Superhjältar
För TV-serien "Superhjältarna", se Superhjältarna (TV-serie). För filmen "Superhjältarna", se Superhjältarna (film)
En superhjälte (engelska: superhero) kallas en hjälte med övermänskliga förmågor, så kallade superkrafter, som han eller hon använder i det godas tjänst. Genren har även en mängd andra traditioner som av vissa ses som kriterier för superhjältebegreppet – till exempel färgglada, kroppsnära dräkter och att hjälten ofta har en hemlig identitet som vanlig människa. Även seriehjältar utan övermänskliga krafter, men som publiceras i samma serietradition (t ex Batman) kallas ibland för superhjältar.
Superhjältegenren har många föregångare med rötter i gamla gudasagor och hjältemyter, men den egentliga födelsen kom med Stålmannens första framträdande 1938.
Superhjältar är den enda större genre som skapats direkt för seriemediet. Det finns även starka kopplingar till science fiction-genren och pulp-litteratur.
Sedan 1960-talet har genren varit en grundstomme i tidningar utgivna hos Marvel och DC i USA (samt till viss mån även mindre bolag som Image), som tillsammans haft den största delen av den amerikanska serietidningsmarknaden.
Historia
Genrens rötter
Superhjältens födelse
1938-1950: "the Golden Age"
1950-1970: "the Silver Age"
1970-1985: "the Bronze Age"
1985-nutid:
Detta avsnitt är bara påbörjat. Du kan hjälpa till genom att fylla i mer . |
Typer av superhjältar
Typerna kan givetvis överlappa, och gör som synes ofta det.
Superpolisen/super-scouten
- Stålmannen
- Captain America
- Captain Marvel
- Flash (Blixten)
- Green Lantern (Gröna lyktan)
- Spider-Man (Spindelmannen)
- Tom Strong
Vigilanten
- Batman
- Spider-Man (Spindelmannen)
- Daredevil
- Green Arrow (Gröna pilen)
- The Question
- Punisher
Krigaren
Hämnaren
Mystikern
Den utstötte
Den ofrivillige
Anti-hjälten
Hjälteteamet
- Justice Society of America
- Justice League America
- Fantastic Four
- Avengers
- X-Men
- Legion of Super-Heroes (Rymdens hjältar)
Gränsfall
Superkrafter
- För mer information, se huvudartikel: Superkraft
En av de saker som utmärker superhjältar är att de har övermänskliga förmågor av olika slag, så kallade superkrafter. Det finns många typer av superkrafter, förvärvade på olika sätt och med olika uttryck. Bland dem kan nämnas:
- Utomjordiska förmågor
- Vetenskapligt förvärvade krafter
- Tekniska hjälpmedel
- Magiska förmågor
- Mutantkrafter
En del hjältar som saknar superkrafter, räknas ändå ofta till superhjältegenren för att deras serier ofta har stark anknytning till superhjälteserierna – många verkar inom samma fiktiva universum som olika superhjältar. De jobbar oftare som en form av avancerad detektiv, men brukar samtidigt ha tränad fysik och vara skickliga användare av olika vapen. Till denna grupp kan Batman, Fantomen och Green Arrow räknas.
Superhjältar i olika länder
Superhjältar har ända sedan starten varit mest framträdande i USA (där de under lång tid har varit själva sinnebilden för "mainstream"-serier) men genren har trots det utnyttjats av serieskapare från olika länder, och serieskapare verksamma för den amerikanska marknaden har även försökt skapa flera utländska superhjältar, ofta i ett direkt försök att locka till sig utländska läsare eller amerikanska minoritetsgrupper.
Detta avsnitt är bara påbörjat. Du kan hjälpa till genom att fylla i mer . |
Genrekonventioner och attribut
Superhjältegenren har utvecklat många genrespecifika konventioner som är ovanliga i annan litteratur men för den vane läsaren utgör något som närmast förväntas i denna genre.
