Skillnad mellan versioner av "Kapten Stofil"
OlaHe (diskussion | bidrag) |
OlaHe (diskussion | bidrag) |
||
| Rad 24: | Rad 24: | ||
=== Egen serietidning === | === Egen serietidning === | ||
Serien "Kapten Stofil" blev snabbt populär och växte sedermera ur ''Galago''. Första numret av tidningen ''Kapten Stofil'' kom ut 1999. (Se [[Kapten Stofil#Serietidningen Kapten Stofil|eget avsnitt nedan.]]) | |||
Serien "Kapten Stofil" blev snabbt populär och växte sedermera ur ''Galago''. Första numret av tidningen ''Kapten Stofil'' kom ut 1999 | |||
===Övrig tidningspublicering=== | ===Övrig tidningspublicering=== | ||
| Rad 43: | Rad 37: | ||
*"[[Kapten Stofil: För en handfull folkvett]]" (Optimal 2007 | *"[[Kapten Stofil: För en handfull folkvett]]" (Optimal 2007 | ||
*"[[Kapten Stofil: Gammal är äldst]]" (Optimal 2009) | *"[[Kapten Stofil: Gammal är äldst]]" (Optimal 2009) | ||
==Serietidningen ''Kapten Stofil''== | |||
[[Bild:Stofil2000-1.jpg|thumb|right|200px|Omslaget till ''[[Kapten Stofil]]'' nr 1/2000. © [[Joakim Lindengren]] och [[David Nessle]].]] | |||
Första numret av tidningen ''Kapten Stofil'' kom ut 1999 och gavs ut av [[Jemi förlag]]. Samma år grundade Lindengren tillsammans med [[David Nessle]] och [[Martin Kristenson]] förlaget [[Skadeglatt Leende]], som tog över utgivningen i och med nr 2 (1/2000). | |||
Nessle assisterar nu ofta på huvudserien, och bidrar även med biserien "[[Den Maskerade Proggaren]]". Dessutom förekommer i tidningen ofta serier av [[Max Andersson]], [[Joakim Pirinen]], [[Johan Wanloo]], [[Daniel Ahlgren]] m.fl. | |||
===Enskilda nummer=== | |||
[[Bild:Kapten_Stofil_%26_Co.png|thumb|200px|right|''[[Kapten Stofil]]'' nr 1/2006. © Joakim Lindengren]] | |||
Nr 1/2006 fick titeln ''Kapten Stofil & C:o'' och omslaget var en parodi på ''[[Kalle Anka & C:o]]''. Omslaget (hela omslaget inklusive annonser på insidorna och baksidan och fliken på sista sidan) är en parodi på ''Kalle Anka & C:o'' från 1960–70-talen. Första serien, "Herr Kantarell", är en parodi på "Björnligan hugger till" av [[Carl Barks]] ([[Disneyserier#Att_identifiera_en_serie|Historiekod]] [http://coa.inducks.org/story.php?c=W+US+++28-01 W US 28-01]), med lätt förklädda [[Björnligan|björnbusar]] i modekläder, [[Kajsa Anka]] som [[Lädernuckan]] och Kapten Stofil själv som [[Oppfinnar-Jocke]]. "Björnligan hugger till" gick i Sverige som följetong i ''[[Kalle Anka & C:o]]'' nr 9–12/1974, "[[Kalle Ankas Guldbok]]" nr 15 och "[[Kalle Ankas Bästisar]]" nr 15. Publicerades ursprungligen i ''[[Uncle Scrooge (serietidning)|Uncle Scrooge]]'' nr 28, 1959. | |||
==Övrigt== | ==Övrigt== | ||
Versionen från 6 juli 2010 kl. 13.44
"Kapten Stofil" är en svensk superhjälteparodi av Joakim Lindengren. Figuren gjorde sitt första framträdande i nummer 44 av tidningen Galago 1996, men har idag en egen tidning.
Handling
Figuren är Lindegrens eget alter ego, en bakåtsträvande förkämpe inte bara för rättvisa, utan även för hårpomada, portvinsgelé och andra "stofila fenomen", något som av allt att döma speglar Lindengrens egen syn på tillvaron.
