Åsa-Nisse

Från Seriewikin
Hoppa till navigeringHoppa till sök
Kristin, Eulalia, Nisse och Klabbis av Gösta Gummesson © Egmont

Figuren Åsa-Nisse skapades i novellform av Stig Cederholm 1944. Figurgalleriet var delvis baserat på verkliga personer. Från 1949 har det getts ut ett tjugotal populära långfilmer med figuren. 1955 blev "Åsa-Nisse" serie tecknad av Gösta Gummesson.

Åsa-Nisse har även haft en egen serietidning under åtskilliga år (se nedan).

Serien

Utgivning

Kul med Åsa-Nisse () nr 7/1971. Omslagsbild av Gösta Gummesson © SEMIC

Åsa-Nisse förekom första gången som novellfigur i veckotidningen Tidsfördriv (nr 51, 1944). Serieversionen debuterade i Levande Livet (nr 49/1955). Sedan 1959 har serien publicerats i årliga julalbum. Den har också publicerats i serietidningen 91:an alltsedan tidningens start 1956, samt i tidningen Kul med... 1967–68 där "Åsa-Nisse" turades om att vara huvudserie med "Karl-Alfred". 1969 fick de båda serierna varsin titel (dock fanns "Kul med..." kvar på omslaget till Åsa-Nisse under en tid).

Åsa-Nisse var därefter en egen serietidning fram till 1985, samt 1988–2006. Under mellanåren 1986–87 delade serien plats med "Blondie" i den nya versionen av tidningen Kul med....

Från och med 2007 är de tidigare serietidningarna Åsa-Nisse och Lilla Fridolf sammanslagna under den nya titeln Humorklassiker.

Återtryck har bl.a. förekommit i Åsa-Nisses Bästa samt i Serie-Pocket.

Upphovsmän

Gösta Gummesson var den huvudsakliga tecknaren av serieversionen från starten 1955 till 2007. Vid sidan om Gummesson har även Bertil Wilhelmsson, Per Demervall, Lars Mortimer, Åsa Gummesson-Blomqvist, Anders Persson, Thomas Norberg och Olle Nilsson tecknat serien.

Första manusförfattaren till serieversionen av "Åsa-Nisse" var Gits Olsson. Hans efterträdare, Bengt Linder, skrev runt 800 seriemanus. Andra serieförfattare har inkluderat Bertil Lagerström, Pidde Andersson, Thomas Andersson, Henrik Larsson och Leif Bergendorff.

En kortlivad dagspressversion tecknades av Mats Olsson.

Figurgalleri

  • "Åsa-Nisse", Efraim Erik Nilsson (Nils Nilsson i filmerna och i vissa serier), på gården Åsen i Knohult socken, hemmansägare.
  • Eulalia Nilsson, hemmafru.
  • Klabbarparen, "Klabbis", Sven Justus Ågren i Klabbarp, hemmansägare.
  • Kristin Ågren, hemmafru. Under senare år ofta framställd som fruktansvärt enfaldig.
  • Sjökvist, diversehandlare (förnamn Sven – någon gång Vilgot, eller Karl[1] – i serierna. Ejnar i filmerna).
  • Fjärsman (i vissa serier kallad Balder Byling).
  • Landfiskalen, har funnits i olika varianter. Numera heter seriens landsfiskal Tage Fast och är en barsk, flintskallig herre med stora, svarta mustascher. Tidigare fanns det en annan landsfiskal, troligen inspirerad av den unge, stilige landsfiskal Klöverhage i filmerna.
  • Knohultaren.
  • Greven.
  • Klara, Nisses och Eulalias dotter. Förekom minst en gång i Cederholms noveller och ett par gånger i serieavsnitt skrivna av Bergendorff.
  • Klaras alkoholiserade make.

Serietidningen

Serietidningen Åsa-Nisse gavs ut åren 1969–85 samt 1988–2006. Däremellan gick den upp i tidningen Kul med... och från 2007 ersattes den av Humorklassiker (se ovan).

