges cowboyhatt i Texas-City och har en revolverversion av Lawgivern. Tidigare i serien fanns [[Mega-City Två]] som sträckte sig från San Diego upp | Jorden råkade ut för ett tredje världskrig år 2070 och stora delar av vad som var USA är därför en radioaktiv öken. Det finns två andra Mega-Cities i det som tidigare var USA. Den ena är [[Texas-City]], som sträcker sig utmed de södra delarna av USA. Kulturen där är baserad på vilda västerns "nybyggarandra", till exempel bär deras judges cowboyhatt i Texas-City och har en revolverversion av Lawgivern. Tidigare i serien fanns [[Mega-City Två]] som sträckte sig från San Diego upp längs västkusten, men den förstördes under episoden "Judgement Day". Mellan dessa städer ligger resten av USA, den radioaktiva öken som kallas ''[[Den förbannade jorden]]''. | ||
Trots att judges klassat Den förbannade jorden som olämplig för mänskligt liv är den befolkad av alla möjliga varelser som försöker överleva i denna hårda omgivning. Nästan alla människor som finns här är mer eller mindre mutanter. Mutanter är förbjudna i Mega-City och alla som upptäcks förvisas till Den förbannade jorden. De byar och småstäder som finns här lever på en medeltida nivå, ofta dominerade av underliga halvreligiösa sekter. Dinosauriehjordar, rester av stora förhistoriska parker där forskarna innan atomkriget återskapade dinosaurier, strövar omkring på slätterna. Felprogrammerade stridsrobotar för fortfarande sina eviga krig mot allt och alla. Kannibaler härjar i träsken i södra delen. | Trots att judges klassat Den förbannade jorden som olämplig för mänskligt liv är den befolkad av alla möjliga varelser som försöker överleva i denna hårda omgivning. Nästan alla människor som finns här är mer eller mindre mutanter. Mutanter är förbjudna i Mega-City och alla som upptäcks förvisas till Den förbannade jorden. De byar och småstäder som finns här lever på en medeltida nivå, ofta dominerade av underliga halvreligiösa sekter. Dinosauriehjordar, rester av stora förhistoriska parker där forskarna innan atomkriget återskapade dinosaurier, strövar omkring på slätterna. Felprogrammerade stridsrobotar för fortfarande sina eviga krig mot allt och alla. Kannibaler härjar i träsken i södra delen. | ||
| Rad 59: | Rad 60: | ||
Efter år 2100 börjar man försöka kolonisera Den förbannade jorden med hjälp av frivilliga från Mega-City. Under devisen "Hellre dö i helvetet än leva i Mega-City Ett" lämnar tungt beväpnade vagnar, så kallade ''Helltrekkers'', med jämna mellanrum Mega-City för att försöka ta sig till ''De nya områdena'', små oaser där det finns fåglar, grönt gräs, ren luft och klorfritt vatten. Ofta överlever bara en tiondel den farliga resan över kontinenten. | Efter år 2100 börjar man försöka kolonisera Den förbannade jorden med hjälp av frivilliga från Mega-City. Under devisen "Hellre dö i helvetet än leva i Mega-City Ett" lämnar tungt beväpnade vagnar, så kallade ''Helltrekkers'', med jämna mellanrum Mega-City för att försöka ta sig till ''De nya områdena'', små oaser där det finns fåglar, grönt gräs, ren luft och klorfritt vatten. Ofta överlever bara en tiondel den farliga resan över kontinenten. | ||
