Skillnad mellan versioner av "Buster"

Från Seriewikin
Hoppa till navigeringHoppa till sök
Rad 21: Rad 21:
Till det redaktionella innehållet hörde [[Buster-klubben]], som dels var en äkta fanklubb, dels namnet på insändarsidorna. Från början hade Busterklubben utformingen av ett parti med Buster själv som partiledare.
Till det redaktionella innehållet hörde [[Buster-klubben]], som dels var en äkta fanklubb, dels namnet på insändarsidorna. Från början hade Busterklubben utformingen av ett parti med Buster själv som partiledare.


Efter ett drygt halvår övergick tidningen till att ges ut varannan vecka. Strax därefter antog den ett klassiskt svenskt serietidningsformat (17 x 25 cm) och sidantalet ökades till 64 sidor. Sportinnehållet tog nu gradvis över tidningen, med nytillskott som wrestlingserien "[[Johnny Puma]]" (1968), den klassiska amerikanska boxningsserien "[[Ben Bolt]]" (1970) och fotbollsserien [[Benny Guldfot]] (1971). Förutom "Ben Bolt" hämtades materialet fortfarande från den brittiska förlagan och andra Fleetway-titlar.
Efter ett drygt halvår övergick tidningen till att ges ut varannan vecka. Strax därefter antog den ett klassiskt svenskt serietidningsformat (17 x 25 cm) och sidantalet ökades till 64 sidor. Sportinnehållet tog nu gradvis över tidningen, med nytillskott som wrestlingserien "[[Johnny Puma]]" (1968), den klassiska amerikanska boxningsserien "[[Ben Bolt]]" (1970) och fotbollsserien "[[Benny Guldfot]]" (1971). Förutom "Ben Bolt" hämtades materialet fortfarande från den brittiska förlagan och andra Fleetway-titlar.


[[Semic Press]] tog över utgivningen av tidningen 1970. Typiskt för decenniet var brittiska serier (från IPC och [[DC Thomson]]) om unga idrottsmän med sociala problem; "[[Kid Cox]]", "[[Korpen]]", "[[Nicke (Nipper)|Nicke]]", "[[Midge]]", "[[Lillen (sportserie)|Lillen]]", "[[Häxmästaren]]", "[[Korpen]]", "[[Burken]]" och "[[Lefty]]" handlade alla om idrottare från arbetarklassen, ofta med hetsigt humör och våldsamma, ibland rentav kriminella tendenser. Ett udda inslag var golfserien "[[Danny]]" om den fattige men superbegåvade golfspelaren Danny Boyd. Kända fotbollshjältar utan större sociala problem inkluderade kanonskytten [[Super-Mac]], målvaktsfantomen Gordon Stewart i "[[Greppet direkt]]", och den unge [[Fotbollsfantasten]] Tommy Barnes. 1974 gjorde den amerikanska boxningsserien "[[Knock-Out Charlie]]" debut. Bland humorinslagen var [[David Rowe]]s [[dagspresserie]] "[[Nobby Tåfjutt]]" särskilt populär.
[[Semic Press]] tog över utgivningen av tidningen 1970. Typiskt för decenniet var brittiska serier (från IPC och [[DC Thomson]]) om unga idrottsmän med sociala problem; "[[Kid Cox]]", "[[Korpen]]", "[[Nicke (Nipper)|Nicke]]", "[[Midge]]", "[[Lillen (sportserie)|Lillen]]", "[[Häxmästaren]]", "[[Korpen]]", "[[Burken]]" och "[[Lefty]]" handlade alla om idrottare från arbetarklassen, ofta med hetsigt humör och våldsamma, ibland rentav kriminella tendenser. Ett udda inslag var golfserien "[[Danny]]" om den fattige men superbegåvade golfspelaren Danny Boyd. Kända fotbollshjältar utan större sociala problem inkluderade kanonskytten [[Super-Mac]], målvaktsfantomen Gordon Stewart i "[[Greppet direkt]]", och den unge [[Fotbollsfantasten]] Tommy Barnes. 1974 gjorde den amerikanska boxningsserien "[[Knock-Out Charlie]]" debut. Bland humorinslagen var [[David Rowe]]s [[dagspresserie]] "[[Nobby Tåfjutt]]" särskilt populär.

Versionen från 24 januari 2009 kl. 00.55

Denna artikel handlar främst om den svenska tidningen Buster och dess huvudserie. För den brittiska förlagan, se Buster (Fleetway)

Sista (?) numret av svenska Buster, nr 6/2005. © Egmont Kärnan

Buster var en långlivad svensk serietidning som gavs ut åren 1967–2005. Den startade med blandade äventyrsserier, men blev tidigt en renodlad sportserietidning, vilket den nog är mest hågkommen som. "Buster" var även namnet på huvudserien och den figur som blev tidningens galjonsfigur.

Både tidningen, serien och figuren är ursprungligen brittiska kreationer. Ganska snart började de svenska versionerna emellertid leva sitt eget liv, oberoende av förlagan.


Mini storbritannien.gif Brittiska "Buster"

Se huvudartikel: Buster (Fleetway)

Buster var ursprungligen en serietidning utgiven av brittiska Fleetway/IPC 1960–2000. Tidningen innehöll blandade sport-, äventyrs- och humorserier. Som ikon för tidningen skapade man en serie och seriefigur som också fick heta "Buster". I början lanserades figuren som Tuffa Viktors son. Serien tecknades bl.a. av Ángel Nadal och Hugh McNeill.

