Skillnad mellan versioner av "Will Eisner"

Från Seriewikin
Hoppa till navigeringHoppa till sök
m
 
(29 mellanliggande versioner av 11 användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
[[Kategori:Serieskapare|Eisner, Will]]
{{DEFAULTSORT:Eisner, Will}}
[[Kategori:Amerikanska serieskapare|Eisner, Will]]
[[Kategori:Serieskapare]]
[[Kategori:Skribenter och teoretiker|Eisner, Will]]
[[Kategori:Amerikanska serieskapare]]
[[Bild:Will_Eisner.jpg|thumb|200px|[[Will Eisner]] på [[San Diego Comic-Con]] 1982. Foto: [[Alan Light]] © 1982 Alan Light
[[Kategori:Skribenter och teoretiker]]
----
{{Faktaruta serieskapare
<small>''Used by Seriewikin with the expressed permission of Alan Light''</small>]]
|namn            = Will Eisner
[[Bild:Eisner_Spirit.jpg|frame|right|"[[Spirit]]" av [[Will Eisner]]. &copy;&nbsp;upphovsmannen.]]
|bild            =Will_Eisner.jpg
'''William Erwin "Will" Eisner''' (1917–2005), skapare av äventyrsserierna "[[Spirit]]" och "[[Blackhawk]]", samt mer ambitiösa verk som [[serieromaner]]na "[[Ett hus i Bronx]]" och "[[Dropsie Avenue]]". Myntade uttrycket [[graphic novel]].
|bildtext        =[[Will Eisner]] på [[San Diego Comic-Con]] 1982. Foto: [[Alan Light]] &copy;&nbsp;1982 Alan Light<br><small>''Used by Seriewikin with the expressed permission of Alan Light''</small>
 
|född            = 1917-03-06
|födelseplats    =Brooklyn, NY, USA
|död              = 2005-01-03
|dödsplats        = Fort Lauderdale, FL, USA
|fullständigt namn= William Erwin Eisner
|födelsenamn      =
|alias            =Willis B. Rensie
 
|land            =USA
|land1            =
|land2            =
|land3            =
|land4            =
 
|språk            = engelska (USA)
|språk1          =
|språk2          =
|språk3          =
|språk4          =
|språk5          =
 
|grupp            =
|grupp1          =
|grupp2          =
|grupp3          =
 
|studio          = [[The Eisner-Iger Studio]]
|studio1          =[[Will Eisner Studio]] (Tudor City)
|studio2          =
|studio3          =
 
|verk            = "[[Spirit]]"
|verk1            ="[[Blackhawk]]"
|verk2            ="[[Ett hus i Bronx]]"
|verk3            =
 
|webbplats        =http://www.willeisner.com/ http://www.willeisner.com/
|webbplats1      =
|webbplats2      =
|webbplats3      =


|namnteckning    =
}}'''William Erwin "Will" Eisner''' (1917–2005), skapare av äventyrsserierna "[[Spirit]]" och "[[Blackhawk]]", samt mer ambitiösa verk som [[serieromaner]]na "[[Ett hus i Bronx]]" och "[[Dropsie Avenue]]". Populariserade uttrycket "graphic novel" ("[[serieroman]]" på svenska) som beskrivning på längre serier som står nära romanen i berättandet.


==Tidiga år==
==Historik==
Will Eisner föddes den 6 mars 1917 i stadsdelen Brooklyn, New York. 1936 publicerades hans debutverk i den kortlivade tidningen ''Wow!''. För tidningen hann Eisner skapa "[[Scott Dalton]]" och "[[The Flame]]".
===Tidiga år===
Will Eisner föddes den 6 mars [[1917]] i stadsdelen Brooklyn, New York. 1936 publicerades hans debutverk i den kortlivade tidningen ''Wow!''. För tidningen hann Eisner skapa "[[Scott Dalton]]" och "[[The Flame]]".


