Skillnad mellan versioner av "Will Eisner"
Keffy (diskussion | bidrag) |
|||
| (54 mellanliggande versioner av 14 användare visas inte) | |||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
[[Kategori:Serieskapare | {{DEFAULTSORT:Eisner, Will}} | ||
[[Kategori:Amerikanska serieskapare | [[Kategori:Serieskapare]] | ||
[[Kategori:Skribenter och teoretiker|Eisner | [[Kategori:Amerikanska serieskapare]] | ||
[[Kategori:Skribenter och teoretiker]] | |||
''' | {{Faktaruta serieskapare | ||
|namn = Will Eisner | |||
|bild =Will_Eisner.jpg | |||
|bildtext =[[Will Eisner]] på [[San Diego Comic-Con]] 1982. Foto: [[Alan Light]] © 1982 Alan Light<br><small>''Used by Seriewikin with the expressed permission of Alan Light''</small> | |||
|född = 1917-03-06 | |||
|födelseplats =Brooklyn, NY, USA | |||
|död = 2005-01-03 | |||
|dödsplats = Fort Lauderdale, FL, USA | |||
|fullständigt namn= William Erwin Eisner | |||
|födelsenamn = | |||
|alias =Willis B. Rensie | |||
== | |land =USA | ||
|land1 = | |||
|land2 = | |||
|land3 = | |||
|land4 = | |||
== | |språk = engelska (USA) | ||
|språk1 = | |||
|språk2 = | |||
|språk3 = | |||
|språk4 = | |||
|språk5 = | |||
|grupp = | |||
|grupp1 = | |||
|grupp2 = | |||
|grupp3 = | |||
= | |studio = [[The Eisner-Iger Studio]] | ||
|studio1 =[[Will Eisner Studio]] (Tudor City) | |||
|studio2 = | |||
|studio3 = | |||
"[[Spirit]]" | |verk = "[[Spirit]]" | ||
|verk1 ="[[Blackhawk]]" | |||
|verk2 ="[[Ett hus i Bronx]]" | |||
|verk3 = | |||
|webbplats =http://www.willeisner.com/ http://www.willeisner.com/ | |||
|webbplats1 = | |||
|webbplats2 = | |||
|webbplats3 = | |||
|namnteckning = | |||
}}'''William Erwin "Will" Eisner''' (1917–2005), skapare av äventyrsserierna "[[Spirit]]" och "[[Blackhawk]]", samt mer ambitiösa verk som [[serieromaner]]na "[[Ett hus i Bronx]]" och "[[Dropsie Avenue]]". Populariserade uttrycket "graphic novel" ("[[serieroman]]" på svenska) som beskrivning på längre serier som står nära romanen i berättandet. | |||
==Senare karriär== | ==Historik== | ||
===Tidiga år=== | |||
Will Eisner föddes den 6 mars [[1917]] i stadsdelen Brooklyn, New York. 1936 publicerades hans debutverk i den kortlivade tidningen ''Wow!''. För tidningen hann Eisner skapa "[[Scott Dalton]]" och "[[The Flame]]". | |||
===The Eisner-Iger Studio=== | |||
Därefter slog han sig ihop med ''Wow''s utgivare [[Jerry Iger]] och öppnade en av de första [[studio|tecknarstudio]]rna, [[The Eisner-Iger Studio]]. Där gjordes serier efter löpandeband-principen, enligt egen utsago var det väldigt lönsamt och han blev rik innan 22 års ålder. | |||
Studion gjorde bla "[[Hawks of the Sea]]" (tecknades av Eisner under namnet '''Willis B. Rensie''') och "[[Sheena, Queen of the Jungle]]". Bland medarbetarna i studion kan nämnas: | |||
*[[Bob Kane]] ("[[Peter Pupp]]", "[[Batman]]") | |||
*[[Mort Meskin]] ("[[Sheena]]", "[[Johnny Quick]]") | |||
*[[Bob Powell]] ("[[Sheena]]", "[[Daredevil]]") | |||
*[[Lou Fine]] ("[[The Flame]]", "[[Spirit]]") | |||
*[[Jack Kirby]] ("[[Captain America]]", "[[Fantastic Four]]") | |||
===The Spirit och andra verk=== | |||
[[Bild:Eisner_Spirit.jpg|frame|right|"[[Spirit]]" av [[Will Eisner]]. © upphovsmannen.]] | |||
