Skillnad mellan versioner av "Konstreferenser i serier"

Från Seriewikin
Hoppa till navigeringHoppa till sök
(→‎Kända konstverk som medverkar i serier: Karl XII-statyn i Stockholm)
Rad 9: Rad 9:
! bgcolor="#FFEBAD"|Serie !!bgcolor="#FFEBAD"| Berättelse!! bgcolor="#FFEBAD"|Serietecknare !!bgcolor="#FFEBAD"| Konstverk!!bgcolor="#FFEBAD"| Konstverkets skapare
! bgcolor="#FFEBAD"|Serie !!bgcolor="#FFEBAD"| Berättelse!! bgcolor="#FFEBAD"|Serietecknare !!bgcolor="#FFEBAD"| Konstverk!!bgcolor="#FFEBAD"| Konstverkets skapare


|-
|"[[Arne Anka]]"|| ||[[Charlie Christensen]]||"Karl XII"||Johan Peter Molin (1814-73)
|-
|-
|"[[Max Jordan]]"||"[[Kungen gör en tavla]]"||[[Maurice Tillieux]]||"Kortspelare"||Paul Cézanne
|"[[Max Jordan]]"||"[[Kungen gör en tavla]]"||[[Maurice Tillieux]]||"Kortspelare"||Paul Cézanne

Versionen från 23 oktober 2012 kl. 08.43

Bild från Anneli Furmarks grafiska roman "fiskarna i havet", Kartago Förlag 2010.

Konstreferenser i serier. Många serietecknare har ett stort intresse för andra konstformer och därför kan man finna referenser till konst i rutorna, små kärleksfulla glimtar, medvetna lån av bildkomposition eller uttryck, ibland rena pastischer. Tecknaren kan också låta påhittade eller existerande konstverk ingå i seriens miljöteckning.

Kända konstverk som medverkar i serier

Mona Lisa i Don Martins tappning. © upphovsmannen.
Serie Berättelse Serietecknare Konstverk Konstverkets skapare
"Arne Anka" Charlie Christensen "Karl XII" Johan Peter Molin (1814-73)
"Max Jordan" "Kungen gör en tavla" Maurice Tillieux "Kortspelare" Paul Cézanne
"Natascha" "Flygvärdinnan" Walthéry och Mittéï "Mona Lisa" Leonardo da Vinci
"Nestor Burma" "Dödens adress" Tardi "Man i plommonstop bakifrån" René Magritte
"Tintin" "Koks i lasten" Hergé "Le Canal du Loing"[1] Alfred Sisley

Hyllningar och lån från målningar och annan bildkonst

Serie Berättelse Serietecknare Konstverk Konstverkets skapare Kommentar
"Asterix" "Asterix drar i fält" Albert Uderzo "Medusas flotte" Théodore Géricault Dessa teckning är bara två exempel från serien, där teckningar ofta är pastischer av klassiska konstverk.
"Asterix i Belgien" "Bondbröllop" Pieter Bruegel d.ä. (c:a 1527-1569)
"Linda och Valentin" "Den falska världen" Jean-Claude Mézières "Roddarfrukost" Pierre-Auguste Renoir I sista rutan på sista sidan sitter Linda och Valentin till höger om "Roddarfrukosten".
"Tändsticksgubben och Gummitjejen" "Grön natt" Mikael Grahn "Frukost i det gröna", i sin tur inspirerad av "Lantlig idyll" och "Paris dom"[2] Èdouard Manet (inspirerad av Vecchio och Rafael) En helsidesbild visar huvudfigurerna i nästan samma posér som i Manets målning.