Från början var det enbart Kapten Stofil själv som kämpade mot framåtskridandet (ibland med assistans av folk som Ulf Schenkmanis och Honken), men med tiden har ett helt superhjälteuniversum vuxit fram, med bifigurer som Lädernuckan, Stålfarfar, Jazzgossen, Doktor Glas, samt en av Lindengrens tidigare figurer, Balkongståarn. Kaptenen kör numera också en Stofilomobil.
Äventyren parodierar ofta andra serier och genrer – det vanligaste är antagligen amerikanska superhjälteserier från 50-talet, annars kan ett avsnitt t.ex. gå i ren "Tintin"-stil, medan nästa kan vara en klassisk västern. Ursprungligen bodde Kaptenen i Mariefred, men har sedan, med ett mellanspel i Töreboda, följt Lindengren till Göteborg.
Utgivning
Debut i Galago
Figuren dök upp i Galago 1996 och framträdde i ytterligare några nummer.
Egen serietidning
Serien "Kapten Stofil" blev snabbt populär och växte sedermera ur Galago. Första numret av tidningen Kapten Stofil kom ut 1999. (Se eget avsnitt nedan.)
Övrig tidningspublicering
Förutom Galago och den egna tidningen, har "Kapten Stofil" även publicerats i serietidningarna Mad Special, Larson! och Pondus.
Album
"Kapten Stofil" har dessutom kommit ut i flera seriealbum från förlagen Ordfront, Jemi och Optimal.
- "Kapten Stofil" (Galago/Ordfront 1998)
- "Kapten Stofil: Hut går hem" (Jemi 2000)
- "Kapten Stofil: En man steg av spårvagnen" (Optimal Press 2003)
- "Kapten Stofil: Gammalt bröd rostar aldrig" (Optimal 2005)
- "Kapten Stofil: För en handfull folkvett" (Optimal 2007
- "Kapten Stofil: Gammal är äldst" (Optimal 2009)
Serietidningen Kapten Stofil
Första numret av tidningen Kapten Stofil kom ut 1999 och gavs ut av Jemi förlag. Samma år grundade Lindengren tillsammans med David Nessle och Martin Kristenson förlaget Skadeglatt Leende, som tog över utgivningen i och med nr 2 (1/2000).
Nessle assisterar nu ofta på huvudserien, och bidrar även med biserien "Den Maskerade Proggaren". Dessutom förekommer i tidningen ofta serier av Max Andersson, Joakim Pirinen, Johan Wanloo, Daniel Ahlgren m.fl.
Enskilda nummer
Nr 1/2006 fick titeln Kapten Stofil & C:o och omslaget var en parodi på Kalle Anka & C:o. Omslaget (hela omslaget inklusive annonser på insidorna och baksidan och fliken på sista sidan) är en parodi på Kalle Anka & C:o från 1960–70-talen. Första serien, "Herr Kantarell", är en parodi på "Björnligan hugger till" av Carl Barks (Historiekod W US 28-01), med lätt förklädda björnbusar i modekläder, Kajsa Anka som Lädernuckan och Kapten Stofil själv som Oppfinnar-Jocke. "Björnligan hugger till" gick i Sverige som följetong i Kalle Anka & C:o nr 9–12/1974, "Kalle Ankas Guldbok" nr 15 och "Kalle Ankas Bästisar" nr 15. Publicerades ursprungligen i Uncle Scrooge nr 28, 1959.
Övrigt
Redaktionen på tidningen Kapten Stofil har grundat en egen supporterklubb kallad Kungliga Svenska Stofilsällskapet.
Mer om Kapten Stofil
- Jens Lindell: ""Kapten Stofil – nostalgins förkämpe"" (Bild & Bubbla nr 2/2005, s. 22)
Recensioner
- David Haglund: "Kapten Stofil: Hut går hem" (Bild & Bubbla nr 1/2001, s. 74)
- Jan-Olav Rönning: "Kapten Stofil: Gammalt bröd rostar aldrig" (Bild & Bubbla nr 3–4/2007, s. 73)