1939 blev Eisner kontaktad av [[Busy Arnold]] ([[Quality Comics]]) och [[Henry Martin]] ([[Des Moines Register]] och [[Tribune Syndicate]]) med idéen att göra en söndagsbilaga för dagstidningarna, detta för att försöka konkurrera med serietidningarna. Eisner-Iger hade redan ett samarbete med Quality men då Arnold helst inte ville ha något att göra med Iger ville denne att Eisner skulle göra söndagsbilagan själv. Eisner sålde sin del av Eisner-Iger Studion till Iger, enligt egen utsago för betydligt mindre än vad den var värd (för att blidka Iger)<ref>''[[Alter Ego]]'', vol 3 nr 48 (maj 2005), "I Always Felt Storytelling Was As Important As The Artwork" - Intervju av [[Jim Amash]]</ref>, och skrev kontrakt med Arnold och Martin. | |||
Eisner startade [[Will Eisner Studio]] (Tudor City) och startade upp ''[[The Spirit Section]]'', studion gjorde dessutom två tidningar för Quality Comics. Huvudserie i den 16-sidiga söndagsbilagan, som debuterade 1940, var "[[Spirit]]", andra serier som fyllde upp bilagan var "[[Lady Luck]]" och "[[Mr Mystic]]". Serierna registrerades under Busy Arnolds namn men Eisner och Arnold hade ett kontrakt om att ifall de gick skilda vägar skulle rättigheterna tillfalla Eisner. | |||
Under andra världskriget blev Eisner inkallad 1942–45. Tack vare sin talang fick han göra affischer, illustrationer och serier för armén. Han skapade bland annat figuren [[Connie Rod]]. | |||
Efter kriget fortsatte han med "Spirit" såväl som att göra olika reklamjobb. Till slut tog reklamjobben över och "Spirit" lades till sist ner [[1952]]. Eisner hade dock noga sett till att få behålla rättigheterna till figuren. | |||
===Senare karriär=== | |||
I mitten av 60-talet blev "Spirit" återigen populär och Eisner övertalades att återuppta serien, men då Eisner ville gå vidare blev det blev inte många avsnitt. | I mitten av 60-talet blev "Spirit" återigen populär och Eisner övertalades att återuppta serien, men då Eisner ville gå vidare blev det blev inte många avsnitt. | ||
Ända sedan tiden med "Spirit" hade Eisner hävdat att seriemediet hade potential till mer konstnärliga och litterära verk. För att demonstrera denna potential publicerade han [[1978]] den stilbildande serienovellsamlingen "[[Ett hus i Bronx]]" ("A contract with God"). Det var för dessa mer seriösa verk han myntade begreppet "graphic novel" för att komma ifrån de komiska associationerna hos ordet "comics". Med inspiration från sin fattiga uppväxt i Bronx och sin judiska invandrarbakgrund har han sedan dess gett ut flera verk som "[[Livskraft]]", om människoöden i depressionens Bronx, den självbiografiska "[[Till stormens hjärta]]", "[[Dropsie Avenue]]" m.fl. | |||
Will Eisner fortsatte, dock i långsammare takt, att skriva och teckna serier genom hela livet. Under senare år kom han att skildra det judiska arvet i sina serieromaner, såsom "[[Fagin]]", om den judiske skurken från Dickens' Oliver Twist, och "[[The name of the game]]", om en judisk finansfamilj genom tre generationer. Hans sista, postumt publicerade, projekt "[[The Plot: The Secret Story of the Protocols of the Elders of Zion]]" avhandlade historien om den antisemitiska pamfletten [http://sv.wikipedia.org/wiki/Sions_vises_protokoll Sions vises protokoll]. När Eisner avled 4 januari 2005 i sviterna efter en hjärtoperation hade han varit verksam i närmare 70 år. | |||
