Skillnad mellan versioner av "Jan Lööf"

Från Seriewikin
Hoppa till navigeringHoppa till sök
Rad 120: Rad 120:
*"Felix" i ''[[Serie-Pressen]]'' 1971–72  
*"Felix" i ''[[Serie-Pressen]]'' 1971–72  
*"Felix" i ''[[SerieSpecial]]'' nr 2 (1977)
*"Felix" i ''[[SerieSpecial]]'' nr 2 (1977)
*Kortare serier i serietidningen ''[[Hjälp (serietidning)|Hjälp]]'' 2008–09
*Kortare serier i serietidningen ''[[Hjälp (serietidning)|Hjälp]]'' nr. 3/2008 och 4/2008


===Seriealbum===
===Seriealbum===

Versionen från 10 maj 2024 kl. 09.53

SERIESKAPARE
Jan Lööf
Jan Lööf
Självporträtt av Jan Lööf på omslaget till "Jan Lööfs serier" vol. 1. © Lööf/Kartago
Född:∗ 1940-05-30 (84 år)
Land:Mini sverige.gif Sverige
 Mini grekland.gif Grekland
Språk:Mini sverige.gif Svenska
Serier i urval
"Felix"
"Bellman"
"Ville"

Jan Lööf (född 30 maj 1940), svensk konstnär, illustratör, barnboksförfattare, serietecknare, översättare, filmskapare, skådespelare och jazzmusiker. I seriesammanhang är han främst känd som upphovsman till serierna "Felix" och "Ville".


Översikt

Jan Lööf föddes 1940 i Trollhättan. Sin uppväxt har han själv beskrivit som "lyckligen avskuren från all s.k. finkultur." "Min andliga kost bestod av serier, krigs- och västernfilmer. Innehållet i det mesta var naturligtvis galet, men jag upptäckte att bildformen var effektiv."[1] Redan som barn tecknade han mycket. Serier läste han tidigast i Allers, däribland "Nalle och Lisa" och Frank Robbins' "Johnny Hazard".[2]

"Felix" av Jan Lööf. © Lööf/Carlsen/if.

1959 kom Lööf in på Konstfack i Stockholm och efter utexamineringen började han att producera bilderböcker för barn, såsom "En trollkarl i Stockholm" (1966), "Morfar är sjörövare" (1966) och "Sagan om det röda äpplet" (1974). Signikativt redan från början var hans lätt naiva (och ibland lite "stela") stil, en stil där bildens tydlighet och funktionalitet är det centrala.

Felix

Huvudartikel: Felix

Att Jan Lööf skulle börja arbeta som serietecknare var ursprungligen inte hans egen idé. Danska Carlsen som gav ut Lööfs böcker hade nära kopplingar till serieagenturen PIB, vilka gav Lööf ett anbud att teckna en dagspresserie. Tillsammans med sin dåvarande fru och svåger tillbringade Lööf en tid i ett hus i Sydfrankrike och skapade sin serie.[1] Resultatet blev "Fiffige Alf" som debuterade i den danska dagstidningen Politiken den 2 oktober 1967. Kort därefter bytte serien namn (mot Lööfs egen vilja) till det lite snärtigare "Felix". "Felix" var en komisk äventyrsserie för unga, vilken lanserades som "en svensk Tintin" (något som Lööf inte alls gillade och till slut satte stopp för).[2] Äventyren var medvetet stereotypa och naivistiska och lånade glatt både intriger och gestalter från allsköns klassisk populärkultur – gangstrar, revolutionärer, varulvar, utomjordingar, Fantomen, Tarzan, Dracula och Doktor Mabuse passerade alla revy. 1972 lämnade Lööf serien och utsåg Werner Wejp-Olsen till sin efterträdare. Med andra kreatörer vid rodret publicerades serien ända till den 17 december 1986 i Danmark.

Serien har förutom i Sverige och Danmark även publicerats i norska, finska, tyska och holländska tidningar. Samtliga av Lööfs och några av Wejp-Olsens avsnitt har samlats i album på svenska. Lööfs "Felix" återutgivs idag även i bokserien "Jan Lööfs serier", utgiven av Kartago förlag.