Superhjältarna förutsätts leva i vår egen värld (eller i alla fall en fiktiv värld som är snarlik vår egen) men blandar sig sällan i verklighetens världshändelser och konflikter. För exempelvis Stålmannen yttrar sig detta inom serien i, att han av respekt för mänskligheten som har tagit emot honom, har bestämt sig för att inte påverka mänsklighetens öde och egenbestämda utveckling mer än nödvändigt. (Annars hade det förstås varit hur lätt som helst för en hjälte med Stålmannens förmågor att göra upp med verklighetens diktatorer, terrorister och sjörövare.) I stället slåss de ofta mot superskurkar och science fiction-artade utomjordiska hot.[1]
En superhjälte utmärks ofta genom en kroppsnära superhjältedräkt i starka färger, som skall framhäva superhjälten som en annorlunda figur. Det var Lee Falks Fantomen som var den förste med en sådan dräkt, liksom med småbyxor utanpå, och sedan följde Stålmannen och andra hjältar efter. De små byxorna hittade Falk på för att det var snyggt att bryta av dräkten.[2]
De flesta superhjältar har också en parallell identitet som "vanlig människa". För de flesta superhjältar är det viktigt att hemlighålla att de två identiteterna, den som superhjälte och den som vanlig människa, egentligen är samma person. Härav kommer att många superhjältedräkter innehåller någon form av maskering av hjältens ansikte.
Detta avsnitt är bara påbörjat. Du kan hjälpa till genom att fylla i mer . |
Genreanalys
Detta avsnitt är bara påbörjat. Du kan hjälpa till genom att fylla i mer . |
Kända superhjältar
- Avengers (Hämnarna)
- Batman (Läderlappen)
- Captain America
- Daredevil (Demonen, Våghalsen)
- Fantastic Four (Fantastiska Fyran)
- Flash (Blixten)
- Green Lantern (Gröna Lyktan)
- Hulk (Hulken)
- Justice League of America (Lagens Väktare)
- Justice Society of America (Rättvisans Väktare)
- Legion of Super-Heroes (Rymdens Hjältar)
- Plastic Man (Plastmannen)
- Spawn
- Spider-Man (Spindelmannen)
- Super Goof (Stål-Långben)
- Superman (Stålmannen)
- Watchmen (Väktarna)
- Wolverine (Järven)
- Wonder Woman (Mirakelkvinnan)
- X-Men (X-Männen, X:en)
Svenska superhjältar
Svenska superhjältar har det varit förhållandevis ont om. Ett fåtal har förekommit genom tiderna, varav de flesta har varit parodier:
- Betongmannen
- Bimbo i "Assar"
- Dotty Virvelvind
- The Exhibitionist
- Fittflickan
- Kapten Stofil
- Kapten Sverige
- Korsmannen
- Maskerade Proggaren
- Ormmannen
- Pubertetspatrullen
- SH 3
- Stålmandel (figur i 91:ans drömvärld)
- Stål-Nesse (kortlivat alter ego för "Åsa-Nisse")
- Tändsticksgubben och Gummitjejen
Se även
Superhjältar på film och tv
Det har alltid varit populärt att göra film på superhjälteserier. Under de senaste år har genren upplevt en ny renässans på bioduken med framgångsrika filmversioner av såväl Batman som Spider-Man, X-Men och Hulk.
Mer om Superhjältar
Här listas inte artiklar om enskilda serier, utan endast allmänna artiklar om superhjälteserier och deras estetik.
- Magnus Knutsson: "Superhjältar" (Thud nr 3)
- Georg Seesslen: "Superhjältens väsen" (Thud nr 33)
- Arn Saba: "Superman... och hans kompisar i långkalsonger" (Bild & Bubbla nr 1/1981)
- Arn Saba: "Från Stålmannen till barbaren" (Bild & Bubbla nr 1/1981)
- David Haglund: "Titta han flyger" (Bild & Bubbla nr 1/2001, s. 20–21)
- David Haglund: "Men in tights – hur skildras homosexualitet i superhjältegenren?" (Bild & Bubbla nr 1/2003)
Se även
Externa länkar
- DC Comics (officiell webbplats)
- Marvel Comics (officiell webbplats)
- Image Comics (officiell webbplats)
- Vertigo (officiell webbplats)
- Wildstorm (officiell webbplats)
- The Unofficial Guide to the DC Universe (fansajt) Listningar och biografier över alla DC-figurer i stil med Who's Who: The Definitive Directory of the DC Universe samt index
- Marvel Directory (fansajt) Listningar och biografier över alla Marvel-figurer i stil med The Official Handbook of the Marvel Universe.
Källor
- ↑ Julian Darius: "On 'how Superman would win the war'", den 10 juni 2013, på engelska, läst den 27 november 2018
- ↑ Aftonbladet 2011-06-13: Stålmannen – nu tar han av kalsongerna
Den här artikeln är bara påbörjad, en så kallad stubbe. Hjälp Seriewikin växa genom att fylla i mer! |