== | Under många år undervisade Eisner på School of Visual Arts i New York, vilket resulterade i två böcker om seriemediet, "[[Comics and Sequential Art]]" (1985) och "[[Graphic Storytelling and Visual Narrative]]" (1995). De förnämsta seriepriserna i USA, [[Eisner Awards]], är uppkallade efter honom, och under många år kunde pristagarna ta emot priset direkt ur hans hand. | ||
=={{flagga|sverige}} Eisner på svenska== | |||
I Sverige har vi kunnat följa "The Spirit" i tidningarna ''[[Fantomen (serietidning)|Fantomen]]'', ''[[Agent X9 (serietidning)|Agent X9]]'' och ''[[Serie-Nytt]]'' , samt en serie album utgivna av [[Alvglans förlag]]. Under 1980- och början av 1990-talet gav Alvglans även ut en del av Eisners serieromaner. Ytterligare några album gavs på 1990-talet ut av [[Bokfabriken]]. | |||
==Dokumentärfilmen== | |||
[[Jon B. Cooke]], redaktör för ''[[Comic Book Artist]]'', sammanställde med sin bror 2007 dokumentärfilmen "Will Eisner: Portrait of a Sequential Artist". Dokumentären hade premiär på Tribeca Film Festival i New York, april 2007. | |||
==Mer om Will Eisner== | |||
{{B&B|Cat Yronwode|Kvinnan i Spirit|4|1981}} | |||
{{B&B|Johan Andreasson|Spirit – serien med tusen ansikten|2|1983}} | |||
{{B&B|Cat Yronwode|The Spirit Section|2|1983}} | |||
{{B&B|Daniel Atterbom|The Spirit|4|1986}} | |||
{{B&B|Tommy Silverros|Serier är ett ensamt arbete|4|1986}} | |||
{{B&B|Tommy Silverros|Will Eisner: »Jag ville bevisa att serier kan framföra seriösa ämnen»|1|1987}} | |||
{{B&B|Isabella Nilsson|Will Eisner: Livskraft är en roman|4|1987}} | |||
{{B&B|Lars Andreasson|Eisner i Stockholm (nyhetsnotis)|1|1989}} | |||
{{B&B|Olof Siverbo|Seriemagasin och långkalsonger|5–6|1996}} | |||
{{B&B|Olof Siverbo|Seriekris, seriekonst & konstiga serier|2–3|1997}} | |||
{{B&B|Rolf Lindby|Will Eisner 1917–2005 – en av de sista riktigt stora|1|2005}} | |||
{{B&B|Morten Harper|Tegneserieromaner – Striper som strekker seg lenger|3–4|2005}} | |||
==Recensioner== | |||
{{BRec|K. Arne Blom|"Spirit"|2|1977}} | |||
{{BRec|Magnus Magnusson|"Ett hus i Bronx"|4|1979}} | |||
{{BRec|Göran Ribe|"Spirit" nr 3|1|1981}} | |||
{{BRec|Göran Ribe|"Spirit" nr 4 [dansk utgåva]|2|1982}} | |||
{{BRec|Erling Frick|"Spirit" nr 4: "Kvinnorna kring Spirit"|6|1983}} | |||
{{BRec|Staffar Moberg|"[[Blinka lilla stjärna]]"|1|1984}} | |||
{{BRec|Olof Siverbo|"Storstad"|1|1985}} | |||
{{BRec|Hans Anders Wallin|"Spirit" nr 6|2|1985}} | |||
{{BRec|Daniel Atterbom|"Spirit" nr 8|3|1987}} | |||
{{BRec|Daniel Atterbom|"Livskraft"|3|1987}} | |||
{{BRec|Olof Siverbo|"Spirit" nr 9|3|1988}} | |||
{{BRec|Karl G. Jönsson|"Spirit" nr 10|3–4|1989}} | |||
{{BRec|Karl G. Jönsson|"Storstadsmänniskor"|3–4|1989}} | |||
{{BRec|Svante Kjellberg|"Spirit" nr 11|2|1990}} | |||
{{BRec|Bengt Eriksson|"Spirit" nr 12|4|1990}} | |||
{{BRec|Svante Kjellberg|"[[Till stormens hjärta]]"|6|1992}} | |||
{{BRec|Tobias Andersson|"[[Den vita valen]] – historien om Moby Dick"|3|1998}} | |||
{{BRec|Gert Lozell|"[[Familjen]]"|2|1999}} | |||
{{BRec|Joakim Gunnarsson|"[[Den siste riddaren]]"|1|2000}} | |||
{{BRec|Peter Nilsson|"Dropsie Avenue"|3|2000}} | |||
