Skillnad mellan versioner av "Lady och Lufsen"

Från Seriewikin
Hoppa till navigeringHoppa till sök
 
 
(9 mellanliggande versioner av samma användare visas inte)
Rad 6: Rad 6:
[[Kategori:Disneyfigurer]]
[[Kategori:Disneyfigurer]]
[[Kategori:Serier baserade på filmer]]
[[Kategori:Serier baserade på filmer]]
[[Fil:Lady och Lufsen.png|thumb|Omslag till ''[[Walt Disney's Serier]]'' nr 1 1956, med [[Lady och Lufsen]], av [[Al Hubbard]] och [[Donald T. MacLaughlin]] <br>&copy;[[Disney]]]]
'''"Lady och Lufsen"''' är en [[animerade Disneyfilmer|animerad Disneyfilm]] från 1955. I likhet med flertalet av sina föregångare har filmen gett upphov till såväl serie[[adaption]]er som serier som spinner vidare på filmens figurgalleri.
'''"Lady och Lufsen"''' är en [[animerade Disneyfilmer|animerad Disneyfilm]] från 1955. I likhet med flertalet av sina föregångare har filmen gett upphov till såväl serie[[adaption]]er som serier som spinner vidare på filmens figurgalleri.


Rad 13: Rad 14:
1945 läste [[Walt Disney]] författaren Ward Greenes novell "Happy Dan, the Cynical Dog" i tidningen ''Cosmopolitan''. Novellen handlar om en sorglös hund utan ägare, och Disney fick idén att skapa en kärlekshistoria mellan familjen Grants tik och Greens frihetsälskande hanhund. Den senare fick i Disneys tolkning namnet Lufsen, och 1955 debuterade långilmen "Lady och Lufsen" på amerikanska biografer.  
1945 läste [[Walt Disney]] författaren Ward Greenes novell "Happy Dan, the Cynical Dog" i tidningen ''Cosmopolitan''. Novellen handlar om en sorglös hund utan ägare, och Disney fick idén att skapa en kärlekshistoria mellan familjen Grants tik och Greens frihetsälskande hanhund. Den senare fick i Disneys tolkning namnet Lufsen, och 1955 debuterade långilmen "Lady och Lufsen" på amerikanska biografer.  


[[fil:Proto-Lady.jpeg|250px|thumb|left|Prototyp till [[Lady och Lufsen|Lady]] av [[Jack Bradbury]], ur ''[[Silly Symphonies]]'' #1 &copy;[[Disney]]]]
Redan 1954 hade dock Green på Disneys uppdrag skrivit en roman baserad på filmmanuset för att göra publiken bekant med historien, och ytterligare två år tidigare, 1952, hade Joe Grants grundidé publicerats som en tiosidors serie i serietidningen ''[[Silly Symphonies]]'' #1. Seriens tecknades av [[Jack Bradbury]], och den presenterar tidiga prototyper av Lady, familjen hon bor hos, de sluga katterna Si & Am, och katternas ägarinna, en strikt äldre släkting till Ladys familj.
Redan 1954 hade dock Green på Disneys uppdrag skrivit en roman baserad på filmmanuset för att göra publiken bekant med historien, och ytterligare två år tidigare, 1952, hade Joe Grants grundidé publicerats som en tiosidors serie i serietidningen ''[[Silly Symphonies]]'' #1. Seriens tecknades av [[Jack Bradbury]], och den presenterar tidiga prototyper av Lady, familjen hon bor hos, de sluga katterna Si & Am, och katternas ägarinna, en strikt äldre släkting till Ladys familj.


Rad 20: Rad 22:
I samband med filmens debut publicerades två serieadaptioner i [[Disneyserier från Western|amerikanska serietidningar]]: en längre på 62 sidor och en kortare på 34 sidor, och upphovsmännen till båda serierna var manusförfattaren [[Del Connell]] och tecknaren [[Al Hubbard]]. Samtidig i dagspressen publicerades ytterligare en tolkning – av [[Frank Reilly]], [[Manuel Gonzales]] och [[Dick Moores]] – som en del av "[[Walt Disney's Treasury of Classic Tales]]". På 1990-talet tillkom en modernare version i [[Disneyserier från Frankrike#E-kodade serier|europeiskt albumformat]], tecknad av [[Mario Cortes]] efter [[François Corteggiani]]s manus.
I samband med filmens debut publicerades två serieadaptioner i [[Disneyserier från Western|amerikanska serietidningar]]: en längre på 62 sidor och en kortare på 34 sidor, och upphovsmännen till båda serierna var manusförfattaren [[Del Connell]] och tecknaren [[Al Hubbard]]. Samtidig i dagspressen publicerades ytterligare en tolkning – av [[Frank Reilly]], [[Manuel Gonzales]] och [[Dick Moores]] – som en del av "[[Walt Disney's Treasury of Classic Tales]]". På 1990-talet tillkom en modernare version i [[Disneyserier från Frankrike#E-kodade serier|europeiskt albumformat]], tecknad av [[Mario Cortes]] efter [[François Corteggiani]]s manus.