==The Eisner-Iger Studio==
===The Eisner-Iger Studio===
Därefter slog han sig ihop med ''Wow''s utgivare [[Jerry Iger]] och öppnade en av de första [[studio|tecknarstudio]]rna, ”The Eisner-Iger Studio”. Där gjordes serier efter löpandeband-principen, enligt egen utsago var det väldigt lönsamt och han blev rik innan 22 års ålder.
Därefter slog han sig ihop med ''Wow''s utgivare [[Jerry Iger]] och öppnade en av de första [[studio|tecknarstudio]]rna, [[The Eisner-Iger Studio]]. Där gjordes serier efter löpandeband-principen, enligt egen utsago var det väldigt lönsamt och han blev rik innan 22 års ålder.


Studion gjorde bla "[[Hawks of the Sea]]" (tecknades av Eisner under namnet '''Willis B Rensie''') och "[[Sheena, Queen of the Jungle]]". Bland medarbetarna i studion kan nämnas:  
Studion gjorde bla "[[Hawks of the Sea]]" (tecknades av Eisner under namnet '''Willis B. Rensie''') och "[[Sheena, Queen of the Jungle]]". Bland medarbetarna i studion kan nämnas:  
*[[Bob Kane]] ("[[Peter Pupp]]", "[[Batman]]")  
*[[Bob Kane]] ("[[Peter Pupp]]", "[[Batman]]")  
*[[Mort Meskin]] ("[[Sheena]]", "[[Johnny Quick]]")  
*[[Mort Meskin]] ("[[Sheena]]", "[[Johnny Quick]]")  
Rad 22: Rad 66:
*[[Jack Kirby]] ("[[Captain America]]", "[[Fantastic Four]]")
*[[Jack Kirby]] ("[[Captain America]]", "[[Fantastic Four]]")


==The Spirit och andra kreationer==
===The Spirit och andra verk===
1939 lämnade Eisner studion och började på "[[Quality Comics|The Quality Comics Group]]", där han arbetade med "[[Uncle Sam]]" och skapade "[[Blackhawk]]". För Quality skapades också hans mest kända serie, "[[The Spirit]]".
[[Bild:Eisner_Spirit.jpg|frame|right|"[[Spirit]]" av [[Will Eisner]]. &copy;&nbsp;upphovsmannen.]]
1939 blev Eisner kontaktad av [[Busy Arnold]] ([[Quality Comics]]) och [[Henry Martin]] ([[Des Moines Register]] och [[Tribune Syndicate]]) med idéen att göra en söndagsbilaga för dagstidningarna, detta för att försöka konkurrera med serietidningarna. Eisner-Iger hade redan ett samarbete med Quality men då Arnold helst inte ville ha något att göra med Iger ville denne att Eisner skulle göra söndagsbilagan själv. Eisner sålde sin del av Eisner-Iger Studion till Iger, enligt egen utsago för betydligt mindre än vad den var värd (för att blidka Iger)<ref>''[[Alter Ego]]'', vol 3 nr 48 (maj 2005), "I Always Felt Storytelling Was As Important As The Artwork" - Intervju av [[Jim Amash]]</ref>, och skrev kontrakt med Arnold och Martin.  


"[[Spirit]]" debuterade 1940 i en 16-sidig tidningsbilaga som såldes av dagstidningars söndagsutgåva. Detta var ett led i ett försök att konkurrera med serietidningarna.  
Eisner startade [[Will Eisner Studio]] (Tudor City) och startade upp ''[[The Spirit Section]]'', studion gjorde dessutom två tidningar för Quality Comics. Huvudserie i den 16-sidiga söndagsbilagan, som debuterade 1940, var "[[Spirit]]", andra serier som fyllde upp bilagan var "[[Lady Luck]]" och "[[Mr Mystic]]". Serierna registrerades under Busy Arnolds namn men Eisner och Arnold hade ett kontrakt om att ifall de gick skilda vägar skulle rättigheterna tillfalla Eisner.


Under andra världskriget blev Eisner inkallad 1942–45. Tack vare sin talang fick han göra affischer, illustrationer och serier för armén. Han skapade bl.a. figuren [[Connie Rod]].
Under andra världskriget blev Eisner inkallad 1942–45. Tack vare sin talang fick han göra affischer, illustrationer och serier för armén. Han skapade bland annat figuren [[Connie Rod]].