Serietidningen innehöll genom åren även en mängd biserier, däribland "47:an Löken", "Agust", "Fru Fitz' pensionat", "Hjälpsamma Jönsson", "Hälge", "Nilus", "Oskar" och "Viltliv".

Under många år trycktes tidningen endast i tvåfärg med rött och rosa, så kallat "lingonsylt"-tryck.

Verklighetsbakgrund

Den bakgrund som inspirerade Stig Cederholm är idag något omtvistad, inte minst då Cederholm själv kom med varierande utsagor under sin livstid. Verklighetens figur lär ha hetat Karl Johan Nilsson (vissa hävdar Nils Nilsson), torpare och "kobotare" som var en lugn och stillsam smålänning, gift med Augusta Nilsson. Knohult finns i verkligheten, men verklighetens Åsa-Nisse bodde inte i Knohult utan på Åsen i närbelägna Ryd. Han lär aldrig ha tjuvjagat eller legat i klammeri med rättvisan. Enligt vissa har han inte ens kallats "Åsa-Nisse", utan "Ulla-Nisse". Han avled 1942, drygt 70 år gammal.

Klabbarparens förebild ska ha hetat Karl Johansson och Kristin hette i verkligheten Viktoria. De båda bodde i byn Haddarp. Sjökvists förebild kom från Haurida, men affären där heter Thoréns och har så gjort i över hundra år. [2]

I andra medier

Noveller

StubAvsnitt.png Detta avsnitt är bara påbörjat. Du kan hjälpa till genom att fylla i mer .

Filmer

Det gjordes en rad filmer med Åsa-Nisse 1949–1969 med John Elfström i huvudrollen:

  • 1949 – "Åsa-Nisse"
  • 1950 – "Åsa-Nisse på jaktstigen"
  • 1952 – "Åsa-Nisse på nya äventyr"
  • 1953 – "Åsa-Nisse på semester"
  • 1954 – "Åsa-Nisse på hal is"
  • 1955 – "Åsa-Nisse ordnar allt"
  • 1956 – "Åsa-Nisse flyger i luften"
  • 1957 – "Åsa-Nisse i full fart"
  • 1958 – "Åsa-Nisse i kronans kläder"
  • 1959 – "Åsa-Nisse jubilerar"
  • 1960 – "Åsa-Nisse som polis"
  • 1961 – "Åsa-Nisse bland grevar och baroner"
  • 1962 – "Åsa-Nisse på Mallorca"
  • 1963 – "Åsa-Nisse och tjocka släkten"
  • 1964 – "Åsa-Nisse i popform"
  • 1965 – "Åsa-Nisse slår till"
  • 1966 – "Åsa-Nisse i raketform"
  • 1967 – "Åsa-Nisse i agentform"
  • 1968 – "Åsa-Nisse och den stora kalabaliken"
  • 1969 – "Åsa-Nisse i rekordform"

Våren 2011 kom en ny film om Åsa-Nisse, "Åsa-Nisse – wälkom to Knohult", med Kjell Bergqvist som Åsa-Nisse, Michael Segerström som Klabbarparn, Ann Petrén som Eulalia, Sissela Kyle som Kristin, Johan Rabaeus som Sjökvist och Henrik Dorsin som Knohultarn. Manus skrevs av Dorsin och Rikard Ulvshammar, och Fredrik Boklund regisserade.

"Åsa-Nisse" i andra länder

Serien har även publicerats i Norge och Finland. I Finland gick den i tidningen Pikku Riku (Lilla Fridolf) på 1970-talet, och publicerades i två nummer av Sarjakirja (finska motsvarigheten till Seriepocket).

"Åsa-Nisse" på andra språk

  • Mini finland.gif Finska: "Härmän Janne"
  • Mini norge.gif Norska: "Timian"/"Timian Torp"

Hyllningar och parodier

Mer om Åsa-Nisse

Recensioner

Fotnoter

  1. Åsa-Nisse julalbum 1965.
  2. Informationen hämtad från "Åsa-Nisse bodde aldrig i Knohult", artikel av Mats Sjöberg, publicerad på Dagens Nyheters Namn och Nytt-sida den 22 augusti 2006.