Bellman

"Bellman" av Lars Mossberg och Jan Lööf. © Mossberg/Lööf/FIB/Kulturfront
Huvudartikel: Bellman

"Bellman" var en svensk originalserie med lätt vänstervridning som gick i Folket i Bild/Kulturfront med start i januari 1972. De tidigaste avsnitten tecknades av Jan Lööf till manus av Lars Mossberg (båda fungerade som idékläckare). Figuren Bellman var en söderkis och pilsnergubbe i "antihjälte"-traditionen. Tidningens redaktion, däribland Jan Myrdal, figurerade också sporadiskt i serien, liksom seriekollegor som Mandrake och Dagobert. "Tyvärr blev det snart en massa tjafs. FiB-redaktionen tyckte inte att jag var radikal nog, inte renlärig nog."[1] Efter sju avsnitt hoppade Lööf av och Mossberg tecknade då serien själv i några nummer, varefter andra tecknare tog vid tills den slutligen lades ner 1985.

1975 samlades ett fyrtiotal "Bellman"-sidor i ett album utgivet av FiB/Kulturfront och 2009 samlades Lööfs Bellman-sidor i samlingsutgåvan "Jan Lööfs serier". I den senare utgåvan är de dessutom färglagda.

Ville

Huvudartikel: Ville

Jan Lööf nästa serie var "Ville", en politisk underhållningsserie som publicerades i tidningen Vi åren 1975–1976. Serien handlade om den arbetslöse akademikern Ville Karlsson som blir kontaktad av rymdvarelser och får uppdraget att tvinga in mänskligheten på rätt spår. Medverkar i serien gör även Kungen, Olof Palme, och en utomjording som har lånat sitt utseende från Carl Johan de Geer. Den ofrivilliga medverkan föranledde statsminister Palme att avsluta sin Vi-prenumeration (trots att varken Palme eller Kungen nidporträtterades på något sätt). Senare har det framkommit att det inte var Olof Palme själv, utan andra medlemmar av familjen som invände mot porträtteringen.[källa behövs]

Kontroversiell (?) bild på Ville och Olof Palme. © Jan Lööf.

"Ville" samlades sedermera i ett album utgivet av Carlsen/if 1977. Det gavs också ut i Danmark och Tyskland. Även "Ville" har samlats i "Jan Lööfs serier".

Senare serier

Efter "Ville" har det inte kommit många serier från Lööfs penna. Till undantagen hör faktaserien "Vad är en serie för någonting" från Sture Hegerfors antologi "Serieboken" 1986, samt Tintin-pastischen "Det sista uppdraget" som han tecknade till Carlsen Comics' antologialbum "Serier om den första kärleken" 1993. Under 2008 publicerades ytterligare ett par korta serier i serietidningen Hjälp.

Samlingsutgåva

Huvudartikel: Jan Lööfs serier

2008-2011 utgav Kartago förlag Jan Lööfs samlade serier i tre inbundna volymer. "Jan Lööfs serier". Utöver serier, omslag och andra illustrationer, har Lööf själv skrivet ett rikt redaktionellt material, om serierna, dess kontext och sin egen historia.

Övrig produktion

Under tiden på Konstfack lärde Lööf bland annat känna konstnärskollegan Carl Johan De Geer och de båda har därefter arbetat på flera projekt tillsammans. Ett udda samarbete är det idag kultförklarade barnprogrammet "Tårtan" från 1972, regisserat av De Geer och Håkan Alexandersson. Här medverkar Jan Lööf i egenskap av skådespelare som Janos, den äldste av TV-seriens tre misslyckade bagarbröder. Lööf har även tecknad vinjettbilden till programmet. En annan skådespelarinsats gjorde Lööf i filmen "Du gamla du fria" av Öyvind Fahlström, även den från 1972.

Även om Lööf rönte stor uppmärksamhet som serieskapare på 1970-talet är han nog idag främst känd som barnboksförfattare och -illustratör. Bilderboksproduktionen har pågått under större delen av hans karriär. 1976 kom "Skrot-Nisse", en bok som senare bearbetades av Lööf och Lars-Åke Kylén till dockfilmen "Skrot-Nisse och hans vänner", en TV-serie i 15 avsnitt som först sändes 1985. Efter ett längre uppehåll under 1980-talet återvände Lööf till barnböckernas värld med "Örnis bilar" 1994, med text av Carl Johan De Geer. Efter det har böckerna kommit i en strid ström, däribland "Ta fast Fabian" (1997), "ABC-boken" (1999), "Pelle hjälper en riddare" (2004), "Matildas katter" (2008) och "Pelle och Frasse" (2009). Den sistnämnda boken är ett återbesök i världen från TV-serien "Tårtan".