{{BRec|Peter Nilsson|"[[Prinsessan och grodan]]"|3|2000}} | |||
{{BRec|Espen Jørgensen|"Moby Dick" [norsk utgåva]|2|2003}} | |||
{{BRec|Morten Harper|"Livskraft" [norsk utgåva]|3–4|2005}} | |||
==Kuriosa== | |||
* Eisner hade en romans med [[Toni Blum]], dottern till [[Alex Blum]], en av tecknarna på Eisner-Iger Studio. Toni gifte sig emellertid med en annan kollega, [[Bill Bossert]]. | |||
== Externa länkar == | == Externa länkar == | ||
* [http://www.willeisner.com WillEisner.com (officiell webbplats)] | * [http://www.willeisner.com WillEisner.com] (officiell webbplats) | ||
* [http://www.olahammarlund.se/essaer/eisner.htm Till minne av Will Eisner, 1917–2005] Dödsruna på svenska | |||
{{fotnoter}} | |||
{{stub}} | {{stub}} | ||
Nuvarande version från 20 januari 2017 kl. 16.29
| Will Eisner | |
 Will Eisner på San Diego Comic-Con 1982. Foto: Alan Light © 1982 Alan Light Used by Seriewikin with the expressed permission of Alan Light | |
| Född: | ∗ 1917-03-06 |
|---|---|
| Födelseplats: | Brooklyn, NY, USA |
| Död: | † 2005-01-03 (87 år) |
| Död, ort: | Fort Lauderdale, FL, USA |
| Fullständigt namn: | William Erwin Eisner |
| Pseudonym(er): | Willis B. Rensie |
| Land: |  USA |
| Språk: | Fil:LANDET/SPRÅKET HITTADES INTE. engelska (USA) |
| Studio(r): | The Eisner-Iger Studio |
| Will Eisner Studio (Tudor City) | |
| Serier i urval | |
| "Spirit" | |
| "Blackhawk" | |
| "Ett hus i Bronx" | |
| Webblänkar | |
| [http://www.willeisner.com/] | |
William Erwin "Will" Eisner (1917–2005), skapare av äventyrsserierna "Spirit" och "Blackhawk", samt mer ambitiösa verk som serieromanerna "Ett hus i Bronx" och "Dropsie Avenue". Populariserade uttrycket "graphic novel" ("serieroman" på svenska) som beskrivning på längre serier som står nära romanen i berättandet.
Historik
Tidiga år
Will Eisner föddes den 6 mars 1917 i stadsdelen Brooklyn, New York. 1936 publicerades hans debutverk i den kortlivade tidningen Wow!. För tidningen hann Eisner skapa "Scott Dalton" och "The Flame".
The Eisner-Iger Studio
Därefter slog han sig ihop med Wows utgivare Jerry Iger och öppnade en av de första tecknarstudiorna, The Eisner-Iger Studio. Där gjordes serier efter löpandeband-principen, enligt egen utsago var det väldigt lönsamt och han blev rik innan 22 års ålder.
Studion gjorde bla "Hawks of the Sea" (tecknades av Eisner under namnet Willis B. Rensie) och "Sheena, Queen of the Jungle". Bland medarbetarna i studion kan nämnas:
- Bob Kane ("Peter Pupp", "Batman")
- Mort Meskin ("Sheena", "Johnny Quick")
- Bob Powell ("Sheena", "Daredevil")
- Lou Fine ("The Flame", "Spirit")
- Jack Kirby ("Captain America", "Fantastic Four")
The Spirit och andra verk
1939 blev Eisner kontaktad av Busy Arnold (Quality Comics) och Henry Martin (Des Moines Register och Tribune Syndicate) med idéen att göra en söndagsbilaga för dagstidningarna, detta för att försöka konkurrera med serietidningarna. Eisner-Iger hade redan ett samarbete med Quality men då Arnold helst inte ville ha något att göra med Iger ville denne att Eisner skulle göra söndagsbilagan själv. Eisner sålde sin del av Eisner-Iger Studion till Iger, enligt egen utsago för betydligt mindre än vad den var värd (för att blidka Iger)[1], och skrev kontrakt med Arnold och Martin.
