Skillnad mellan versioner av "DC Vertigo"
Keffy (diskussion | bidrag) |
Keffy (diskussion | bidrag) |
||
| Rad 6: | Rad 6: | ||
==Historia== | ==Historia== | ||
[[Bild:Vertigo logo.gif|frame|right]]Vertigo startades efter att DC Comics hade lyckats med mer vuxna serier under det sena åttiotalet, det började med ''[[ | [[Bild:Vertigo logo.gif|frame|right]]Vertigo startades efter att DC Comics hade lyckats med mer vuxna serier under det sena åttiotalet, det började med ''[[Swamp Thing]]'', och fortsatte med titlar som ''[[Doom Patrol]]'', ''[[Hellblazer]]'', ''[[Animal Man]]'', ''[[Sandman (DC)|Sandman]]'', och ''[[Shade the Changing Man]]''. Dessa sex titlar kom 1993 att utgöra kärnan för den nya förlagsetiketten för vuxenserier: Vertigo. Karen Berger, väletablerad redaktör på DC, fick rollen som ansvarig redaktör, och lyckades med författare som [[Alan Moore]] och [[Neil Gaiman]] etablera ett flertal nya framgångsrika serier. | ||
Vertigos satsning på "[[Trade Paperback|trade paperbacks]]" (samlingsutgåvor) och "graphic novels" ([[serieromaner]]) gjorde att deras titlar tidigt fanns tillgängliga i samlade utgåvor efter att de getts ut som tidningar. Detta visade sig vara mycket lyckad satsning, och flera serier blev succéer först då de kommit i samlade utgåvor. Resten av seriebranschen tog snart intryck av Vertigos framgångar, och i dag ges de flesta serier som publiceras i serietidningsform även ut i samlade utgåvor. | |||
Till en början utspelade sig många Vertigo-serier i [[DC:s universum]], men gradvis så lämnade de superhjältevärlden bakom sig. Under flera år rådde närmast vattentäta skott mellan mainstream-DC och Vertigo, och figurer tilläts mycket sällan röra sig mellan de olika etiketterna. När DC hösten 2011 nystartade samtliga sina titlar tog man dock till slut tillbaka flera av de serier som skapats för DC, men därefter kommit att förknippas med Vertigo, inklusive bland annat ''Swamp Thing'', ''Shade the Changing Man'', ''Animal Man'', ''[[Madame Xanadu]]'' och ''[[Deadman]]''. ''Hellblazer'' fortfor dock att publiceras på Vertigo, men en yngre version av huvudpersonen John Constantine medverkat bland annat i DC-crossovern "[[Brightest Day]]". | |||
Framgångrika Vertigo-titlar från senare år inkluderar bland annat ''[[100 Bullets]]'', ''[[DMZ]]'', ''[[Fables]]'', ''[[Invisibles]]'', ''[[Preacher]]'' och ''[[Y: The Last Man]]''. Retroaktivt har även många vuxenserier från tiden innan 1993 flyttats över till Vertigo: ''[[V for Vendetta]]'', ''[[Black Orchid]]'', ''[[Kid Eternity]]'', ''[[The Books of Magic]]'', med flera. Även vuxenserier som ursprungligen publicerades på andra, sedermera nedlagda, DC-etiketter för vuxenserieutgivning ([[Helix]], [[Pandora Press]], [[WildStorm]], [[America's Best Comics]] och [[Piranha Press]]), har därefter flyttat till Vertigo: ''[[Why I Hate Saturn]]'', ''[[The League of Extraordinary Gentlemen]]'', ''[[Transmetropolitan]]'', ''[[A History of Violence]]'', ''[[Road to Perdition]]'', ''[[Astro City]]'', med flera. | |||
==Se även== | ==Se även== | ||
Versionen från 20 januari 2017 kl. 16.24
Ej att förväxla med andra Vertigo.
Vertigo är DC Comics vuxenetikett som startades 1993, då med Karen Berger som redaktör. Vid årsskiftet 2012/2013 tog Shelly Bond över positionen, som sedan 2016 innehas av Jamie S. Rich.
Historia
Vertigo startades efter att DC Comics hade lyckats med mer vuxna serier under det sena åttiotalet, det började med Swamp Thing, och fortsatte med titlar som Doom Patrol, Hellblazer, Animal Man, Sandman, och Shade the Changing Man. Dessa sex titlar kom 1993 att utgöra kärnan för den nya förlagsetiketten för vuxenserier: Vertigo. Karen Berger, väletablerad redaktör på DC, fick rollen som ansvarig redaktör, och lyckades med författare som Alan Moore och Neil Gaiman etablera ett flertal nya framgångsrika serier.
Vertigos satsning på "trade paperbacks" (samlingsutgåvor) och "graphic novels" (serieromaner) gjorde att deras titlar tidigt fanns tillgängliga i samlade utgåvor efter att de getts ut som tidningar. Detta visade sig vara mycket lyckad satsning, och flera serier blev succéer först då de kommit i samlade utgåvor. Resten av seriebranschen tog snart intryck av Vertigos framgångar, och i dag ges de flesta serier som publiceras i serietidningsform även ut i samlade utgåvor.
Till en början utspelade sig många Vertigo-serier i DC:s universum, men gradvis så lämnade de superhjältevärlden bakom sig. Under flera år rådde närmast vattentäta skott mellan mainstream-DC och Vertigo, och figurer tilläts mycket sällan röra sig mellan de olika etiketterna. När DC hösten 2011 nystartade samtliga sina titlar tog man dock till slut tillbaka flera av de serier som skapats för DC, men därefter kommit att förknippas med Vertigo, inklusive bland annat Swamp Thing, Shade the Changing Man, Animal Man, Madame Xanadu och Deadman. Hellblazer fortfor dock att publiceras på Vertigo, men en yngre version av huvudpersonen John Constantine medverkat bland annat i DC-crossovern "Brightest Day".
Framgångrika Vertigo-titlar från senare år inkluderar bland annat 100 Bullets, DMZ, Fables, Invisibles, Preacher och Y: The Last Man. Retroaktivt har även många vuxenserier från tiden innan 1993 flyttats över till Vertigo: V for Vendetta, Black Orchid, Kid Eternity, The Books of Magic, med flera. Även vuxenserier som ursprungligen publicerades på andra, sedermera nedlagda, DC-etiketter för vuxenserieutgivning (Helix, Pandora Press, WildStorm, America's Best Comics och Piranha Press), har därefter flyttat till Vertigo: Why I Hate Saturn, The League of Extraordinary Gentlemen, Transmetropolitan, A History of Violence, Road to Perdition, Astro City, med flera.