Månen har blivit koloniserad. En gigantisk månstad, [[Luna City]], bestående av flertal jättelika domer, är den centrala huben. Även en annan koloni, Puerto Luminae, existerar men är ett helt laglöst område. Dessutom har ett flertal rymdkolonier runtom i solsystemet etablerats. En del är lojala till vissa Mega-Cities medan andra är oberoende stater. Den multinationella Rymdkåren bevakar Jordens kolonier, gränser och intressen i rymden. Det finns en stor koloni på Mars med Viking City, på Saturnus | Månen har blivit koloniserad. En gigantisk månstad, [[Luna City]], bestående av flertal jättelika domer, är den centrala huben. Även en annan koloni, Puerto Luminae, existerar men är ett helt laglöst område. Dessutom har ett flertal rymdkolonier runtom i solsystemet etablerats. En del är lojala till vissa Mega-Cities medan andra är oberoende stater. Den multinationella Rymdkåren bevakar Jordens kolonier, gränser och intressen i rymden. Det finns en stor koloni på Mars med Viking City, på Saturnus måne Titan finns en straffkoloni för Judges som dömts för brott och Mega-City Ett har kärnvapensilos ute på Pluto. | ||
[[Bild:Enrique_Alcatena.png|frame|[[Judge Dredd]] av [[Enrique Alcatena]] ur crossoverserien "Predator versus Judge Dredd". © Rebellion A/S]] | |||
==Crossovers== | |||
I olika [[crossover]]s har Judge Dredd mött seriefigurer från andra serier, exempelvis [[Batman]] och [[Aliens]]. | |||
==Avläggare== | ==Avläggare== | ||
Serien har givit upphov till flera [[spinoff]]serier, såsom "[[Judge Anderson]]" och "[[Armitage]]". | Serien har givit upphov till flera [[spinoff]]serier, såsom "[[Judge Anderson]]" och "[[Armitage]]". | ||
Serier som "[[Robotjägaren]]" och "[[Helltrekkers]]" utspelas även de i Judge Dredds värld. | Serier som "[[Robotjägaren]]", "[[Dinosauriejägarna]]" och "[[Helltrekkers]]" utspelas även de i Judge Dredds värld. | ||
==Publicering== | ==Publicering== | ||
| Rad 73: | Rad 78: | ||
===[[Bild:mini_usa.gif]] USA=== | ===[[Bild:mini_usa.gif]] USA=== | ||
De brittiska Dredd-serierna har getts ut i egna serietidningar i USA, bl.a. av | De brittiska Dredd-serierna har getts ut i egna serietidningar i USA, bl.a. av [[Quality Periodicals]]. | ||
En amerikanskproducerad licensversion av serien gavs ut i egen serietidning av [[DC Comics]] i 18 nummer 1994–96. | En amerikanskproducerad licensversion av serien gavs ut i egen serietidning av [[DC Comics]] i 18 nummer 1994–96. | ||
===[[Bild:mini_sverige.gif]] Sverige=== | ===[[Bild:mini_sverige.gif]] Sverige=== | ||
I Sverige har serien haft en egen tidning, utgiven i 17 nummer av [[Pingvinförlaget]] 1984–86, och i 10 nummer av [[Atlantic Förlags]] 1991–92. Men den längsta sammanhållna publiceringen har varit i antologitidningen ''[[Magnum Comics]]'', som började med att publicera dagspressversionen och senare övergick till serietidningsavsnitten. Flera längre historier har också publicerats i ''[[Magnum Special]]'' och ''[[Magnum Album]]''. | I Sverige har serien haft en egen tidning, utgiven i 17 nummer av [[Pingvinförlaget]] 1984–86, och i 10 nummer av [[Atlantic Förlags AB|Atlantic Förlag]] 1991–92. Men den längsta sammanhållna publiceringen har varit i antologitidningen ''[[Magnum Comics]]'', som började med att publicera dagspressversionen och senare övergick till serietidningsavsnitten. Flera längre historier har också publicerats i ''[[Magnum Special]]'' och ''[[Magnum Album]]''. | ||