Fiktiv konst i serier

Serie Berättelse Serietecknare Referens
"Musse Pigg" "Musse Pigg och den svarta hummern" i Kalle Ankas Pocket n:r 11 ? Musse Pigg och Långben söker efter en målning av den världskände konstnären Oleo Colore.
"Musse Pigg" "Mysteriet med Mona-Lipa" i Kalle Anka & C:o 15-16/1965 m.m. [3] Paul Murry Musse Pigg och Långben söker efter den världsberömda målningen "Mona-Lipa" som har den egenheten att den alltid får Långben att gråta
"Ray Banana" "Dubbelgångaren" Ted Benoit Hela berättelsen handlar om konst, konstnärer och konstmarknaden
"Tintin" "Det sönderslagna örat" Hergé Tintin besöker den avlidne konstnären Balthazars ateljé och portvakterskan beundrar ett stileben.
"Tintin" "Tintin och alfakonsten" Hergé Det ofullbordade albumet kretsar kring en fiktig konströrelse.
"Tintin" "Koks i lasten" Hergé Hotell Exelciors korridorer är prydda med landskapsmålningar, abstarkt konst och tysk impressionism[4]
"Gyllenbom" Serien under 40-talet[5] George McManus Konst på väggarna blev levande och de små gubbarna spexade med varandra och med seriens aktörer.

Okända konstverk i serier

  • I seriealbumet "Hergés äventyr" av Stanislas Barthélémy berättas om hur Hergé 1966 ville pröva abstrakt måleri. Han visar upp sina målningar för en expert på flamländsk konst, som finner målningarna intressanta men ändå menar att Hergé bör syssla med serier som är hans verkliga kall.

Fiktiva konstnärer som medverkar i serier

Bamse och hans barn Teddy, Brum och Nalle-Maja. Bild och © Rune Andréasson och Francisco Tora
Se även: Fiktiva serieskapare
Serie Berättelse Serietecknare Referens
"Bamse" Sedan 1983 Rune Andréasson Bamse och Brummelisas son Brum visade sig tidigt ha konstnärliga talanger.
"Gentleman Jim" "Gentleman Jim" Raymond Briggs Jim drömmer sig bort från arbetet som städare på offentliga toaletter, bl.a. drömmer han om att vara känd konstnär
Helen Larsson "Fiskarna i havet" Anneli Furmark Helen går på konstskola i Bohuslän för att förverkliga sina konstnärsdrömmar.
"Max Jordan" "Skatan på rymmen" Maurice Tillieux På sidan 22(20) ramlar Skatan in i en konstnärsateljé
"Modesty Blaise" "Förbrytarstaten"[6] Jim Holdaway Modesty sitter modell för skulptören Torres.
"Ratte" "Ratte och odjuret" Ulf Jansson Konstnären Lionardo Davidsson dök upp redan i slutet av albumet "Ratte och kidnapparna", men det var först i nästa album som man såg honom med penslar och staffli.
"Smecken och Sulan" ""Måla måltavla"[7] Hergé Sulan målar en stor duk föreställande konstapeln.

Verkliga konstnärer som medverkar i serier

Serie Berättelse Serietecknare Konstnär
"August & jag" "August & jag" Anneli Furmark Berättaren gör en tidsresa och möter August Strindberg.
"Chiaroscuro: the Private Lives of Leonardo da Vinci" Chiaroscuro: the Private Lives of Leonardo da Vinci nr 1–10 (1995–96) Pat McGreal, David Rawson, Chas Truog och Rafael Kayanan Berättar om Leonardo da Vincis liv i verklighetsinspirerad men fiktionaliserad form.
"Hergés äventyr" "Hergés äventyr" Stanislas I denna biografiska serie avbildas, förutom en rad serieskapare, även konstnärerna Zhang Chongren, Jacques Van Melkebeke och Andy Warhol.

Fotnoter

  1. Michael Farr: "Tintin Den kompletta guiden". sid 158; "Allestädes närvarande konst".
  2. Frukost i det gröna, Konstprojekt Asgard
  3. "Mysteriet med Mona-Lipa"Inducks
  4. Michael Farr: "Tintin Den kompletta guiden". sid 158; "Allestädes närvarande konst".
  5. Horst Schröder "De första serierna", sid 89.
  6. sid 42-70 i "Modesty Blaise 1967-1969"
  7. sid 122-123 i "Hergé samlade verk 17"