Eisner startade Will Eisner Studio (Tudor City) och startade upp The Spirit Section, studion gjorde dessutom två tidningar för Quality Comics. Huvudserie i den 16-sidiga söndagsbilagan, som debuterade 1940, var "Spirit", andra serier som fyllde upp bilagan var "Lady Luck" och "Mr Mystic". Serierna registrerades under Busy Arnolds namn men Eisner och Arnold hade ett kontrakt om att ifall de gick skilda vägar skulle rättigheterna tillfalla Eisner.
Under andra världskriget blev Eisner inkallad 1942–45. Tack vare sin talang fick han göra affischer, illustrationer och serier för armén. Han skapade bland annat figuren Connie Rod.
Efter kriget fortsatte han med "Spirit" såväl som att göra olika reklamjobb. Till slut tog reklamjobben över och "Spirit" lades till sist ner 1952. Eisner hade dock noga sett till att få behålla rättigheterna till figuren.
Senare karriär
I mitten av 60-talet blev "Spirit" återigen populär och Eisner övertalades att återuppta serien, men då Eisner ville gå vidare blev det blev inte många avsnitt.
Ända sedan tiden med "Spirit" hade Eisner hävdat att seriemediet hade potential till mer konstnärliga och litterära verk. För att demonstrera denna potential publicerade han 1978 den stilbildande serienovellsamlingen "Ett hus i Bronx" ("A contract with God"). Det var för dessa mer seriösa verk han myntade begreppet "graphic novel" för att komma ifrån de komiska associationerna hos ordet "comics". Med inspiration från sin fattiga uppväxt i Bronx och sin judiska invandrarbakgrund har han sedan dess gett ut flera verk som "Livskraft", om människoöden i depressionens Bronx, den självbiografiska "Till stormens hjärta", "Dropsie Avenue" m.fl.
Will Eisner fortsatte, dock i långsammare takt, att skriva och teckna serier genom hela livet. Under senare år kom han att skildra det judiska arvet i sina serieromaner, såsom "Fagin", om den judiske skurken från Dickens' Oliver Twist, och "The name of the game", om en judisk finansfamilj genom tre generationer. Hans sista, postumt publicerade, projekt "The Plot: The Secret Story of the Protocols of the Elders of Zion" avhandlade historien om den antisemitiska pamfletten Sions vises protokoll. När Eisner avled 4 januari 2005 i sviterna efter en hjärtoperation hade han varit verksam i närmare 70 år.
Under många år undervisade Eisner på School of Visual Arts i New York, vilket resulterade i två böcker om seriemediet, "Comics and Sequential Art" (1985) och "Graphic Storytelling and Visual Narrative" (1995). De förnämsta seriepriserna i USA, Eisner Awards, är uppkallade efter honom, och under många år kunde pristagarna ta emot priset direkt ur hans hand.
Eisner på svenska
I Sverige har vi kunnat följa "The Spirit" i tidningarna Fantomen, Agent X9 och Serie-Nytt , samt en serie album utgivna av Alvglans förlag. Under 1980- och början av 1990-talet gav Alvglans även ut en del av Eisners serieromaner. Ytterligare några album gavs på 1990-talet ut av Bokfabriken.
Dokumentärfilmen
Jon B. Cooke, redaktör för Comic Book Artist, sammanställde med sin bror 2007 dokumentärfilmen "Will Eisner: Portrait of a Sequential Artist". Dokumentären hade premiär på Tribeca Film Festival i New York, april 2007.