=="Judge Dredd" på olika språk== | |||
<small>Namnet på originalspråket i '''fet''' stil</small> | |||
== | * {{språk|Engelska}}: '''Judge Dredd''' | ||
* {{språk|Finska}}: Judge Dredd | |||
* {{språk|Franska}}: Judge Dredd | |||
* {{språk|Grekiska}}: Δικαστής Ντρεντ | |||
* {{språk|Hebreiska}}: השופט דרד | |||
* {{språk|Italienska}}: Giudice Dredd | |||
* {{språk|Koreanska}}: 저지 드레드 | |||
* {{språk|Nederländska}}: Judge Dredd | |||
* {{språk|Polska}}: Sędzia Dredd | |||
* {{språk|Portugisiska}}: Juiz Dredd | |||
* {{språk|Ryska}}: Судья Дредд | |||
* {{språk|Spanska}}: Judge Dredd | |||
* {{språk|Thailändska}}: จัดจ์ เดรดด์ | |||
* {{språk|Tjeckiska}}: Soudce Dredd | |||
* {{språk|Tyska}}: Judge Dredd | |||
==Judge Dredd i andra medier== | |||
[[Bild:Shok%21.png|frame|Scen ur "SHOK!" av [[Kevin O'Neill]] ur ''Judge Dredd Annual'' 1981. © Fleetway]] | [[Bild:Shok%21.png|frame|Scen ur "SHOK!" av [[Kevin O'Neill]] ur ''Judge Dredd Annual'' 1981. © Fleetway]] | ||
==="Hardware" (1990)=== | ==="Hardware" (1990)=== | ||
1990 kom en film baserad på serien "Shok!" av [[Steve MacManus]] och [[Kevin O'Neill]] från ''Judge Dredd Annual 1981''. Filmen blev en stor succé. Problemet var att filmskaparna inte frågat innan de använde berättelsen så man stämde filmbolaget, vilket slutade med att McManus och O'Neill listades i efterskott som författare. | 1990 kom en film baserad på serien "Shok!" av [[Steve MacManus]] och [[Kevin O'Neill]] från ''Judge Dredd Annual 1981''.<ref>{{imdb|tt0099740|title=Hardwares}}</ref> Filmen blev en stor succé. Problemet var att filmskaparna inte frågat innan de använde berättelsen så man stämde filmbolaget, vilket slutade med att McManus och O'Neill listades i efterskott som författare. | ||
==="Judge Dredd" (1995)=== | ==="Judge Dredd" (1995)=== | ||
1995 kom en film baserad på serien med Sylvester Stallone i huvudrollen. Filmen saknade dock mycket av den mörka ironiska humorn som är seriens kännetecken. Manuset bröt också i flera fall mot viktiga aspekter i serien; i filmen skildras en kärlekshistoria mellan Dredd och Judge Hershey, något som skulle vara strikt förbjudet i seriens värld. Judge Dredd visas även utan hjälm stora delar av filmen. Filmen blev trots stor budget och välkända skådespelare ingen kassasuccé. | 1995 kom en film baserad på serien med Sylvester Stallone i huvudrollen.<ref>{{imdb|tt0113492|title=Judge Dredds}}</ref> Filmen saknade dock mycket av den mörka ironiska humorn som är seriens kännetecken. Manuset bröt också i flera fall mot viktiga aspekter i serien; i filmen skildras en kärlekshistoria mellan Dredd och Judge Hershey, något som skulle vara strikt förbjudet i seriens värld. Judge Dredd visas även utan hjälm stora delar av filmen. Filmen blev trots stor budget och välkända skådespelare ingen kassasuccé. | ||
==="Dredd" (2012)=== | |||
Under 2012 släppte det brittiska filmbolaget DNA Films en film med titeln "Dredd" i regi av Pete Travis. Titelrollen spelades av Karl Urban och Dredds kollega [[Judge Anderson]] spelades av Olivia Thirlby.<ref>[http://www.guardian.co.uk/film/filmblog/2010/sep/16/judge-dredd-dna-toronto The Guardian]</ref> | |||
