Skillnad mellan versioner av "Jan Gissberg"

Från Seriewikin
Hoppa till navigeringHoppa till sök
 
(20 mellanliggande versioner av 11 användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
[[Kategori:Serieskapare|Gissberg, Jan]]
[[Kategori:Serieskapare|Gissberg, Jan]]
[[Kategori:Svenska serieskapare|Gissberg, Jan]]
[[Kategori:Svenska serieskapare|Gissberg, Jan]]
'''Jan Gissberg''' har kommit att blivit en av [[91:an]]s populäraste tecknare. Han producerar oerhörda mängder serier varje år, mycket beroende på hans förflutna som animatör.
[[Bild:Aron_Rapp.png|frame|[[Aron Rapp]] av '''Jan Gissberg''', © [[Magnus Knutsson|Magnus Knutsson]]/Jan Gissberg.]]
'''Jan Gissberg''' är känd som en av "[[91:an]]s" tecknare, och han har ett förflutet som animatör.  


Tecknare Gissberg är född 1948 och är bosatt i Stockholm. Hans intresse för teckning och serier började tidigt. Jan läste mest äventyrsserier som [[Kongo Jim]] och [[Jeff Cobb]] men gick som tonåring vidare mot [[Seriemagasinet]], [[Tintin]] och [[Lucky Luke]]. [[91:an]] hörde inte till Jans favoriter. Jan menade att [[91:an]] var "lite skräpigt tecknad". Efter gymnasiet gick han på Konstfack för att bli illustratör och reklamtecknare. En dag visade han sin lärare ett blädderblock där han ritat lite figurer och lärare gav honom rådet att ägna sig åt animering och filmteckning. Läraren råkade vara bekant med filmproducenten Stig Lasseby och Jan visade teckningarna för Lasseby som erbjöd Jan ett jobb. 22 år gammal beslutade sig Jan för att ägna sig helt åt jobbet som animatör och gjorde bakgrundsbilder till ''Agaton Sax och bröderna Max'' från 1970.
Jan Gissberg föddes 1948 och är bosatt i Stockholm. Hans intresse för teckning och serier började tidigt. Gissberg läste mest äventyrsserier som "[[Kongo-Jim (serietidning)|Kongo Jim]]" och "[[Jeff Cobb]]", och senare ''[[Seriemagasinet]]'', "[[Tintin]]" och "[[Lucky Luke]]". Efter gymnasiet gick han på [[Konstfack]] för att bli illustratör och reklamtecknare. En lärare gav honom rådet att satsa på animation.


Jan Gissberg gjorde värnplikten i Umeå och fann det hela roligt, enligt egen utsago.  
22 år gammal beslutade sig Jan för att ägna sig helt åt jobbet som animatör och gjorde bakgrundsbilder till "Agaton Sax och bröderna Max" från 1970. Genom åren har Jan Gissberg tecknat och producerat filmer och tv-serier som "Agaton Sax", "[[Pelle Svanslös]]" och "[[Kalle Stropp]]".


Jan Gissberg har genom åren tecknat och producerat filmer och tv-serier som Agaton Sax, Pelle Svanslös och Kalle Stropp. Jan Gissberg har även ett förflutet som vanlig serietecknare. Under 70-talet tecknade han [[Lilla Fridolf]].
Som serieskapare har han bland annat arbetat med "91:an" och "[[Lilla Fridolf]]". Tillsammans med [[Magnus Knutsson]] skapade han "[[Aron Rapp]]" i slutet av sjuttiotalet.


Jan Gissbergs favorit figur i [[91:an]] är översten med motiveringen:
==Recensioner==
''- Översten har ett uttrycksfullt utspel som gör det tacksamt att rita honom.''
* [[K Arne Blom]]: "Aron Rapp – privatdetektiv" (''B&B'' 3/1979)
 
==Externa länkar==
* [http://91an.net/kreatorer/jan-gissberg/ 91:an - Jan Gissberg]
 
 
{{91an}}

Nuvarande version från 30 juni 2016 kl. 22.49

Aron Rapp av Jan Gissberg, © Magnus Knutsson/Jan Gissberg.

Jan Gissberg är känd som en av "91:ans" tecknare, och han har ett förflutet som animatör.

Jan Gissberg föddes 1948 och är bosatt i Stockholm. Hans intresse för teckning och serier började tidigt. Gissberg läste mest äventyrsserier som "Kongo Jim" och "Jeff Cobb", och senare Seriemagasinet, "Tintin" och "Lucky Luke". Efter gymnasiet gick han på Konstfack för att bli illustratör och reklamtecknare. En lärare gav honom rådet att satsa på animation.

22 år gammal beslutade sig Jan för att ägna sig helt åt jobbet som animatör och gjorde bakgrundsbilder till "Agaton Sax och bröderna Max" från 1970. Genom åren har Jan Gissberg tecknat och producerat filmer och tv-serier som "Agaton Sax", "Pelle Svanslös" och "Kalle Stropp".

Som serieskapare har han bland annat arbetat med "91:an" och "Lilla Fridolf". Tillsammans med Magnus Knutsson skapade han "Aron Rapp" i slutet av sjuttiotalet.

Recensioner

  • K Arne Blom: "Aron Rapp – privatdetektiv" (B&B 3/1979)

Externa länkar