Joe Sacco
Joe Sacco, född 2 oktober 1960 på Malta, numera boende i USA. Journalist och serieskapare och en förgrundsgestalt inom genren "journalistiska serier". Slog igenom med det krigsjournalistiska seriealbumet "Palestine" 1996 och har därefter kommit med liknande serier om andra ämnen, såsom "Safe Area Goražde" och "Fixaren", båda om Bosnienkriget.
Biografi
Tidiga år
Joe Sacco föddes i Malta den 2 oktober 1960. Fadern var ingenjör och modern läkare. När han var ett år gammal flyttade familjen till Australien där de bodde fram till 1972 då de emigrerade till Los Angeles.
Hans journalistiska karriär började på den nyhetsinriktade skoltidningen på Sunset High School i Beaverton, Oregon. Här startade inte enbart hans intresse för journalistik utan han odlade även sin vassa satir och humor, och han började teckna. Inspirerad av de krigsserier som han läste påbörjade han en serie om Vietnam-kriget. (Denna försökte han senare få publicerad i tidningen Raw, men den blev inte antagen.[1])
1981 gick Sacco ut som färdigutbildad journalist från University of Oregon. Men som den idealist han var blev han frustrerad över att inte kunna hitta en tjänst där hans journalistiska arbete kunde göra någon skillnad.[2] Efter några kortare jobb som enligt egen utsago tråkade ut honom, återvände Sacco till Malta och lämnade journalistyrket för att istället ägna sig åt sitt andra stora intresse – tecknandet.
Tidiga serier
Efter att ett tag ha försörjt sig på att skriva turistböcker, tog han tag i sitt intresse för tecknade serier och skrev kärleksserien "Imħabba Vera" (ung. "Äkta kärlek"), en av de första mer konstnärliga serierna som först publicerades på maltesiska. Sacco själv sade senare i en intervju för The Village Voice att Malta inte har någon serietradition, vilket gör att serier inte betraktas serier som någonting särskilt för barn. Serien skildrade bland annan ovilliga graviditeter och tog upp abortfrågan, kontroversiella ämnen i det strikt katolska Malta."[3]
Sacco återvände till USA och grundade 1985 den satiriska serietidningen Portland Permanent Press, en gratistidning som kom ut med femton nummer hemma i Portland, och där han publicerade både sig själv och andra serieskapare. Då tidningen lades ner fick han ett jobb som nyhetsskribent på Fantagraphics' seriefacktidskrift The Comics Journal, och var även redaktör för ett par av deras andra tidningar. Hans satirserie "Centrifugal Bumble-Puppy" gavs också ut av Fantagraphics.
Resor och seriejournalistik
1988 lämnade Sacco åter USA för att istället resa runt i Europa. Resan skildrade han i sin självbiografiska serietidning Yahoo, utgiven av Fantagraphics. Bland annat dokumenterade han en europaturné med rockbandet The Miracle Workers, och skrev om när bomberna föll över hans mors Malta. (En del serier från denna tid publicerades i de svenska tidningarna Epix och Pox i slutet av 1980-talet.) Under Gulfkriget tog Sacco sig vidare till Mellanöstern och blev under denna period alltmer intresserad av mellanösternpolitiken.
En tid senare reste han vidare till Israel, och bodde i början av nittiotalet ett par månader i den ockuperade zonen i Palestina. Resan skildrade han i serieform och blev grunden för hans genombrott, den självbiografiska/journalistiska/politiska seriesamlingen "Palestine", där Sacco skildrar sina möten med både palestinier och israeler i Gaza och på Västbanken. "Palestine" gavs ut som följetong i serietidningsform 1993–1995 och samlades därefter i ett album, först utgivet 1996.
1994–1995 tillbringade Sacco en tid i det krigsdrabbade Bosnien, och levererade därifrån ett flertal rapporter i serieform i samma stil som "Palestine", serieböckerna "Safe Area Goražde", "The Fixer", samt några kortare seriereportage som publicerades i tidskrifter och samlades i albumet "War's End".
2005 gjorde han ett par reportageserier om irakkriget, vilka bl.a. publicerades i The Guardian och Harper's Magazine.
Sacco har även gjort många mindre kända serier, inte enbart med politisk inriktning, men nästan alltid dokumentära i en eller annan form. Han har också illustrerat flera serier skrivna av Harvey Pekar i Pekars American Splendor.
De senaste åren har Sacco främst jobbat med "Footnotes in Gaza", hans mest omfattande verk hittills, som kom ut på amerikanska Metropolitan Books i december 2009. Det är ett historisk och journalistiskt verk som på 400 sidor berättar om Gazas historia från 1956 fram till nu. Den har fått en hel del uppmärksamhet, till exempel skrev DN "Palestinas främsta skildrare alla kategorier är en amerikansk serietecknare"[4].
Stil och innehåll
Joe Sacco blandar självbiografi, historia och journalistik i sina serier, och har varit banbrytande med sin journalistik i serieform. Han dyker själv upp som huvudfigur och/eller berättarröst i flertalet av sina serier. Visuellt är han inspirerad av den amerikanska alternativserie- och undergroundtraditionen.