==Hyllningar och parodier== | ==Hyllningar och parodier== | ||
| Rad 93: | Rad 120: | ||
*"Judge Elmer Dwedd", [[Marvel Comics]] parodi. En blandning mellan [[Elmer Fudd]] och Judge Dredd, medverkade i några nummer av ''[[Howard the Duck]]''. | *"Judge Elmer Dwedd", [[Marvel Comics]] parodi. En blandning mellan [[Elmer Fudd]] och Judge Dredd, medverkade i några nummer av ''[[Howard the Duck]]''. | ||
== | ==Mer om {{PAGENAME}}== | ||
{{B&B|Claes Reimerthi|2000 AD – tidningen som födde... Judge Dredd|2|1991}} | |||
==Recensioner | ==Recensioner== | ||
{{BRec|Peter Nilsson|"Magnum album nr 1: Judge Dredd"|3|1991}} | |||
{{BRec|Anders Nordström|''Magnum Special'' nr 1/1993: "Judgement on Gotham"|1|1993}} | |||
== Externa länkar == | == Externa länkar == | ||
*[http://www.2000adonline.com/ ''2000 AD'' Online (officiell webbplats)] | *[http://www.2000adonline.com/ ''2000 AD'' Online (officiell webbplats)] | ||
{{ | {{fotn}} | ||
{{magnum}} | |||
Nuvarande version från 7 oktober 2023 kl. 14.23
"Judge Dredd" är en satirisk serie om en framtida polisstat där lag och ordning upprätthålls av s.k. judges – polis, domare och bödel i ett. Serien skapades 1977 av John Wagner och Carlos Ezquerra för den brittiska tidningen 2000 AD.
Historik
En judge föds
Historien bakom "Judge Dredd" började med att Pat Mills hade en idé om en serie som skulle handla om ockulta ting, serien döptes preliminärt till "Judge Dredd". Han luftade sina tankar inför kollegan John Wagner och John berättade då om en idé han bar på, en idé om en stenhård framtida polis, som skulle vara domare, jury och bödel i en och samma person. En man vars fleråriga träning i att upprätthålla lagen skulle göra hans brottsbekämpande näst intill maskinellt. När de diskuterade den nya serien insåg de att Judge Dredd skulle bli ett perfekt namn. Wagner skrev ett första manus som Mills bearbetade – han betonade brottsbekämpandet starkare – och sedan var den redo att tecknas.
Tidigare hade Mills och Wagner fått upp ögonen för en talangfull spansk tecknare, bosatt i London, vid namn Carlos Ezquerra. Han fick uppdrag att teckna det första Dredd-avsnittet. Den svarta uniformen (vars kedja och bröstspänne förekom punkmodet), den svarta hjälmen som avskärmade allt utom Dredds bistra mun, samt de knähöga läderstövlarna gav Dredd en hotfull utstrålning. Även Ezquerras version av Dredds motorcykel, Lawmaster, blev uppmärksammad. Den första episoden publicerades 1977 i andra numret av 2000 AD.
Fortsatt produktion
"Judge Dredd" har blivit en av 2000 AD:s mest framgångsrika serier. Redan från början var det en serie som producerades genom att flera olika manusförfattare och tecknare anlitades. Seriewikin har samlat några exempel på tecknare i Galleri över Judge Dredd-tecknare.
Handling
Mega-City Ett
Mills bad Ezquerra att teckna staden som utgjorde bakgrunden till avsnittet. Resultatet blev en hisnande framtidsversion av New York, med oändliga skyskrapor och oräkneliga nivåer av vägar som tycktes sväva i luften. Mega-City Ett var skapat. Staden expanderade enormt i de första Dredd-avsnitten och blev snabbt en gigantisk stad som täckte hela USA:s östkust. En auktoritär polisstat där staden har över 800 miljoner invånare, var och en en potentiell brottsling.