Efter kriget fortsatte han med "Spirit" såväl som att göra olika reklamjobb. Till slut tog reklamjobben över och "Spirit" lades till sist ner 1952. Eisner hade dock noga sett till att få behålla rättigheterna till figuren.
Efter kriget fortsatte han med "Spirit" såväl som att göra olika reklamjobb. Till slut tog reklamjobben över och "Spirit" lades till sist ner [[1952]]. Eisner hade dock noga sett till att få behålla rättigheterna till figuren.


==Senare karriär==
===Senare karriär===
I mitten av 60-talet blev "Spirit" återigen populär och Eisner övertalades att återuppta serien, men då Eisner ville gå vidare blev det blev inte många avsnitt.
I mitten av 60-talet blev "Spirit" återigen populär och Eisner övertalades att återuppta serien, men då Eisner ville gå vidare blev det blev inte många avsnitt.


Ända sedan tiden med "Spirit" hade Eisner hävdat att seriemediet hade potential till mer konstnärliga och litterära verk. För att demonstrera denna potential publicerade han 1978 den stilbildande serienovellsamlingen "[[Ett hus i Bronx]]" ("A contract with God"). Det var för dessa mer seriösa verk han myntade begreppet [[graphic novel]] för att komma ifrån de komiska associationerna hos ordet comics. Med inspiration från sin fattiga uppväxt i Bronx och sin judiska invandrarbakgrund har han sedan dess gett ut flera verk som "[[Livskraft]]", om människoöden i depressionens Bronx, den självbiografiska "[[Till stormens hjärta]]", "[[Dropsie Avenue]]" m.fl.
Ända sedan tiden med "Spirit" hade Eisner hävdat att seriemediet hade potential till mer konstnärliga och litterära verk. För att demonstrera denna potential publicerade han [[1978]] den stilbildande serienovellsamlingen "[[Ett hus i Bronx]]" ("A contract with God"). Det var för dessa mer seriösa verk han myntade begreppet "graphic novel" för att komma ifrån de komiska associationerna hos ordet "comics". Med inspiration från sin fattiga uppväxt i Bronx och sin judiska invandrarbakgrund har han sedan dess gett ut flera verk som "[[Livskraft]]", om människoöden i depressionens Bronx, den självbiografiska "[[Till stormens hjärta]]", "[[Dropsie Avenue]]" m.fl.


Will Eisner fortsatte, dock i långsammare takt, att skriva och teckna serier genom hela livet. Under senare år kom han att skildra det judiska arvet i sina serieromaner, såsom "[[Fagin]]", om den judiske skurken från Dickens' Oliver Twist, och "[[The name of the game]]", om en judisk finansfamilj genom tre generationer. Hans sista, postumt publicerade, projekt "[[The Plot: The Secret Story of the Protocols of the Elders of Zion]]" avhandlade historien om den antisemitiska pamfletten [http://sv.wikipedia.org/wiki/Sions_vises_protokoll Sions vises protokoll]. När Eisner avled 4 januari 2005 i sviterna efter en hjärtoperation hade han varit verksam i närmare 70 år.
Will Eisner fortsatte, dock i långsammare takt, att skriva och teckna serier genom hela livet. Under senare år kom han att skildra det judiska arvet i sina serieromaner, såsom "[[Fagin]]", om den judiske skurken från Dickens' Oliver Twist, och "[[The name of the game]]", om en judisk finansfamilj genom tre generationer. Hans sista, postumt publicerade, projekt "[[The Plot: The Secret Story of the Protocols of the Elders of Zion]]" avhandlade historien om den antisemitiska pamfletten [http://sv.wikipedia.org/wiki/Sions_vises_protokoll Sions vises protokoll]. När Eisner avled 4 januari 2005 i sviterna efter en hjärtoperation hade han varit verksam i närmare 70 år.


Under många år undervisade Eisner på School of Visual Arts i New York, vilket resulterade i två böcker om seriemediet, "[[Comics and Sequential Art]]" (1985) och "[[Graphic Storytelling and Visual Narrative]]" (1995). De förnämsta seriepriserna i USA, [["Eisner Awards"]], är uppkallade efter honom, och under många år kunde pristagarna ta emot priset direkt ur hans hand.
Under många år undervisade Eisner på School of Visual Arts i New York, vilket resulterade i två böcker om seriemediet, "[[Comics and Sequential Art]]" (1985) och "[[Graphic Storytelling and Visual Narrative]]" (1995). De förnämsta seriepriserna i USA, [[Eisner Awards]], är uppkallade efter honom, och under många år kunde pristagarna ta emot priset direkt ur hans hand.