Den kortare av Hubbards båda serier har publicerats flera gånger i svenska serietidningar: som ''[[Walt Disney's Serier]]'' nr 1/1956 och 26/1966, samt i ''[[Walt Disney's Klassiker]]'' #12/1975.
Den kortare av Hubbards båda serier har publicerats flera gånger i svenska serietidningar: som ''[[Walt Disney's Serier]]'' nr 1/1956 och 26/1966, samt i ''[[Walt Disney's Klassiker]]'' #12/1975. Ett utdrag ur nittiotalsversionen publicerades i serieboken "[[Disneys julafton]]" (2000).


==Andra serier==
==Andra serier==
I samband med filmpremiären producerades även en liten mängd andra serier med filmkaraktärerna; i den i Sverige opublicerade "The Enchanted Forest" möter Lady figurer från Disneys tidigare filmer "[[Snövit (Disney)|Snövit]]", "[[Bambi]]", "[[Dumbo]]", och "[[Alice i Underlandet (Disney)|Alice i Underlandet]]". I andra serier mötte Ladys grannar, terriern Skotte och blodhunden Trofast, [[Piff och Puff]] respektive [[Benjamin Syrsa]], och ytterligare serier fokuserade på andra av filmen bifigurer. Upphovsmännen till samtliga dessa serier var duon Connell & Hubbard.  
I samband med filmpremiären producerades även en liten mängd andra serier med filmkaraktärerna; i den i Sverige opublicerade "The Enchanted Forest" möter Lady figurer från Disneys tidigare filmer "[[Snövit (Disney)|Snövit]]", "[[Dumbo]]", "[[Bambi]]", och "[[Alice i Underlandet (Disney)|Alice i Underlandet]]". I andra serier mötte Ladys grannar, blodhunden Trofast och terriern Skotte, [[Benjamin Syrsa]] från "[[Pinocchio]]" respektive [[Piff och Puff]], och ytterligare serier fokuserade på andra av filmens bifigurer. Upphovsmännen till samtliga dessa serier var duon Connell & Hubbard.  


===Ludde===
===Ludde===
:''Huvudartikel: [[Ludde]]
:''Huvudartikel: [[Ludde]]
[[Bild:Ludde.jpg|frame|right|"Ludde"tecknad av [[Al Hubbard]].<br>&copy; [[Disney]].]]
Efter de serier som publicerades runt filmens debut, så har varken Lady eller Lufsen i någon väsentlig utsträckning figurerat som huvudpersoner i några serier. Redan i oktober 1955 debuterade dock dagspresserien "Ludde", med parets valp i titelrollen. Ovan nämnde Ward Greene skrev manus till serien fram till 1962.  
Efter de serier som publicerades runt filmens debut, så har varken Lady eller Lufsen i någon väsentlig utsträckning figurerat som huvudpersoner i några serier. Redan i oktober 1955 debuterade dock dagspresserien "Ludde", med parets valp i titelrollen. Ovan nämnde Ward Greene skrev manus till serien fram till 1962.  


Ludde hade visserligen debuterat i filmen, men endast namnlös i filmens slutscen. Likväl blev serien framgångsrik, etablerades snart som både [[dagsstripp]] och [[söndagssida]], och fortlevde till slutet av 1980-talet. Lady och Lufsen var flitigt förekommande så länge Greene skrev manuset, men därefter kom fokus allt mer att flyttas till Ludde och hans, för serien skapade, vänner.
Ludde hade visserligen debuterat i filmen, men endast namnlös i filmens slutscen. Likväl blev serien framgångsrik, etablerades snart som både [[dagsstripp]] och [[söndagssida]], och fortlevde till slutet av 1980-talet. Lady och Lufsen var flitigt förekommande så länge Greene skrev manuset, men därefter kom fokus allt mer att flyttas till Ludde och hans, för serien skapade, vänner.


Redan 1955 publicerades också de första serietidningsserierna med Ludde i huvudrollen, och Al Hubbard fortfor länge som seriens mest profilerade tecknare. Serietidningsavsnitt med Ludde har därefter producerats både i USA och internationellt, och i motsatts till i dagspressen så har Lady och Lufsen i serietidningarna fortsatt att vara centrala.
1955 publicerades också de första serietidningsserierna med Ludde i huvudrollen, och Al Hubbard fortfor länge som seriens mest profilerade tecknare. Serietidningsavsnitt med Ludde har därefter producerats både i USA och internationellt, och i motsatts till i dagspressen så har Lady och Lufsen i serietidningarna fortsatt att vara centrala.


2001 fick Ludde huvudrollen i långfilmen "Lady och Lufsen II: Ludde på äventyr". Denna har dock inte överförts till seriemediet.
2001 fick Ludde huvudrollen i långfilmen "Lady och Lufsen II: Ludde på äventyr". Denna har dock inte överförts till seriemediet.

