Animerad film

Från Seriewikin
(Omdirigerad från Animatör)
Hoppa till navigeringHoppa till sök
"De tre vännerna... och Jerry" tecknad av Henrik Lange - ett svenskt exempel på när animerad film blir tecknade serier. © Carlsson/BonnierCarlsen

Animerad film, och särskild sådan som är tecknad film, är ett medium som historiskt sett har haft en stark koppling till serier. Figurer ursprungligen skapade för tecknad film uppträder ofta också i tryckt serieformat och motsatt transmediering är också vanlig så att seriefigurer inte sällan också kommer att uppträda i tecknad film.

Om mediet

Film kan animeras på många olika sätt, genom avfotografering av teckningar, avfotografering av dockor eller lerfigurer, sekvenslänkning av stillbildsfotografier, etc. Sedan 1900-talets slut har datoranimation blivit allt vanligare.

Gemensamt för all animation är att man sätter ihop bilder som ursprungligen är statiska för att ge en illusion av rörelse.

Även konventionell film består förstås av stillbilder i sekvens, men här har stillbilderna återskapat en rörelse från verkligheten. Konventionell film återskapar rörelse, medan animation skapar rörelse.

Tecknade serier och animation

Det råder ibland en begreppsförvirring mellan medierna "tecknade serier" och "animerad (tecknad) film". Det kan delvis bero på att åtskilliga figurer (mest känd är väl "Kalle Anka") förekommit i båda medierna (se nedanstående listor). Men också på att begreppet "tecknad serie" populärt (och ur ett språkligt perspektiv korrekt, om än oprecist) även används för "animerade TV-serier". I datoråldern har det dessutom blivit allt vanligare att både läsa serier och se på film på datorskärmar, vilket ytterligare har rivit ner barriärerna något. På 2000-talet har det på Internet blivit vanligt med s.k. motion comics – enklare animationer baserade på de enskilda serierutorna i en serie. (Marvel använde på 60-talet en liknande teknik för snabbt producerad billig animation direkt för TV.)

Begreppsförvirringen lever i än högre grad kvar i USA, där ordet cartoon har blivit ett sätt att klumpa ihop allt som är tecknat. Cartoons används för såväl animerade tv-serier som (politiska) skämtteckningar och tecknade serier. (Möjligen kan kopplingen mellan skämtteckning och serie ha att göra med den gemensamma dagspresspubliceringen.)

Klart är emellertid att mediet "tecknade serier" alltid består av statiska (sidoställda) bilder medan "animerad film" visas i rörliga bildsekvenser.

Det kan också vara värt att nämna, att animerad film inte behöver vara tecknad. Även datorskapad 3d-animation, leranimation, dockanimation med flera tekniker förekommer inom animerad film. På samma sätt behöver ju inte heller serier vara tecknade, det finns exempelvis fotoserier och pixelserier.

Förhistoria

Under 1800-talets slut dök en rad anordningar upp för att återge till synes rörliga bilder. Den första kända dylika apparaten utvecklades av den belgiska fysikern Joseph Plateau 1832 och benämndes phenakistoskop. Här användes skivor med målade bilder som roterade och gav illusionen av rörelse. En vidareutveckling, benämnd zoetrope, marknadsfördes av brädspelsföretaget Milton Bradley 1866, och blev mycket populär för hemmabruk under den viktorianska eran. Apparaten var i cylindriskt format och med utbytbara bildremsor av papper som roterade och betraktades genom en spalt. Fransmannen Emile Raynand tog 1877 patent på en vidareutveckling av zeotropmaskinen, som han kallade praxinoskop och där speglar användes i stället för en spalt vid visning. Han fortsatte sin verksamhet, och demonstrerade 1880 en apparat med målade animeringar på celluloid som med projektor kunde uppvisas för flera personer samtidigt. Denna hans "Théâtre Optique" kom att bli vida känd och han rönte på sin tid stora framgångar med sina föreställningar "Pantomimes lumineuses" ända in på 1890-talet.

