Serier

Serier (även "tecknade serier", "sekvenskonst" eller "den nionde konstformen").

Definitioner

Det finns flera olika definitioner vad en serie är. Den kanske vanligaste definitionen är att en serie består av minst två sammanhängande och sidoställda bilder i en sekvens. Den kan innehålla text, men behöver inte göra det. Texten kan vara integrerad i rutorna eller utanför, men texten kompletterar bara bilden och kan inte läsas fristående utan bilderna.

Seriewikin varken kan eller vill slå fast en entydig definition av en serie. Inom Seriewikin listas inte bara verk som brukar anses som serier utan också en del gränsfall, samt även verk som tydligen inte är serier men som är relevanta i seriesammanhang (såsom böcker/filmer/etc. som bygger på serier eller har inspirerat till serier, och dylikt).

Mer intressant än att ställa olika seriedefinitioner mot varandra (och påstå att en av dem är "den rätta") kan vara att påpeka några av de olika gränsdragningar som skiljer dem åt. (En mer detaljerad analys kan läses t.ex. i boken "Vad är tecknade serier" av Fredrik Strömberg.)

En bild eller flera

Ett kriterium som de flesta (men inte alla) skribenter brukar vara eniga om är att en serie måste bestå av minst två bilder i sekvens. Använder man detta kriterium så räknas alltså (enrutiga) skämtteckningar inte som serier. De är dock en närbesläktad form och ofta relevanta även i serie-sammanhang. En del tecknare lånar in flerrutiga teckningar i sin skämtteckningsproduktion, eller blandar en- och flerrutiga teckningar helt fritt; dessutom kan skämtteckningar till exempel vara bärande inslag i serietidningar (som i svenska Larson); m.m.

Sidoställd

En series bilder – minst två "i taget" – skall vara sidoställda (engelska: juxtaposed); man kan alltså se flera av dem samtidigt och låta blicken svepa över dem i egen takt och även bakåt i sekvensen. Detta utesluter animerad film, som ju också består av flera bilder, dock med den skillnad att man där ser en bild i taget i en föregiven följd.

Sidoställdheten medför en effekt som Göran Ribe har myntat "samnärvaro", d.v.s. läsarens upplevelse av den enskilda bilden och sekvensens helhet på en och samma gång. Detta är – medvetet eller omedvetet – en fundamental del av seriemediets berättarteknik.

Integrerad text

Ett krav som inte sällan brukar nämnas för serier är att eventuell text skall vara integrerad i bilderna (t.ex. i pratbubblor och/eller textplattor). Många av de tidiga (föregångare till?) serierna på 1800-talet, såsom Rodolphe Töpffers eller Wilhelm Buschs, uppfyllde inte detta kriterium utan hade fortlöpande text nedanför rutorna. Samma gäller modernare verk som "Tom Puss" eller "Prins Valiant", som dock ofta brukar betecknas som serier.

Detta krav gäller emellertid inte för pantomimserier, som inte ens använder text.

Publicerad

Vissa skribenter, kanske framför allt i USA, hävdar att en serie måste "publiceras regelbundet" eller "massproduceras" för att vara en serie. Ett opublicerat verk skulle i så fall inte räknas som "en serie", men det hindrar en ju inte från att kalla den, till exempel, ett verk "i serieform".

I vissa sammanhang och traditioner kan även publikationsformen avgöra termen. I engelskan (både i Storbritannien och i USA) händer det att ordet "comic" används i betydelsen "serietidning", eller "seriepublikation", eller även "enskilt nummer av en serietidning". Udda gränsfall sker då om tidningen i något nummer inte skulle innehålla serier, t.ex. i amerikanska tidningen Batman nummer 663 (2007), som kallas för en "comic", trots att det snarare innehåller en illustrerad novell.

Likaså är det inte lika vanligt att sekventiella bildberättelser i form av t.ex. en väggutställning kallas för "serier", även om den uppfyller någon av de formella definitionerna. Här finns emellertid ingen definitiv konsensus bland världens serieteoretiker.

Formspråk

Historia

Seriernas rötter
Tidiga exempel
De moderna serierna

Former och genrer

Publiceringsformer

Serier originalpubliceras huvudsakligen i fyra format: som dagsstrippar, i serietidning, i seriealbum (till vilken seriepocket är en underkategori i Seriewikin) och som webbserier. Detta är också den kronologiska ordningen för publiceringsformernas tillkomst. De första (moderna) serierna publicerades i dagstidningar som strippar innan de tog steget över till renodlade serietidningar på 1930-talet. Seriealbumet är en lyxigare variant av serietidningen medan webbserier är den nyaste publiceringsformen, och troligen även den billigaste.

"Serier" på olika språk

Språk	Term
Danska	Tegneserier
Engelska	Comics, funnies
Franska	Bande Dessinée
Italienska	Fumetti
Japanska	Manga
Norska	Tegneserier
Svenska	Serier