Mini sverige.gif Svenska "Buster"

Tidningen

I januari 1967 utkom för första gången den svenska serietidningan Buster, utgiven av Centerförlaget. Liksom den brittiska versionen gavs den ut i det ovanliga formatet 21 x 28 cm, 32 sidor och med utgivningstakten ett nummer/vecka. Likt förlagan bestod innehållet främst av brittiska äventyrsserier. I de tidiga årgångarna förekom bl.a. den muskulöse superhjälten Dynamit-Charlie, formel 1-föraren Skid Solo och mc-polisen Zip Nolan. Humorserien "Buster" representerades med ett avsnitt per nummer. Ett av de allra populäraste inslagen var serien "Roy of the Rovers" om fotbollsproffset Roy Race och hans lag Melchester Rovers. Denna series popularitet bidrog till att den svenska Buster-tidningen tidigt gick över till att publicera sportserier i första hand.

Till det redaktionella innehållet hörde Buster-klubben, som dels var en äkta fanklubb, dels namnet på insändarsidorna. Från början hade Busterklubben utformingen av ett parti med Buster själv som partiledare.

Efter ett drygt halvår övergick tidningen till att ges ut varannan vecka. Strax därefter antog den ett klassiskt svenskt serietidningsformat (17 x 25 cm) och sidantalet ökades till 64 sidor. Sportinnehållet tog nu gradvis över tidningen, med nytillskott som wrestlingserien "Johnny Puma" (1968), den klassiska amerikanska boxningsserien "Ben Bolt" (1970) och fotbollsserien "Benny Guldfot" (1971). Förutom "Ben Bolt" hämtades materialet fortfarande från den brittiska förlagan och andra Fleetway-titlar.

Semic Press tog över utgivningen av tidningen 1970. Typiskt för decenniet var brittiska serier (från IPC och DC Thomson) om unga idrottsmän med sociala problem; "Kid Cox", "Korpen", "Nicke", "Midge", "Lillen", "Häxmästaren", "Korpen", "Burken" och "Lefty" handlade alla om idrottare från arbetarklassen, ofta med hetsigt humör och våldsamma, ibland rentav kriminella tendenser. Ett udda inslag var golfserien "Danny" om den fattige men superbegåvade golfspelaren Danny Boyd. Kända fotbollshjältar utan större sociala problem inkluderade kanonskytten Super-Mac, målvaktsfantomen Gordon Stewart i "Greppet direkt", och den unge Fotbollsfantasten Tommy Barnes. 1974 gjorde den amerikanska boxningsserien "Knock-Out Charlie" debut. Bland humorinslagen var David Rowes dagspresserie "Nobby Tåfjutt" särskilt populär.

Semic införde även svenskproducerat material i tidningen såsom Charlie Boods "Björn Borg"-serie, Erling Fricks och Reijo Piippos "Freddy King", samt Max Lundgrens och Piippos oerhört populära "Åshöjdens BK", som gjorde entré 1975. Under samma period byttes de brittiska "Buster"-avsnitten ut mot en svenskproducerad licensversion (se nedan).

Förutom serier publicerade man artiklar om sport och intervjuer med idrottsmän. På Buster-klubbens insändarsidor kunde läsarna bräcka varandra under rubriker som "Läsarnas galna rekord" och "Busters hattrick".

På 1980-talet debuterade bl.a. de svenska serierna "Kom igen, Stefan!" och "IFK Trumslagaren", friidrottsserien "Raketen", rugbyserien "Det tuffa spelet" samt den humoristiska fotbollsserien "Bullen" av Fred Baker. Den sistnämnda slogs sedermera slogs ihop med Bakers andra serie "Super-Mac" till "Super-Mac och Bullen". Nya avsnitt och moderniserade versioner av klassiska serier som "Rovers", "Benny Guldfot", "Johnny Puma", "Greppet direkt", "Skid Solo" och "Åshöjdens BK" var också populära.

Under 1990-talet kämpade tidningen med sjunkande upplaga. Under en period blev Buster en renodlad fotbollstidning, men återgick därefter än en gång till att bli en bred sport- och serietidning.

Under 2000-talet tog redaktören Mikael Tegebjer över rodret, vilket bl.a. innebar att tidningen bjöd på fler svenska originalserier såsom orienteringsserien "Majsan" och "Kishako, sportreportern". Under 2005 ändrades formatet till ett större magasinsformat, färre serier och fler idrottsartiklar, men detta kunde inte vända den negativa upplageutvecklingen och det sista numret blev nr 6/2005.

Logotypen var sedan tidningens start identisk med den brittiska, och reviderades bara lätt under årens lopp.

Huvudserien

Huvudserien "Buster" importerades ursprungligen från den brittiska förlagan, men under 1970-talet började man med svensk licensproduktion av serien. Figurens utseende försvenskades först av Björn Ihrstedt och Bo Majgren, som bland annat retuscherade de brittiska avsnitten och bytte Busters "Tuffa Viktor"-keps mot en modernare baseballvariant.[källa behövs]

Senare gjordes helt nya avsnitt för en svensk publik. Den svenska versionen har bl.a. tecknats av Tibor Belay, Bertil Wilhelmsson och Nicolas Krizan och hade på senare år inte mycket gemensamt med sin brittiska tvillingbror.

Lista över biserier i svenska Buster

Serier som publicerats i den svenska Buster-tidningen inkluderar:


Serietidningen Buster
Hämtad från "https://seriewikin.serieframjandet.se/index.php?title=Buster&oldid=117741"