Så kallade "flip books" hör också till de tidiga verktygen, och finns belagda från 1868, men har möjligen en ännu äldre historia, kanske tillbaka till 1400-talet. Flip books, där man helt enkelt bläddrar fram en serie bilder användes även för utveckling av tidiga animatörer som t.ex. Winsor McCay.

Med Edison och hans kinetoskop från 1888 blev animering en del av filmens utveckling. Kinetoskopet var en tidig apparat för att visa rörlig film på celluloid, för en person i taget via ett "peep hole" och för upp till en minut. Snart kom bröderna Lumiére i Frankrike att ta fram den moderna tekniken för att visa rörlig film som en projektion på en vit vägg för en större publik, vilket förevisades 1895. I och med detta var den moderna filmen född, och animering kom att bli en del i dess utveckling.

Tidiga animatörer och studior

Krazy Kat. Filmruta ur den tecknade filmen "Krazy Kat Goes A-Wooing" från 1916, animerad av Leon Searl. © International Film Service.

Den tecknade filmens första glansperiod var mellan 1900 och 1920. I USA arbetade många enskilda personer med hemgjorda tecknade filmer. Så småningom bildades studior, som samlade flera talanger under samma tak, och började arbeta kommersiellt.

Några av de tidiga banbrytande animatörerna var fransmannen Émile Cohn, engelsmannen Stuart Blackton, Walter Booth, Max Fleischer, John Bray, Shamus Culhane, Earl Hurd, Frank Moser, Winsor McCay, Otto Messmer, Walter Lantz och Pat Sullivan. Tidigt ute i Sverige var Victor Bergdahl med sina tecknade filmer om Kapten Grogg (1916).

Den stora pionjären i USA för tecknad film var Winsor McCay. Han överförde sin serie Little Nemo till filmmediet 1911, och fortsatte med filmerna How a Mosquito Operates (1912), Gertie the Dinosaur (1914) och The Sinking of Lusitania (1918). Alla utgjorde väsentliga bidrag till animeringens utveckling. Filmerna om Colonel Heeza Liar från John Brays studio startade 1913, och var de första som visade en återkommande figur, och de fortsatte till 1924 med totalt 58 avsnitt.

Drivande i USA blev tidningsmagnaten William Randolph Hearst, som, förutom en rad stora dagstidningar, dels ägde King Features Syndicate, vilka hade rättigheterna till ett stort antal dagspresserier, och dels intresserade sig för filmmediet via bolagen Hearst Newsreel och International Film Service. En av de första tecknade serier som blev tecknad film var The Newlyweds av George McManus, som animerades av Émile Cohn, nyanländ till USA, 1913. Fler serier följde, såsom Krazy Kat (1916, Leon Searl och Vitagraph), Bobby Bumps (1915, Earl Hurd), Mutt and Jeff (1915, Charlie Bowers, Barré Studio) samt Katzenjammer Kids (1916). Traditionen att inleda en långfilm med en tecknad kortfilm på biograferna gjorde att animeringsstudiorna fick öka sin produktion och ofta utge en kortfilm i veckan. Arbetet blev därför uppdelat och specialiserat, och rationaliseringar som införandet av statiska bakgrunder på celluloid blev standard.

Det brokiga 1910-talet övergick till 20-tal, och de mest populära tecknade filmfigurerna som fanns kvar var Felix the Cat (1919) av Pat Sullivan och Otto Messmer samt Koko the Clown (1918) av Dave och Max Fleischer. Bröderna Fleischer införde också rotoskopet som ett standardverktyg vid animering, dvs att man först filmade en verklig persons rörelser och sedan överförde dessa till en animerad version. Max filmade alltså Dave medan han i en klownkostym utförande Kokos rörelser. Fleischer kunde gå vidare med att introducera flera figurer, som Betty Boop (1930) och Popeye (1933) och även ett par långfilmer. Rotoskopet skulle sedan också komma att få stor betydelse för Disney och hans produktion, kanske främst för den tecknade långfilmen Snövit (1937).

