Looney Tunes

Från Seriewikin
(Omdirigerad från Porky Pig)
Hoppa till navigeringHoppa till sök
Det huvudsakliga figurgalleriet med Snurre Sprätt i centrum. Pelle Gris saknas, men kattungen Pussyfoot är inkluderad.© Warner Bros.

"Looney Tunes" är en tecknad serie, baserad på Warner Bros.' animerade kortfilmer med samma namn. Begreppet kan vidare syfta på själva figurgalleriet, vilket verkar i ett gemensamt fiktivt universum. "Looney Tunes"-serier producerades länge på licens av Western Publishing, men utges sedan 1990-talet av Warners serieförlag DC Comics.

Filmerna

Från 1930 till 1969 producerades drygt 1000 filmer i de parallella filmserierna "Looney Tunes" och "Merrie Melodies" (titlarna användes sida vid sida, utan innehållsmässig åtskillnad). Sedan 1979 har ytterligare kortfilmer, långfilmer, tv-filmer, och tv-serier (inklusive avläggaren "Tiny Toons") producerats.

Figurerna

Till de mest väletablerade figurgalleriet hör framför allt:

  • Snurre Sprätt (Bugs Bunny, skapad 1940. En prototyp, Happy Rabbit, skapades dock redan 1938. Tidigare även "Snurre Skutt" på svenska) – Kanin som gärna retar gallfeber på övriga figurgalleriet.
  • Daffy Anka (Daffy Duck, 1937) – Djupt självcentrerad, läspande anka.
  • Pelle Gris (Porky Pig, 1935. Tidigare även "Pelle Pigg" på svenska) – Snäll, stammande gris.
  • Hjulben (Roadrunner, 1949. Tidigare även "Beppy Skrangelben" eller "Bäppe" på svenska) – Snabbspringande fågel som lever i öknen.
  • Gråben (Wile E. Coyote, 1949. Tidigare även "Ville Varg" på svenska) – Prärievarg som försöker fånga Hjulben med hjälp av ACME-produkter.
  • Sylvester (Sylvester, 1945) – Svart katt som brukar försöka komma åt att äta upp Pip.
  • Pip (Tweety, 1942) – Gul burfågel som bor hos Farmor.
  • Speedy Gonzales (Speedy Gonzales, 1953) – "den snabbaste musen i hela Mexiko".
  • Ture Tupp (Foghorn Leghorn, 1946) – Självcentrerad tupp med en positiv livssyn.
  • Pepe Le Skunk (Pepé Le Pew, 1945) – Kärlekskrank, fransk skunk.
  • Helmer Mudd (Elmer Fudd, 1940. En föregångare, Egghead, skapades dock redan 1937) – Skallig liten man med talfel som gärna jagar småvilt.
  • Råbarkar-Sam (Yosemite Sam, 1945. Tidigare även "Sam Rödskägg" på svenska) – Våldsam och skjutgalen figur med stort rött skägg.
  • Farmor (Granny, 1950) – Gammal tant som är matte till Pip och Sylvester.
  • Taz (Taz, the Tazmanian Devil, 1954) – Den tasmanska djävulen. Kaosartad varelse som förflyttar sig genom att rotera väldigt snabbt.
  • Mars-Marvin (Marvin the Martian, 1948) – Marsian på krigsstigen.

Samtliga dessa figurer utom Farmor, Taz, och Mars-Marvin fick huvudrollen i egna kortfilmer - Råbarkar-Sam dock i en enda, i övrigt hade han, liksom Taz och Mars-Marvin, huvudsakligen rollen som Snurres antagonist. Farmor hade framför allt en framträdande biroll i filmerna om Sylvester och Pip. Taz och Mars-Marvin medverkade bara i fem kortfilmer vardera, men har återkommit i betydligt större omfattning i senare tv-serier, serietidningar och merchandise.

Mindre vanliga figurer som dock fick huvudrollen i ett mindre antal filmer inkluderar den naiva musen Sniffles (skapad 1939 – fick senare en långvarig karriär som seriefigur tillsammans med Mary Jane, en människoflicka som skapades för serietidningarna och kunde krympa till Sniffles storlek), de energiska gnagarna Mac och Tosh (1947), och de två omaka paren Marc Antony och Pussyfoot (1952 – en kraftig bulldog och en späd kattunge) respektive Ralph och Sam (1953 – en varg som till utseendet är identisk med Gråben, så när som på en röd nos, och en fårhund).