==Eisner på svenska==
=={{flagga|sverige}} Eisner på svenska==
I Sverige har vi kunnat följa "The Spirit" i tidningarna ''[[Fantomen (serietidning)|Fantomen]]'', ''[[Agent X9 (serietidning)|Agent X9]]'' och ''[[Serie-Nytt]]'' , samt en serie album utgivna av [[Alvglans]]. Under 1980- och början av 1990-talet gav Alvglans även ut en del av Eisners grafiska romaner. Ytterligare några album gavs på 1990-talet ut av Bokfabriken.
I Sverige har vi kunnat följa "The Spirit" i tidningarna ''[[Fantomen (serietidning)|Fantomen]]'', ''[[Agent X9 (serietidning)|Agent X9]]'' och ''[[Serie-Nytt]]'' , samt en serie album utgivna av [[Alvglans förlag]]. Under 1980- och början av 1990-talet gav Alvglans även ut en del av Eisners serieromaner. Ytterligare några album gavs på 1990-talet ut av [[Bokfabriken]].


==Dokumentärfilmen==
==Dokumentärfilmen==
[[Jon B. Cooke]], redaktör för ''[[Comic Book Artist]]'', sammanställde med sin bror 2007 dokumentärfilmen "Will Eisner: Portrait of a Squential Artist".
[[Jon B. Cooke]], redaktör för ''[[Comic Book Artist]]'', sammanställde med sin bror 2007 dokumentärfilmen "Will Eisner: Portrait of a Sequential Artist". Dokumentären hade premiär på Tribeca Film Festival i New York, april 2007.


==Artiklar i ''Bild & Bubbla''==
==Mer om Will Eisner==
* [[Cat Yronwode]]: Kvinnan i Spirit (''B&B'' 4/1981)
{{B&B|Cat Yronwode|Kvinnan i Spirit|4|1981}}
* [[Johan Andreasson]]: Spirit – serien med tusen ansikten (''B&B'' 2/1983)
{{B&B|Johan Andreasson|Spirit – serien med tusen ansikten|2|1983}}
* Cat Yronwode: The Spirit Section (''B&B'' 2/1983)
{{B&B|Cat Yronwode|The Spirit Section|2|1983}}
* [[Daniel Atterbom]]: The Spirit (''B&B'' 4/1986)
{{B&B|Daniel Atterbom|The Spirit|4|1986}}
* [[Tommy Silverros]]: Serier är ett ensamt arbete (''B&B'' 4/1986)
{{B&B|Tommy Silverros|Serier är ett ensamt arbete|4|1986}}
* Tommy Silverros: Will Eisner: "Jag ville bevisa att serier kan framföra seriösa ämnen" (''B&B'' 1/1987)
{{B&B|Tommy Silverros|Will Eisner: &raquo;Jag ville bevisa att serier kan framföra seriösa ämnen&raquo;|1|1987}}
* [[Isabella Nilsson]]: Will Eisner: Livskraft är en roman (''B&B'' 4/1987)
{{B&B|Isabella Nilsson|Will Eisner: Livskraft är en roman|4|1987}}
* [[Lars Andreasson]]: Eisner i Stockholm (nyhetsnotis i ''B&B'' 1/1989)
{{B&B|Lars Andreasson|Eisner i Stockholm (nyhetsnotis)|1|1989}}
* [[Olof Siverbo]]: Seriemagasin och långkalsonger (''B&B'' 5–6/1996)
{{B&B|Olof Siverbo|Seriemagasin och långkalsonger|5–6|1996}}
* Olof Siverbo: Seriekris, seriekonst & konstiga serier (''B&B'' 2–3/1997)
{{B&B|Olof Siverbo|Seriekris, seriekonst & konstiga serier|2–3|1997}}
* [[Rolf Lindby]]: Will Eisner 1917–2005 – en av de sista riktigt stora (nyhetsnotis i ''B&B'' 1/2005)
{{B&B|Rolf Lindby|Will Eisner 1917–2005 – en av de sista riktigt stora|1|2005}}
* [[Morten Harper]]: Tegneserieromaner – Striper som strekker seg lenger (''B&B'' 3–4/2005)
{{B&B|Morten Harper|Tegneserieromaner – Striper som strekker seg lenger|3–4|2005}}