Wagner, Mills och Alan Grant lät Dredd bekämpa "typiska" framtidsbrott; kroppssnattare som kapade ambulanser och sålde kroppsdelar till gamla rika människor som förlängde sina liv, han arresterade bilhandlare som sålde stulna 1900-talsbilar till antikvitetssamlare. I en episod jagar Dredd en mördare som bytte identitet genom att besöka en skönhetssalong, där man med genetisk kirurgi på nolltid kunde byta utseende. Mördaren dristade sig till att önska Judge Dredd god morgon. "Inte för dig, medborgare", blev svaret. Dredds röstavläsare hade identifierat honom. I serien fick läsaren prov på den framtida tekniken, men också hur den kunde slå åt båda hållen.
I Mega-City Ett har användningen av robotar gjort 99% av befolkningen arbetslös. Alla medborgare har obligatorisk medborgarlön. Invånarna i Mega-City bor i enorma bostadskomplex, ofta runt 50 000 invånare i varje kvarter. De olika bostadskvarteren är döpta efter en historisk person eller en TV-figur. Det är ofta rivalitet mellan kvarteren och det händer att hela komplex startar krig mot varandra. Under äventyret "Kvarterskrig" var i stort sett alla kvarter i hela Mega-City Ett i krig med varandra. Ibland slår olika trender igenom, exempelvis "Otto Sumps fulhetssalonger", där mängder av medborgare opererade sig fula för att få uppmärksamhet.
Allt eftersom serien fortlöpte stötte Dredd på alltmer bisarra och extremt överdrivna skurkar. Ett exempel är ett helautomatiskt hotell, Komputell, som omedelbart började mörda sina gäster. Dredd har stött på otaliga sorters mutanter, talande apor och galningar. En av Dredds farligaste motståndare är Judge Death, en varelse från en annan dimension, Deadworld. Judges på Deadworld kom fram till att eftersom alla brott begicks av levande varelser så var livet i sig ett brott som skall straffas med döden. De utrotade därefter allt levande på hela sin planet. Under mottot: "Ditt brott är livet, och straffet är DÖDEN!", har Judge Death och hans medhjälpare Judge Fire, Judge Fear och Judge Mortis otaliga gånger härjat i Mega-City Ett. Alla dessa bifigurer hjälper till att ge serien sin säregna prägel och svarta humor.
Judgens utbildning
Under de första åren som "Judge Dredd" publicerades växte en alltmer detaljerad bild fram av utbildningen; Judgeskolan introducerades. Man inträder endast fem år gammal och om man lyckas ta sig igen den oerhört tuffa skolan kommer man ut femton år senare som poliskadett med vit hjälm. Då återstår fortfarande det värsta, att under en riktig judges ledning patrullera på Mega-Citys gator. Om man blir godkänd eller ej, och på så vis får den åtråvärda svarta hjälmen, är helt beroende på vilket omdöme ens handledare lämnar.
Utrustning
En judge har sin Lawmaster, en stor motorcykel, med sidomonterade kanoner och inbyggd artificiell intelligens som är kapabel att styra sig själv på order av sin judge. Lawmastern har ett videokommunikationssystem som ständigt är uppkopplat till Justitiedepartementet där judges har sitt högkvarter. En judge har även sin Lawgiver, ett handeldvapen med vilket det är möjligt att avfyra sex olika sorters ammunition. Lawgivern är DNA-kodad att endast fungera i "sin" judges hand – försöker någon annan använda den exploderar den.
Judge Dredds biografi
- För mer om seriens huvudperson, se Dredd
Judge Joseph "Joe" Dredd är en av de mest välkända av de judges som verkar i Mega-City Ett. En ofta använd mening av Dredd är "Jag är Lagen!". Dredds personifiering av lagen gjorde att Wagner och Grant i stort sett aldrig har visat Dredds ansikte. Dock är Dredd inte helt utan känslor, under seriens gång uppvisar han raseri, ilska och ofta en bitsk ironi. Ett annat känt uttryck från Dredd är "demokrati är inte till för folket"; Dredd menar att medborgaren ständigt bör övervakas för sitt eget bästa.