Bland de mer framträdande bifigurerna märks Farmors bulldog Hector (1942); Ture Tupps antagonister höken Henry (1942) och hunden George (1946); babykängurun Hippety Hopper (1948), vilken Sylvester gång på gång misstar för en mus; mössen Hubie och Bertie (1943); häxan Hazel (1954); det orangea monstret Gossamer (1946); gangstrarna Rocky och Mugsy (1950); Sylvesters son Sylvester Junior (1950); hönan Miss Prissy (1950) och hennes son Eggbert (1954), som Ture försöker vara förebild för; Pepés (obesvarade) kärlek, katten Penelope (1949); Pelles flickvän Petunia (1937), och Daffys flickvän Melissa (1950). Genom långfilmen "Space Jam" 1996 fick även Snurre en flickvän: Lola. Flertalet av dessa figurer har också etablerats som återkommande seriefigurer.

Den äldsta av ovan nämnda figurer är Pelle Gris, skapad 1935. Dessförinnan hade "Looney Tunes"-filmernas huvudsakliga stjärnor varit människopojkarna Bosko (1929-1933) och Buddy (1933-1935), och katten Beans (1935-1936, till vilken Pelle ursprungligen skapades som sidekick innan han själv intog rampljuset). Varken Bosko, Buddy eller Beans har gjort någon omfattande comeback, vare sig i film eller serier.

Westerns serieproduktion

Snurre Sprätt och Pip på omslaget till Looney Tunes #1 (1975). Undre fältet från vänster: Daffy Anka, Ture Tupp, Råbarkar-Sam, Hjulben, Sylvester, Sniffles och Mary Jane. Omslag av Mark Evanier. © Warner Bros.

Western Publishing fick i början av 1940-talet licens att producera serier baserade på "Looney Tunes"-figurerna. Som alla Westerns serier kom dessa att publiceras av Dell Publications, och 1941 utgavs de första avsnitten i Looney Tunes & Merrie Melodies #1. Denna tidning kom att publiceras t.o.m. 1962, med totalt 246 nummer (t.o.m 1950 var dock den fullständiga titeln Looney Tunes & Merrie Melodies Comics, och fr.o.m. 1955 kortades den till enbart Looney Tunes).

Parallellt med huvudtidningen vigdes enskilda nummer av antologitidningen Four Color för specifika Looney Tunes-figurer med start 1942. Under femtiotalet och början av sextiotalet knoppade flera av dessa av i separata tidningar.

1962 avslutade Western sitt samarbete med Dell, och började istället ge ut sina serier på det egna förlaget Gold Key Comics (senare överfasat i Whitman) och i samband med detta avslutades utgivningen av inte bara huvudtidningen Looney Tunes, utan även flera av de övriga tidningarna.

Flera titlar, inklusive Looney Tunes, återuppstod dock under sextio- och sjuttiotalen, och fortlevde ända till 1984, då Western lämnade seriemarknaden.

Utöver denna utgivning, publicerades det en handfull Dell Giant och Gold Key Giant med "Looney Tunes", och Western producerade även reklam- och gratistidningar med figurgalleriet.

Tidning Four Color Dell Gold Key
/Whitman
Looney Tunes
(inklusive dess varianttitlar)		 1941–1962
(#1–246)		 1975–1984
(#1–47)
Porky Pig 1942–1952
(26 st)		 1952–1962
(#25–81)		 1965–1984
(#1–103)
Bugs Bunny 1943–1952
(28 st)		 1952–1962
(#28–85)		 1962–1984
(#86–245)
Tweety & Sylvester 1952–1953
(3 st)		 1954–1962
(#4–37)		 1963–1984
(#1–121)
Daffy Duck 1953–1955
(3 st)		 1956–1962
(#4–30)		 1962–1984
(#31–145)
Beep Beep the Road Runner 1958–1959
(3 st)		 1960–1962
(#4–14)		 1966–1984
(#1–105)
Tasmanian Devil 1963
(#1)
Yosemite Sam 1970–1984
(#1–81)
Mary Jane and Sniffles 1952–1953
(2 st)
Elmer Fudd 1953–1962
(16 st)
Speedy Gonzales 1960
(1 st)
Övriga Four Color 1953–1959
(6 st)
Dell Giant & Gold Key Giant 1960–1962
(3 st)		 1965–1968
(4 st)

Dagspresserier

Dagspresserien "Bugs Bunny" publicerades från 10 januari 1943 till 30 december 1990, och syndikaliserades av Newspaper Enterprise Association.

