Will Eisner
William Erwin "Will" Eisner (1917–2005), skapare av äventyrsserier "Spirit" och "Blackhawk", samt mer ambitiösa verk som serieromanerna "Ett hus i Bronx" och "Dropsie Avenue". Myntade uttrycket graphic novel.
Tidiga år
Will Eisner föddes den 6 mars 1917 i stadsdelen Brooklyn, New York. 1936 publicerades hans debutverk i den kortlivade tidningen Wow!. För tidningen hann Eisner skapa "Scott Dalton" och "The Flame".
The Eisner-Iger Studio
Därefter slog han sig ihop med Wows utgivare Jerry Iger och öppnade en av de första tecknarstudiorna, ”The Eisner-Iger Studio”. Där gjordes serier efter löpandeband-principen, enligt egen utsago var det väldigt lönsamt och han blev rik innan 22 års ålder.
Studion gjorde bla "Hawks of the Sea" (tecknades av Eisner under namnet Willis B Rensie) och "Sheena, Queen of the Jungle". Bland medarbetarna i studion kan nämnas:
- Bob Kane ("Peter Pupp", "Batman")
- Mort Meskin ("Sheena", "Johnny Quick")
- Bob Powell ("Sheena", "Daredevil")
- Lou Fine ("The Flame", "Spirit")
- Jack Kirby ("Captain America", "Fantastic Four")
The Spirit och andra kreationer
1939 lämnade Eisner studion och började på "The Quality Comics Group", där han arbetade med "Uncle Sam" och skapade "Blackhawk". För Quality skapades också hans mest kända serie, "The Spirit".
"Spirit" debuterade 1940 i en 16-sidig tidningsbilaga som såldes av dagstidningars söndagsutgåva. Detta var ett led i ett försök att konkurrera med serietidningarna.
Under andra världskriget blev Eisner inkallad 1942–45. Tack vare sin talang fick han göra affischer, illustrationer och serier för armén. Han skapade bl.a. figuren Connie Rod.
Efter kriget fortsatte han med "Spirit" såväl som att göra olika reklamjobb. Till slut tog reklamjobben över och "Spirit" lades till sist ner 1952. Eisner hade dock noga sett till att få behålla rättigheterna till figuren.
Senare karriär
I mitten av 60-talet blev "Spirit" återigen populär och Eisner övertalades att återuppta serien, men då Eisner ville gå vidare blev det blev inte många avsnitt.
Ända sedan tiden med "Spirit" hade Eisner hävdat att seriemediet hade potential till mer konstnärliga och litterära verk. För att demonstrera denna potential publicerade han 1978 den stilbildande serienovellsamlingen "Ett hus i Bronx" ("A contract with God"). Det var för dessa mer seriösa verk han myntade begreppet graphic novel för att komma ifrån de komiska associationerna hos ordet comics. Med inspiration från sin fattiga uppväxt i Bronx och sin judiska invandrarbakgrund har han sedan dess gett ut flera verk som "Livskraft", om människoöden i depressionens Bronx, den självbiografiska "Till stormens hjärta", "Dropsie Avenue" m.fl.
Will Eisner fortsatte, dock i långsammare takt, att skriva och teckna serier genom hela livet. Under senare år kom han att skildra det judiska arvet i sina serieromaner, såsom "Fagin", om den judiske skurken från Dickens' Oliver Twist, och "The name of the game", om en judisk finansfamilj genom tre generationer. Hans sista, postumt publicerade, projekt avhandlade historien om den antisemitiska pamfletten Sions vises protokoll. När han avled 4 januari 2005 i sviterna efter en hjärtoperation hade han varit verksam i närmare 70 år.
Under många år undervisade Eisner på School of visual arts i New York, vilket resulterade i två böcker om seriemediet, "Comics and Sequential Art" (1985) och "Graphic Storytelling and Visual Narrative" (1995). De förnämsta striepriserna i USA, "Eisner Awards", är uppkallade efter honom, och under många år kunde pristagarna ta emot priset direkt ur hans hand.