==Recensioner i ''Bild & Bubbla''==
==Recensioner==
* [[K. Arne Blom]]: "Spirit" (''B&B'' 2/1977)
{{BRec|K. Arne Blom|"Spirit"|2|1977}}
* [[Magnus Magnusson]]: "Ett hus i Bronx" (''B&B'' 4/1979)
{{BRec|Magnus Magnusson|"Ett hus i Bronx"|4|1979}}
* [[Göran Ribe]]: "Spirit nr 3" (''B&B'' 1/1981)
{{BRec|Göran Ribe|"Spirit" nr 3|1|1981}}
* Göran Ribe: "Spirit nr 4" [dansk utgåva] (''B&B'' 2/1982
{{BRec|Göran Ribe|"Spirit" nr 4 [dansk utgåva]|2|1982}}
* [[Erling Frick]]: "Spirit nr 4: Kvinnorna kring Spirit" (''B&B'' 6/1983)
{{BRec|Erling Frick|"Spirit" nr 4: "Kvinnorna kring Spirit"|6|1983}}
* [[Staffar Moberg]]: "Blinka lilla stjärna" (''B&B'' 1/1984)
{{BRec|Staffar Moberg|"[[Blinka lilla stjärna]]"|1|1984}}
* [[Olof Siverbo]]: "Storstad" (''B&B'' 1/1985)
{{BRec|Olof Siverbo|"Storstad"|1|1985}}
* [[Hans Anders Wallin]]: "Spirit nr 6" (''B&B'' 2/1985)
{{BRec|Hans Anders Wallin|"Spirit" nr 6|2|1985}}
* [[Daniel Atterbom]]: "Spirit nr 8" (''B&B'' 3/1987)
{{BRec|Daniel Atterbom|"Spirit" nr 8|3|1987}}
* Daniel Atterbom: "Livskraft" (''B&B'' 3/1987)
{{BRec|Daniel Atterbom|"Livskraft"|3|1987}}
* [[Olof Siverbo]]: "Spirit nr 9" (''B&B'' 3/1988)
{{BRec|Olof Siverbo|"Spirit" nr 9|3|1988}}
* [[Karl G. Jönsson]]: "Spirit nr 10" (''B&B'' 3–4/1989)
{{BRec|Karl G. Jönsson|"Spirit" nr 10|3–4|1989}}
* Karl G. Jönsson: "Storstadsmänniskor" (''B&B'' 3–4/1989)
{{BRec|Karl G. Jönsson|"Storstadsmänniskor"|3–4|1989}}
* [[Svante Kjellberg]]: "Spirit nr 11" (''B&B'' 2/1990)
{{BRec|Svante Kjellberg|"Spirit" nr 11|2|1990}}
* [[Bengt Eriksson]]: "Spirit nr 12" (''B&B'' 4/1990)
{{BRec|Bengt Eriksson|"Spirit" nr 12|4|1990}}
* Svante Kjellberg: "Till stormens hjärta" (''B&B'' 6/1992)
{{BRec|Svante Kjellberg|"[[Till stormens hjärta]]"|6|1992}}
* [[Tobias Andersson]]: "Den vita valen – historien om Moby Dick (''B&B'' 3/1998)
{{BRec|Tobias Andersson|"[[Den vita valen]] – historien om Moby Dick"|3|1998}}
* [[Gert Lozell]]: "Familjen" (''B&B'' 2/1999)
{{BRec|Gert Lozell|"[[Familjen]]"|2|1999}}
* [[Joakim Gunnarsson]]: "Den siste riddaren" (''B&B'' 1/2000)
{{BRec|Joakim Gunnarsson|"[[Den siste riddaren]]"|1|2000}}
* [[Peter Nilsson]]: "Dropsie Avenue" (''B&B'' 3/2000)
{{BRec|Peter Nilsson|"Dropsie Avenue"|3|2000}}
* Peter Nilsson: "Prinsessan och grodan (''B&B'' 3/2000)
{{BRec|Peter Nilsson|"[[Prinsessan och grodan]]"|3|2000}}
* [[Espen Jørgensen]]: "Moby Dick" [norsk utgåva] (''B&B'' 2/2003)
{{BRec|Espen Jørgensen|"Moby Dick" [norsk utgåva]|2|2003}}
* [[Morten Harper]]: "Livskraft" [norsk utgåva] (''B&B'' 3–4/2005)
{{BRec|Morten Harper|"Livskraft" [norsk utgåva]|3–4|2005}}
 