DC Comics' serieproduktion

Daffy och Helmer Mudd på omslaget till Looney Tunes #103 (2003) © Warner Bros.
Bilden är hämtad med tillstånd från The Grand Comic Book Database.

Serieförlaget DC Comics är sedan lång tid ägt av Warner, men trots detta dröjde det länge innan DC producerade några "Looney Tunes"-serier. 1989–1995 publicerade dock DC Comics och Welsh Publications kvartalstidningen Looney Tunes Magazine. Tidningen innehöll huvudsakligen pyssel, men varje nummer hade även en kortare (vanligen 6 sidor) nyproducerad "Looney Tunes"-serie. Tidningen utgavs med 21 nummer, och fr.o.m. #11 var den fullständiga titeln Warner Bros. Presents Bugs Bunny & the Looney Tunes Magazine.

1990 respektive 1993–1994 publicerade DC dock två nyproducerade tredelade miniserie (båda med titeln Bugs Bunny), och 1994 inledde förlaget en regelbunden (och ännu 2021 aktiv) utgivning – 2019 publicerades Looney Tunes #250.

1996 publicerades serieadaptionen av långfilmen "Space Jam", med manus av David Cody Weiss, 2003 följde "Looney Tunes: Back in Action", vars serieadaption skrevs av Bill Matheny, och 2021 utkom "Space Jam: A New Legacy", adapterad av Ivan Cohen.

År 2000 publicerades dessutom en crossover med DC:s universum: "Superman & Bugs Bunny", av bland andra Mark Evanier och Joe Staton, och 2017–2018 återupprepades konceptet i tio engångstidningar: "DC Meets Looney Tunes".

Mini sverige.gif Svensk publicering

Looney Tunes nr 6/2008. © Warner Brothers

I Sverige publicerades "Looney Tunes"-serierna under lång tid av Allers förlag. Sedan mitten av 1980-talet har dock flera olika förlag stått för utgivningen.

Serietidningar

Seriepocketar

Extratidningar och julalbum

Utgivna av Allers förlag om inget annat anges.

  • "Snurre Sprätt sommarshow" (1965)
  • "Snurre Sprätt julen" (1966)
  • "Daffys sommarnummer" (1968)
  • "Snurre Sprätts påskshow" (1969)
  • "Snurres och Daffys sommarshow" (1969)
  • "Snurre Sprätts jul" (1969)
  • "Snurre Sprätt sommarshow" (1970) (Allers månadshäfte nr 1/1970)
  • "Snurre Sprätt julen" (1970) (Allers månadshäfte nr 6/1970)
  • "Snurre Sprätt vårshow" (1971) (Allers månadshäfte nr 4/1971)
  • "Snurres sommarshow" (1971)
  • "Snurre sommarshow" (1973)
  • "Snurres jul" (1973)
  • "Snurres stora vårshow" (1974)
  • "Snurres sommarhow" (1974)
  • "Snurres jul" (1978) (Snurre Skutt nr 2/1978)
  • "Snurre sommarextra" (1979) (Snurre Skutt nr 7½/1979)
  • "Snurres jul" (1979) (Snurre Skutt nr 12½/1979)
  • "Snurre sommaren" (1980)
  • "Snurres jul" (1980) (Snurre nr 12½/1980)
  • "Snurre sommarhow" (1981)
  • "Snurres jul" (1981)
  • "Snurre sommaren" (1982)
  • "Snurres jul" (1982)
  • "Daffy & Co sommaralbum" (Semic Press, 1985)
  • "Looney Tunes" (Egmont Publishing, 2015)


DC Comics
Hämtad från "https://seriewikin.serieframjandet.se/index.php?title=Looney_Tunes&oldid=244245"