Seriebibliografi (urval)
Serietidningar
- Yahoo nr 1–6, (Fantagraphics 1988–92). Samlade i "Notes from a Defeatist" (Fantagraphics 2003, ISBN 1-56097-510-5)
- Palestine nr 1–9 (Fantagraphics, 1993–95) Samlade i "Palestine" (Fantagraphics 1996, 2001, ISBN 1-56097-432-X)
Album
- "Palestine" (Fantagraphics 1996, 2001, ISBN 1-56097-432-X), samlar material från serietidningen Palestine
- "Safe Area Goražde: The War in Eastern Bosnia 1992–1995" (Fantagraphics 2000, ISBN 1-56097-470-2)
- "The Fixer: A Story from Sarajevo" (Drawn and Quarterly 2003, ISBN 1-896597-60-2)
- "Notes from a Defeatist" (Fantagraphics 2003, ISBN 1-56097-510-5), samlar material från Yahoo
- "War's End: Profiles from Bosnia 1995–96" (Fantagraphics 2005, ISBN 1-896597-92-0)
- "But I Like It" (Fantagraphics 2006, ISBN 1-56097-729-9)
- "Footnotes in Gaza" (Metropolitan Books 2009, ISBN 0-80507-347-7)
Serier i andra tidningar och antologier
- "Christmas with Karadzic", publicerad i Zero Zero nr 15 (Fantagraphics Books, 1993-95), även i samlingsalbumet "War's End" (Drawn and Quarterly 2005, ISBN 1-56097-510-5)
- "War Junkie" (Fantagraphics 1996, ISBN 1-56097-170-3)
- "Soba", publicerad i "Stories from Bosnia" nr 1 1998, senare i samlingsalbumet "War's End" (2005)
- "Stones", publicerad i Zero Zero nr 25 (Fantagraphics 1998)
- "Oregon", publicerad i "State by State: A Panoramic Portrait of America" (Ecco 2008, ISBN 9780061470905)
Joe Sacco på svenska
På 1980-talet publicerades flera av Joe Saccos tidiga, kortare serier på svenska i tidningarna Epix och Pox. På 2000-talet har ett par avsnitt publicerats i Galago. "The Fixer" gavs ut i bokform av RSR Epix 2009, under titeln "Fixaren", och belönades med svenska Urhundenplaketten för "bästa översatta seriealbum".
- Epix nr 7/1988, 8/1988, 10/1988; 10/1989; 1/1990, 8/1990, 12/1990
- Pox nr 11/1987, 2/1988
- Galago nr 78 (2004), 91 (2007)
- "Fixaren" (RSR Epix 2009, ISBN 9170890927 , ISBN 9789170890925)
Priser och utmärkelser (urval)
- American Book Award för "Palestine" 1996
- Guggenheim Fellowship 2001
- Eisner Award: Best Original Graphic Novel för "Safe Area Goražde", 2001
- Adamsonstatyetten 2004
- Urhunden 2009 för föregående års bästa översatta seriealbum, "Fixaren"
- Max und Moritz-Preis 2012 för bästa internationella serie, "Gaza"
Kuriosa
Sacco tycker inte om termen "graphic novel" ("serieroman") utan föredrar att säga att han jobbar med "comic books" (="serietidningar" eller "serieböcker").[5]
Mer om Joe Sacco
- Fredrik Strömberg: "Orwells fotspår – seriejournalisten Joe Sacco" (Bild & Bubbla 3-4/2004)
- Mikke Schirén: "Seriejournalisten Joe Sacco" (Komika magasin 2009-04-13) Läs artikeln [länkad 2009-09-22]
Recensioner
- Hanna Larsson: "Fixaren" ("Hårdkokt attack mot krigsjournalister", Aftonbladet 2009-05-16) Läs recensionen [länkad 2010-05-25]
- Andreas Malm: "Footnotes in Palestine" [amerikansk utgåva] (Dagens Nyheter 2010-01-21) Läs recensionen [länkad 2010-05-17]
Externa länkar
- Biografi på Wikipedia [länkad 2010-05-17]
- Biografi på Lambiek [länkad 2010-05-17]
- Presentation på Fantagraphics [länkad 2009-09-22]
Fotnoter
- ↑ Mikke Schirén: "Seriejournalisten Joe Sacco" (artikel i Komika magasin) 13 april 2009 [länkad 2009-09-22]
- ↑ Presentation på Read yourself RAW, tidningen Raws officiella webbplats [länkad 2009-09-22]
- ↑ Hillary Chute. "Stand Up Comics", artikel i Village Voice 2005-07-19. [länkad 2009-09-22]
- ↑ Andreas Malm, recension i DN 2010-01-21 [länkad 2010-05-17]
- ↑ Hillary Chute. "Stand Up Comics", artikel i Village Voice 2005-07-19. [länkad 2009-09-22]