Hollywoods animerade kortfilmer

I USA utvecklades tecknade serier och animerad film parallellt och ofta i tät symbios under en stor del av 1900-talet. För filmbolagen blev de animerade kortfilmer som visades som förfilm på biograferna ett signum, och under den större delen av fyrtioårsperioden från slutet av 1920-talet (då ljudfilmen slog igenom) till slutet av 1960-talet (då formatet bytte medium, och tv:s lördagsmorgnar blev dess främsta forum) hade Hollywoods samtliga åtta stora filmbolag ett rikt utbud av animerad film, producerade antingen av externa eller interna animationsstudior:

Flera av dessa studior producerade filmer baserade på tecknade serier: för Paramount producerades filmer med Superman (1941-1943), Lilla Lotta (1943-1948), och Karl-Alfred (1933-1943); av Terrytoons animerades Lisa och Sluggo (1942-1943), Tjalle Tvärvigg (1946), och Knallhatten (1944-1945); MGM gjorde film av Pigge och Gnidde (1938-1939); och Screen Gems tolkade Krazy Kat (1929-1940) och Tjalle Tvärvigg (1935-1936). Dessutom hade, redan innan Hollywoods storhetstid, Storklas och Lillklas haft en lång animerad karriär (1916-1926).

Utbytet åt andra hållet, filmer som blev tecknade serier var dock betydligt större;[källa behövs] en av de första stora exemplen var Katten Felix, som gjorde filmdebut redan 1919, och även blev en framgångsrik seriefigur. Framför allt slog dock Disneys figurer – Musse Pigg, Kalle Anka, Långben, och Pluto – igenom stort också i seriemediet, men även de övriga filmbolagen lyckades väl och tog fram figurer som blev långlivade både i serie- och filmformat:

Western Publishing hade en livaktig licensproduktiom av disneyserier, Looney Tunes, Walter Lantz-figurerna, MGM-figurerna, och Rosa Pantern ända in på 1980-talet. Idag produceras disneyserier av flera förlag världen över, "Looney Tunes" publiceras av DC Comics, och Tom och Jerry produceras av danska Egmont. Även Rosa Pantern och Hacke Hackspett har licensproducerats direkt på den skandinaviska marknaden efter att den inhemska produktionen avslutats.

Betty Boop producerades i en dagspressversion av King Features Syndicate under 1930-talet, och därefter i mindre utsträckning av diverse olika förlag. National Comics producerade Screen Gems-serier från 1945 till slutet av och 1960-talet, och Mr. Magoo och andra UPA-serier producerades av Western på 1950-talet och av Dell Comics på 1960-talet. Terrytoons-serier producerades i tur och ordning av Timely Comics, St. John, Pines Comics, Western, Dell, och Western igen från 1940-talet till 1980-talet. Casper började produceras av St. John på 1940-talet, men togs snart över av Harvey Comics som fortsatte att ge ut serien ända in på 1990-talet.

Animerad film i Japan

Den japanska varianten, som fr.o.m. senare 1900- tidiga 2000-talet, blivit mycket populär i västvärlden, kallas anime. Tecknad film i Japan kan räkna sitt ursprung tillbaka till 1910-talet. Sedan början av 1960-talet (även om både manga och anime förekommit långt tidigare) har det funnits starka band mellan Japans manga- och animationsindustri, där Osamu Tezuka var en pionjär inom båda medierna. Japans animeindustri har växt enormt under åren, och beräknas idag omsätta globalt motsvarande drygt 20 miljarder USD (1923).

Animerad film i Kina

Kinesisk animerad film går under namnet donghua och har rötter tillbaka till 1920-talet, men som de första animatörerna brukar räknas bröderna Wan. De stod bakom den första kinesiska tecknade långfilmen "Princess Iron Fan" från 1941, baserad på den klassiska kinesiska romanen "Färden till Västern".

Animerad film i Europa

Även Europa har haft en långvarig produktion av animation, i länder som Frankrike, Belgien, Storbritannien, Tjeckoslovakien (nuvarande Tjeckien) och Sovjetunionen (nuvarande Ryssland).

Från serie till animerad film

Några av de serier som har blivit animerad film:

Från animerad film till serier

Några av de animerade filmfigurer som har översatts till seriemediet:

Serieskapare/animatörer

Några av de serieskapare som även har arbetat med animerad film (som animatörer eller regissörer):

Se även