Nuvarande version från 24 april 2021 kl. 10.48

"Lady och Lufsen" är en animerad Disneyfilm från 1955. I likhet med flertalet av sina föregångare har filmen gett upphov till såväl serieadaptioner som serier som spinner vidare på filmens figurgalleri.

Bakgrund och handlig

Filmen tillkom genom en kombination av två huvudkällor. Redan 1937 hade Disneys animatör Joe Grant presenterat en filmidé baserad hans eget liv: hur Grants spanielhund Lady fick se sig komma i andra hand efter familjens sons födelse.

1945 läste Walt Disney författaren Ward Greenes novell "Happy Dan, the Cynical Dog" i tidningen Cosmopolitan. Novellen handlar om en sorglös hund utan ägare, och Disney fick idén att skapa en kärlekshistoria mellan familjen Grants tik och Greens frihetsälskande hanhund. Den senare fick i Disneys tolkning namnet Lufsen, och 1955 debuterade långilmen "Lady och Lufsen" på amerikanska biografer.

Prototyp till Lady av Jack Bradbury, ur Silly Symphonies #1 ©Disney

Redan 1954 hade dock Green på Disneys uppdrag skrivit en roman baserad på filmmanuset för att göra publiken bekant med historien, och ytterligare två år tidigare, 1952, hade Joe Grants grundidé publicerats som en tiosidors serie i serietidningen Silly Symphonies #1. Seriens tecknades av Jack Bradbury, och den presenterar tidiga prototyper av Lady, familjen hon bor hos, de sluga katterna Si & Am, och katternas ägarinna, en strikt äldre släkting till Ladys familj.

När berättelsen slutligen hade bearbetats och blivit en färdig film, följde den tiken Ladys liv med start i det att hon får ett hem hos paret Jim och Malin. Efter ett missförstånd orsakat av den besökande tant Saras katter Si & Am, flyr Lady hemmet och träffar på den stilige Lufsen, som visar Lady sitt liv, fritt från hundhalsband och de begränsningar som ett husdjursliv innebär. Paret blir förälskade, och efter att ha räddat Jim och Malins baby hur en brand, får Lufsen möjlighet till ett ordnat liv som en del av familjen. Filmen slutar med ett julfirande hos Jim och Malin och deras barn, där också Lady och Lufsens nyfödda valpar glatt deltar.

Serieadaptioner

I samband med filmens debut publicerades två serieadaptioner i amerikanska serietidningar: en längre på 62 sidor och en kortare på 34 sidor, och upphovsmännen till båda serierna var manusförfattaren Del Connell och tecknaren Al Hubbard. Samtidig i dagspressen publicerades ytterligare en tolkning – av Frank Reilly, Manuel Gonzales och Dick Moores – som en del av "Walt Disney's Treasury of Classic Tales". På 1990-talet tillkom en modernare version i europeiskt albumformat, tecknad av Mario Cortes efter François Corteggianis manus.

Den kortare av Hubbards båda serier har publicerats flera gånger i svenska serietidningar: som Walt Disney's Serier nr 1/1956 och 26/1966, samt i Walt Disney's Klassiker #12/1975. Ett utdrag ur nittiotalsversionen publicerades i serieboken "Disneys julafton" (2000).

Andra serier

I samband med filmpremiären producerades även en liten mängd andra serier med filmkaraktärerna; i den i Sverige opublicerade "The Enchanted Forest" möter Lady figurer från Disneys tidigare filmer "Snövit", "Dumbo", "Bambi", och "Alice i Underlandet". I andra serier mötte Ladys grannar, blodhunden Trofast och terriern Skotte, Benjamin Syrsa från "Pinocchio" respektive Piff och Puff, och ytterligare serier fokuserade på andra av filmens bifigurer. Upphovsmännen till samtliga dessa serier var duon Connell & Hubbard.

Ludde

Huvudartikel: Ludde
"Ludde"tecknad av Al Hubbard.
© Disney.

Efter de serier som publicerades runt filmens debut, så har varken Lady eller Lufsen i någon väsentlig utsträckning figurerat som huvudpersoner i några serier. Redan i oktober 1955 debuterade dock dagspresserien "Ludde", med parets valp i titelrollen. Ovan nämnde Ward Greene skrev manus till serien fram till 1962.

Ludde hade visserligen debuterat i filmen, men endast namnlös i filmens slutscen. Likväl blev serien framgångsrik, etablerades snart som både dagsstripp och söndagssida, och fortlevde till slutet av 1980-talet. Lady och Lufsen var flitigt förekommande så länge Greene skrev manuset, men därefter kom fokus allt mer att flyttas till Ludde och hans, för serien skapade, vänner.

1955 publicerades också de första serietidningsserierna med Ludde i huvudrollen, och Al Hubbard fortfor länge som seriens mest profilerade tecknare. Serietidningsavsnitt med Ludde har därefter producerats både i USA och internationellt, och i motsatts till i dagspressen så har Lady och Lufsen i serietidningarna fortsatt att vara centrala.

2001 fick Ludde huvudrollen i långfilmen "Lady och Lufsen II: Ludde på äventyr". Denna har dock inte överförts till seriemediet.