Mer om Will Eisner
- Cat Yronwode: "Kvinnan i Spirit" (Bild & Bubbla nr 4/1981)
- Johan Andreasson: "Spirit – serien med tusen ansikten" (Bild & Bubbla nr 2/1983)
- Cat Yronwode: "The Spirit Section" (Bild & Bubbla nr 2/1983)
- Daniel Atterbom: "The Spirit" (Bild & Bubbla nr 4/1986)
- Tommy Silverros: "Serier är ett ensamt arbete" (Bild & Bubbla nr 4/1986)
- Tommy Silverros: "Will Eisner: »Jag ville bevisa att serier kan framföra seriösa ämnen»" (Bild & Bubbla nr 1/1987)
- Isabella Nilsson: "Will Eisner: Livskraft är en roman" (Bild & Bubbla nr 4/1987)
- Lars Andreasson: "Eisner i Stockholm (nyhetsnotis)" (Bild & Bubbla nr 1/1989)
- Olof Siverbo: "Seriemagasin och långkalsonger" (Bild & Bubbla nr 5–6/1996)
- Olof Siverbo: "Seriekris, seriekonst & konstiga serier" (Bild & Bubbla nr 2–3/1997)
- Rolf Lindby: "Will Eisner 1917–2005 – en av de sista riktigt stora" (Bild & Bubbla nr 1/2005)
- Morten Harper: "Tegneserieromaner – Striper som strekker seg lenger" (Bild & Bubbla nr 3–4/2005)
Recensioner
- K. Arne Blom: "Spirit" (Bild & Bubbla nr 2/1977)
- Magnus Magnusson: "Ett hus i Bronx" (Bild & Bubbla nr 4/1979)
- Göran Ribe: "Spirit" nr 3 (Bild & Bubbla nr 1/1981)
- Göran Ribe: "Spirit" nr 4 [dansk utgåva] (Bild & Bubbla nr 2/1982)
- Erling Frick: "Spirit" nr 4: "Kvinnorna kring Spirit" (Bild & Bubbla nr 6/1983)
- Staffar Moberg: "Blinka lilla stjärna" (Bild & Bubbla nr 1/1984)
- Olof Siverbo: "Storstad" (Bild & Bubbla nr 1/1985)
- Hans Anders Wallin: "Spirit" nr 6 (Bild & Bubbla nr 2/1985)
- Daniel Atterbom: "Spirit" nr 8 (Bild & Bubbla nr 3/1987)
- Daniel Atterbom: "Livskraft" (Bild & Bubbla nr 3/1987)
- Olof Siverbo: "Spirit" nr 9 (Bild & Bubbla nr 3/1988)
- Karl G. Jönsson: "Spirit" nr 10 (Bild & Bubbla nr 3–4/1989)
- Karl G. Jönsson: "Storstadsmänniskor" (Bild & Bubbla nr 3–4/1989)
- Svante Kjellberg: "Spirit" nr 11 (Bild & Bubbla nr 2/1990)
- Bengt Eriksson: "Spirit" nr 12 (Bild & Bubbla nr 4/1990)
- Tobias Andersson: "Den vita valen – historien om Moby Dick" (Bild & Bubbla nr 3/1998)
- Gert Lozell: "Familjen" (Bild & Bubbla nr 2/1999)
- Joakim Gunnarsson: "Den siste riddaren" (Bild & Bubbla nr 1/2000)
- Peter Nilsson: "Dropsie Avenue" (Bild & Bubbla nr 3/2000)
- Peter Nilsson: "Prinsessan och grodan" (Bild & Bubbla nr 3/2000)
- Espen Jørgensen: "Moby Dick" [norsk utgåva] (Bild & Bubbla nr 2/2003)
- Morten Harper: "Livskraft" [norsk utgåva] (Bild & Bubbla nr 3–4/2005)
Kuriosa
- Eisner hade en romans med Toni Blum, dottern till Alex Blum, en av tecknarna på Eisner-Iger Studio. Toni gifte sig emellertid med en annan kollega, Bill Bossert.
Externa länkar
- WillEisner.com (officiell webbplats)
- Till minne av Will Eisner, 1917–2005 Dödsruna på svenska
Fotnoter
|
Den här artikeln är bara påbörjad, en så kallad stubbe. Hjälp Seriewikin växa genom att fylla i mer! |