Världen år 2100
"Judge Dredd" utspelas 122 år in i framtiden, och eftersom serien utspelas i "realtid" så har Dredd åldrats 31 år sedan serien startade.
Mega-City Ett sträcker sig från Boston ner till Charlotteville. Innan Domedagskriget var staden än större, och sträckte sig ända ner till Florida. När Mega-City var som störst hade man över 800 miljoner invånare, idag är det runt 400 miljoner då de södra delarna av staden blev utraderade av kärnvapen under kriget. Mega-City Ett styrs av Justitiedepartementet och dess chief judge, som i praktiken har diktatorisk makt.
Jorden råkade ut för ett tredje världskrig år 2070 och stora delar av vad som var USA är därför en radioaktiv öken. Det finns två andra Mega-Cities i det som tidigare var USA. Den ena är Texas-City, som sträcker sig utmed de södra delarna av USA. Kulturen där är baserad på vilda västerns "nybyggarandra", till exempel bär deras judges cowboyhatt i Texas-City och har en revolverversion av Lawgivern. Tidigare i serien fanns Mega-City Två som sträckte sig från San Diego upp längs västkusten, men den förstördes under episoden "Judgement Day". Mellan dessa städer ligger resten av USA, den radioaktiva öken som kallas Den förbannade jorden.
Trots att judges klassat Den förbannade jorden som olämplig för mänskligt liv är den befolkad av alla möjliga varelser som försöker överleva i denna hårda omgivning. Nästan alla människor som finns här är mer eller mindre mutanter. Mutanter är förbjudna i Mega-City och alla som upptäcks förvisas till Den förbannade jorden. De byar och småstäder som finns här lever på en medeltida nivå, ofta dominerade av underliga halvreligiösa sekter. Dinosauriehjordar, rester av stora förhistoriska parker där forskarna innan atomkriget återskapade dinosaurier, strövar omkring på slätterna. Felprogrammerade stridsrobotar för fortfarande sina eviga krig mot allt och alla. Kannibaler härjar i träsken i södra delen.
Efter år 2100 börjar man försöka kolonisera Den förbannade jorden med hjälp av frivilliga från Mega-City. Under devisen "Hellre dö i helvetet än leva i Mega-City Ett" lämnar tungt beväpnade vagnar, så kallade Helltrekkers, med jämna mellanrum Mega-City för att försöka ta sig till De nya områdena, små oaser där det finns fåglar, grönt gräs, ren luft och klorfritt vatten. Ofta överlever bara en tiondel den farliga resan över kontinenten.
Månen har blivit koloniserad. En gigantisk månstad, Luna City, bestående av flertal jättelika domer, är den centrala huben. Även en annan koloni, Puerto Luminae, existerar men är ett helt laglöst område. Dessutom har ett flertal rymdkolonier runtom i solsystemet etablerats. En del är lojala till vissa Mega-Cities medan andra är oberoende stater. Den multinationella Rymdkåren bevakar Jordens kolonier, gränser och intressen i rymden. Det finns en stor koloni på Mars med Viking City, på Saturnus måne Titan finns en straffkoloni för Judges som dömts för brott och Mega-City Ett har kärnvapensilos ute på Pluto.
Crossovers
I olika crossovers har Judge Dredd mött seriefigurer från andra serier, exempelvis Batman och Aliens.
Avläggare
Serien har givit upphov till flera spinoffserier, såsom "Judge Anderson" och "Armitage".
Serier som "Robotjägaren", "Dinosauriejägarna" och "Helltrekkers" utspelas även de i Judge Dredds värld.