Jan Lööf har också ritat skivomslag, till exempel till Rosco Gordons skiva "Rosco Rocks Again" och Kustbandets "The Man from Harlem", men framförallt till Sumpens Swingsters (numera Swingsters) plattor, en jazzgrupp där han själv medverkar som saxofonist. 1982 illustrerade han Sveriges Radios julkalender "Ett skepp kommer lastat".

Idag bor Lööf mestadels i Grekland.

Serieöversättning

Jan Lööf har översatt seriealbumen om "Rasmus Nalle" av Carla och Vilhelm Hansen.

Inspiration

Bland Lööfs förebilder inom serietecknandet finns bl.a. Wilson McCoy, Al Smith, Hergé och Robert Crumb.

Publicerade serier

Dagspress

  • "Felix", diverse dagstidningar, syndikerad av PIB, ursprungspublicering 1967–72. Återpublicerad många gånger sedan dess. Gick som "Klassikern" i Dagens Nyheter 1988.

Veckopress/tidskrifter

Serietidningar

Seriealbum

"Felix äventyr" (första utgåvan)

  1. "Felix och tidsmaskinen", Carlsen/if 1974
  2. "Felix och det stora upproret", Carlsen/if 1974
  3. "Felix och varulven", Carlsen/if 1974
  4. "Felix och Cecilia", Carlsen/if 1974
  5. "Felix i Afrika samt Felix och de flygande tefaten", Carlsen/if 1975 (tillsammans med Werner Wejp-Olsen)
  6. "Felix och Ben Hassans skatt samt Felix på Stora Apön", Carlsen/if 1976
"Jan Lööf's Felix" med omslagsteckning av Jan Lööf. © Jan Lööf/Carlsen Comics

"Bellman"

"Ville"

"Felix" (samlingsutgåva)

"Felix" (kronologisk nyutgåva)

  1. "Felix och tidsmaskinen samt Felix på Stora Apön", Carlsen Comics 1988
  2. "Felix och det stora upproret", Carlsen Comics 1988
  3. "Felix och Fantomen samt Felix och de flygande tefaten", Carlsen Comics 1989
  4. "Felix och varulven samt Felix i Vilda Västern", Carlsen Comics 1989
  5. "Felix och Ben Hassans skatt samt Felix och meteoren", Carlsen Comics 1990
  6. "Felix i Afrika samt Felix och Cecilia", Carlsen Comics 1991

"Jan Lööfs serier" (samling)

Medverkan i antologier

Priser och utmärkelser

Jan Lööf har erhållit ett flertal utmärkelser i egenskap av såväl serieskapare som författare och illustratör.

  • Adamsonstatyetten 1968
  • Expressens Heffaklump 1974
  • 91:an-stipendiet 1976
  • Elsa Beskow-plaketten 1977
  • Guldantennen 1985
  • Bokjuryn kategori 0–6 år 2005
  • Unghunden 2009
  • Selma Lagerlöfs litteraturpris 2010
  • Västra Götalandsregionens kulturpris 2016
  • Knut V Petterson-stipendiet 2020

Kuriosa

Jan Lööf till höger i "Peter och Janne i Amerika" av Peter Csihas. © Csihas.

Jan Lööf medverkar själv som seriefigur i vännen och kollegan Peter Csihas serie "Peter och Janne i Amerika".

Jan Lööf har även, förutom att ha tecknat omslaget, en cameo i Carl Johan De Geers bok "Tellussyndromet" (2018).

Mer om Jan Lööf

  • "Tintin, Hergé and all that jazz, ett samtal med Jan Lööf" (Tintiniana nr 2/2009, s. 23–31)
  • Stefan Thungren: "Jan Lööf – den nöjde eremiten" (Svenska Dagbladet 2011-09-18) Läs artikeln [länkad 2011-09-18]

Recensioner

Fotnoter

  1. ↑ 1.0 1.1 1.2 Sture Hegerfors: "Pratbubblan", Bra Böcker 1978. Sid 52–53.
  2. ↑ 2.0 2.1 "Tintin, Hergé and all that jazz, ett samtal med Jan Lööf" ur Tintiniana nr 2, Generation Tintin 2009. Sid 23–31.
Serietidningen Hjälp
Hämtad från "https://seriewikin.serieframjandet.se/index.php?title=Jan_Lööf&oldid=258155"