Eisner på svenska
I Sverige har vi kunnat följa "The Spirit" i tidningarna Fantomen, Agent X9 och Serie-Nytt , samt en serie album utgivna av Alvglans. Under 1980- och början av 1990-talet gav Alvglans även ut en del av Eisners grafiska romaner. Ytterligare några album gavs på 1990-talet ut av Bokfabriken.
Artiklar i Bild & Bubbla
- Cat Yronwode: Kvinnan i Spirit (B&B 4/1981)
- Johan Andreasson: Spirit – serien med tusen ansikten (B&B 2/1983)
- Cat Yronwode: The Spirit Section (B&B 2/1983)
- Daniel Atterbom: The Spirit (B&B 4/1986)
- Tommy Silverros: Serier är ett ensamt arbete (B&B 4/1986)
- Tommy Silverros: Will Eisner: "Jag ville bevisa att serier kan framföra seriösa ämnen" (B&B 1/1987)
- Isabella Nilsson: Will Eisner: Livskraft är en roman (B&B 4/1987)
- Lars Andreasson: Eisner i Stockholm (nyhetsnotis i B&B 1/1989)
- Olof Siverbo: Seriemagasin och långkalsonger (B&B 5–6/1996)
- Olof Siverbo: Seriekris, seriekonst & konstiga serier (B&B 2–3/1997)
- Rolf Lindby: Will Eisner 1917–2005 – en av de sista riktigt stora (nyhetsnotis i B&B 1/2005)
- Morten Harper: Tegneserieromaner – Striper som strekker seg lenger (B&B 3–4/2005)
Recensioner i Bild & Bubbla
- K. Arne Blom: "Spirit" (B&B 2/1977)
- Magnus Magnusson: "Ett hus i Bronx" (B&B 4/1979)
- Göran Ribe: "Spirit nr 3" (B&B 1/1981)
- Göran Ribe: "Spirit nr 4" [dansk utgåva] (B&B 2/1982
- Erling Frick: "Spirit nr 4: Kvinnorna kring Spirit" (B&B 6/1983)
- Staffar Moberg: "Blinka lilla stjärna" (B&B 1/1984)
- Olof Siverbo: "Storstad" (B&B 1/1985)
- Hans Anders Wallin: "Spirit nr 6" (B&B 2/1985)
- Daniel Atterbom: "Spirit nr 8" (B&B 3/1987)
- Daniel Atterbom: "Livskraft" (B&B 3/1987)
- Olof Siverbo: "Spirit nr 9" (B&B 3/1988)
- Karl G. Jönsson: "Spirit nr 10" (B&B 3–4/1989)
- Karl G. Jönsson: "Storstadsmänniskor" (B&B 3–4/1989)
- Svante Kjellberg: "Spirit nr 11" (B&B 2/1990)
- Bengt Eriksson: "Spirit nr 12" (B&B 4/1990)
- Svante Kjellberg: "Till stormens hjärta" (B&B 6/1992)
- Tobias Andersson: "Den vita valen – historien om Moby Dick (B&B 3/1998)
- Gert Lozell: "Familjen" (B&B 2/1999)
- Joakim Gunnarsson: "Den siste riddaren" (B&B 1/2000)
- Peter Nilsson: "Dropsie Avenue" (B&B 3/2000)
- Peter Nilsson: "Prinsessan och grodan (B&B 3/2000)
- Espen Jørgensen: "Moby Dick" [norsk utgåva] (B&B 2/2003)
- Morten Harper: "Livskraft" [norsk utgåva] (B&B 3–4/2005)
Externa länkar
- WillEisner.com (officiell webbplats)
- Till minne av Will Eisner, 1917–2005 Dödsruna på svenska
|
Den här artikeln är bara påbörjad, en så kallad stubbe. Hjälp Seriewikin växa genom att fylla i mer! |