==Kuriosa==
* Eisner hade en romans med [[Toni Blum]], dottern till [[Alex Blum]], en av tecknarna på Eisner-Iger Studio. Toni gifte sig emellertid med en annan kollega, [[Bill Bossert]].


== Externa länkar ==
== Externa länkar ==
Rad 89: Rad 137:
* [http://www.olahammarlund.se/essaer/eisner.htm Till minne av Will Eisner, 1917–2005] Dödsruna på svenska
* [http://www.olahammarlund.se/essaer/eisner.htm Till minne av Will Eisner, 1917–2005] Dödsruna på svenska


 
{{fotnoter}}
{{stub}}
{{stub}}

Nuvarande version från 20 januari 2017 kl. 16.29


SERIESKAPARE
Will Eisner
William Erwin Eisner
Will Eisner på San Diego Comic-Con 1982. Foto: Alan Light © 1982 Alan Light
Used by Seriewikin with the expressed permission of Alan Light
Född:∗ 1917-03-06
Födelseplats:Brooklyn, NY, USA
Död:† 2005-01-03 (87 år)
Död, ort:Fort Lauderdale, FL, USA
Fullständigt namn:William Erwin Eisner
Pseudonym(er):Willis B. Rensie
Land:Mini usa.gif USA
Språk:Fil:LANDET/SPRÅKET HITTADES INTE. engelska (USA)
Studio(r):The Eisner-Iger Studio
 Will Eisner Studio (Tudor City)
Serier i urval
"Spirit"
"Blackhawk"
"Ett hus i Bronx"
Webblänkar
[http://www.willeisner.com/]

William Erwin "Will" Eisner (1917–2005), skapare av äventyrsserierna "Spirit" och "Blackhawk", samt mer ambitiösa verk som serieromanerna "Ett hus i Bronx" och "Dropsie Avenue". Populariserade uttrycket "graphic novel" ("serieroman" på svenska) som beskrivning på längre serier som står nära romanen i berättandet.

Historik

Tidiga år

Will Eisner föddes den 6 mars 1917 i stadsdelen Brooklyn, New York. 1936 publicerades hans debutverk i den kortlivade tidningen Wow!. För tidningen hann Eisner skapa "Scott Dalton" och "The Flame".

The Eisner-Iger Studio

Därefter slog han sig ihop med Wows utgivare Jerry Iger och öppnade en av de första tecknarstudiorna, The Eisner-Iger Studio. Där gjordes serier efter löpandeband-principen, enligt egen utsago var det väldigt lönsamt och han blev rik innan 22 års ålder.

Studion gjorde bla "Hawks of the Sea" (tecknades av Eisner under namnet Willis B. Rensie) och "Sheena, Queen of the Jungle". Bland medarbetarna i studion kan nämnas:

The Spirit och andra verk

"Spirit" av Will Eisner. © upphovsmannen.

1939 blev Eisner kontaktad av Busy Arnold (Quality Comics) och Henry Martin (Des Moines Register och Tribune Syndicate) med idéen att göra en söndagsbilaga för dagstidningarna, detta för att försöka konkurrera med serietidningarna. Eisner-Iger hade redan ett samarbete med Quality men då Arnold helst inte ville ha något att göra med Iger ville denne att Eisner skulle göra söndagsbilagan själv. Eisner sålde sin del av Eisner-Iger Studion till Iger, enligt egen utsago för betydligt mindre än vad den var värd (för att blidka Iger)[1], och skrev kontrakt med Arnold och Martin.