Publicering
Storbritannien
"Judge Dredd" skapades för att publiceras i serietidningen 2000 AD, när denna tidning startades 1977. Den första "Judge Dredd"-episoden publicerades i tidningens andra nummer, eftersom det inte hann bli färdigt till det första numret. Sedan 1990 har Dredd en egen tidning, Judge Dredd Megazine, men publiceras samtidigt fortfarande i 2000 AD.
En dagspressversion av serien har också förekommit.
USA
De brittiska Dredd-serierna har getts ut i egna serietidningar i USA, bl.a. av Quality Periodicals.
En amerikanskproducerad licensversion av serien gavs ut i egen serietidning av DC Comics i 18 nummer 1994–96.
Sverige
I Sverige har serien haft en egen tidning, utgiven i 17 nummer av Pingvinförlaget 1984–86, och i 10 nummer av Atlantic Förlag 1991–92. Men den längsta sammanhållna publiceringen har varit i antologitidningen Magnum Comics, som började med att publicera dagspressversionen och senare övergick till serietidningsavsnitten. Flera längre historier har också publicerats i Magnum Special och Magnum Album.
"Judge Dredd" på olika språk
Namnet på originalspråket i fet stil
- Engelska: Judge Dredd
Finska: Judge Dredd
Franska: Judge Dredd
Grekiska: Δικαστής Ντρεντ
Hebreiska: השופט דרד
Italienska: Giudice Dredd
Koreanska: 저지 드레드
Nederländska: Judge Dredd
Polska: Sędzia Dredd
Portugisiska: Juiz Dredd
Ryska: Судья Дредд
Spanska: Judge Dredd
Thailändska: จัดจ์ เดรดด์
Tjeckiska: Soudce Dredd
Tyska: Judge Dredd
Judge Dredd i andra medier
"Hardware" (1990)
1990 kom en film baserad på serien "Shok!" av Steve MacManus och Kevin O'Neill från Judge Dredd Annual 1981.[1] Filmen blev en stor succé. Problemet var att filmskaparna inte frågat innan de använde berättelsen så man stämde filmbolaget, vilket slutade med att McManus och O'Neill listades i efterskott som författare.
"Judge Dredd" (1995)
1995 kom en film baserad på serien med Sylvester Stallone i huvudrollen.[2] Filmen saknade dock mycket av den mörka ironiska humorn som är seriens kännetecken. Manuset bröt också i flera fall mot viktiga aspekter i serien; i filmen skildras en kärlekshistoria mellan Dredd och Judge Hershey, något som skulle vara strikt förbjudet i seriens värld. Judge Dredd visas även utan hjälm stora delar av filmen. Filmen blev trots stor budget och välkända skådespelare ingen kassasuccé.
"Dredd" (2012)
Under 2012 släppte det brittiska filmbolaget DNA Films en film med titeln "Dredd" i regi av Pete Travis. Titelrollen spelades av Karl Urban och Dredds kollega Judge Anderson spelades av Olivia Thirlby.[3]
Hyllningar och parodier
- "Judge Grosshandlarn", parodi av Joakim Lindengren i svenska Pyton
- "Judge Hell-Gun", parodi av Mikael Bergkvist (om justitieminister Gun Hellsvik) i albumet "Den enda vägen"
- "Judge Elmer Dwedd", Marvel Comics parodi. En blandning mellan Elmer Fudd och Judge Dredd, medverkade i några nummer av Howard the Duck.
Mer om Judge Dredd
- Claes Reimerthi: "2000 AD – tidningen som födde... Judge Dredd" (Bild & Bubbla nr 2/1991)
Recensioner
- Peter Nilsson: "Magnum album nr 1: Judge Dredd" (Bild & Bubbla nr 3/1991)
- Anders Nordström: Magnum Special nr 1/1993: "Judgement on Gotham" (Bild & Bubbla nr 1/1993)
Externa länkar
Fotnoter
- ↑ "Hardwares" sida hos IMDb| Filmtipset
- ↑ "Judge Dredds" sida hos IMDb| Filmtipset
- ↑ The Guardian