Eisner startade Will Eisner Studio (Tudor City) och startade upp The Spirit Section, studion gjorde dessutom två tidningar för Quality Comics. Huvudserie i den 16-sidiga söndagsbilagan, som debuterade 1940, var "Spirit", andra serier som fyllde upp bilagan var "Lady Luck" och "Mr Mystic". Serierna registrerades under Busy Arnolds namn men Eisner och Arnold hade ett kontrakt om att ifall de gick skilda vägar skulle rättigheterna tillfalla Eisner.

Under andra världskriget blev Eisner inkallad 1942–45. Tack vare sin talang fick han göra affischer, illustrationer och serier för armén. Han skapade bland annat figuren Connie Rod.

Efter kriget fortsatte han med "Spirit" såväl som att göra olika reklamjobb. Till slut tog reklamjobben över och "Spirit" lades till sist ner 1952. Eisner hade dock noga sett till att få behålla rättigheterna till figuren.

Senare karriär

I mitten av 60-talet blev "Spirit" återigen populär och Eisner övertalades att återuppta serien, men då Eisner ville gå vidare blev det blev inte många avsnitt.

Ända sedan tiden med "Spirit" hade Eisner hävdat att seriemediet hade potential till mer konstnärliga och litterära verk. För att demonstrera denna potential publicerade han 1978 den stilbildande serienovellsamlingen "Ett hus i Bronx" ("A contract with God"). Det var för dessa mer seriösa verk han myntade begreppet "graphic novel" för att komma ifrån de komiska associationerna hos ordet "comics". Med inspiration från sin fattiga uppväxt i Bronx och sin judiska invandrarbakgrund har han sedan dess gett ut flera verk som "Livskraft", om människoöden i depressionens Bronx, den självbiografiska "Till stormens hjärta", "Dropsie Avenue" m.fl.

Will Eisner fortsatte, dock i långsammare takt, att skriva och teckna serier genom hela livet. Under senare år kom han att skildra det judiska arvet i sina serieromaner, såsom "Fagin", om den judiske skurken från Dickens' Oliver Twist, och "The name of the game", om en judisk finansfamilj genom tre generationer. Hans sista, postumt publicerade, projekt "The Plot: The Secret Story of the Protocols of the Elders of Zion" avhandlade historien om den antisemitiska pamfletten Sions vises protokoll. När Eisner avled 4 januari 2005 i sviterna efter en hjärtoperation hade han varit verksam i närmare 70 år.

Under många år undervisade Eisner på School of Visual Arts i New York, vilket resulterade i två böcker om seriemediet, "Comics and Sequential Art" (1985) och "Graphic Storytelling and Visual Narrative" (1995). De förnämsta seriepriserna i USA, Eisner Awards, är uppkallade efter honom, och under många år kunde pristagarna ta emot priset direkt ur hans hand.

Mini sverige.gif Eisner på svenska

I Sverige har vi kunnat följa "The Spirit" i tidningarna Fantomen, Agent X9 och Serie-Nytt , samt en serie album utgivna av Alvglans förlag. Under 1980- och början av 1990-talet gav Alvglans även ut en del av Eisners serieromaner. Ytterligare några album gavs på 1990-talet ut av Bokfabriken.

Dokumentärfilmen

Jon B. Cooke, redaktör för Comic Book Artist, sammanställde med sin bror 2007 dokumentärfilmen "Will Eisner: Portrait of a Sequential Artist". Dokumentären hade premiär på Tribeca Film Festival i New York, april 2007.

Mer om Will Eisner

Recensioner

Kuriosa

  • Eisner hade en romans med Toni Blum, dottern till Alex Blum, en av tecknarna på Eisner-Iger Studio. Toni gifte sig emellertid med en annan kollega, Bill Bossert.

Externa länkar

Fotnoter

  1. ↑ Alter Ego, vol 3 nr 48 (maj 2005), "I Always Felt Storytelling Was As Important As The Artwork" - Intervju av Jim Amash
Stub.png Den här artikeln är bara påbörjad, en så kallad stubbe. Hjälp Seriewikin växa genom att fylla i mer! 
Hämtad från "https://seriewikin.serieframjandet.se/index.php?title=Will_Eisner&oldid=199459"