Osamu Tezuka

Osamu Tezuka som han såg sig själv. © Copyright Tezuka Productions

Den här artikeln är utsedd till månadens samarbete. Hjälp till att utveckla och komplettera artikeln före månadens slut.

Doktor Osamu Tezuka (1928–89) var en av de största japanska serieskaparna genom tiderna och en grundarna och förgrundsgestalterna inom manga (japanska serier) och anime (japansk animation), så till den grad att han ofta går under epiteten "Japans Walt Disney" eller "Manga no Kami-sama" (mangaguden). Till hans mest kända verk hör "Atom Taishi"/"Tetsuwan-Atom" (svensk titel: "Astro Boy"), "Adolf ni Tsugu" (amerikansk titel: "Adolf"), "Buddha", "Majin Garon", "Ribon no Kishi" (amerikansk titel: "Princess Knight"), "Hi no Tori" (amerikansk titel "Phoenix"), "Metropolis" och "Black Jack". Hans stora genombrott som serieskapare kom med "Shin Takarajima", en berättelse som bygger på Robert Louis Stevensons bok "Skattkammarön".

Tezuka var länge ganska okänd i västvärlden, men i och med mangakulturens tilltagande popularitet här från 1980-talet och framåt, har Tezuka blivit ett viktigt namn, även i seriekulturen som helhet.

Historik

"Black Jack". © Copyright 1975 Tezuka Productions/Akita Shoten.

Osamu Tezuka föddes den 3 november 1928 i Toyonaka, Osaka, som det äldsta av tre syskon. När Tezuka var sju år gammal flyttade famlijen till Takarazuka. Genom sin pappa Yutaka väcktes tidigt hans intresse för serier och tecknad film. Som barn var han enligt egen utsago ofta mobbad och retad på grund av sin klena fysik, men fann tillfredsställelse i sitt tecknande. Vid nio års ålder tecknade han sin första serie, Pin Pin Sei-chan, som visade självbiografiska drag. Han lär som vuxen ha sagt att det var som barn som han insåg att han kunde teckna serier i syfte att övertyga folk att bättre ta hand om världen omkring dem. I grundskolan ökade även hans intresse för serietecknade och serieläsande, med särskilt intresse för den japanska serietecknaren Suihō Tagawa. Han upptäckte också en fascination för insekter, framför allt en med det intressanta namnet osamushi, vilket inspirerade honom till att lägga till tecknet för skalbagge (虫 mushi) i sin signatur.

Efter andra världskrigets slut skapade han vid sjutton års ålder sina första utgivna serier, i mångt och mycket inspirerade av de amerikanska serier som rönte stor popularitet i landet under samma tid, men med en tydligt japansk egenart. Först ut var "Machan no Nikkicho" (ung. "Ma-chans dagbok", 1946), "Manon Lescaut" (1947), samt "Shin Takarajima" (1947, ung. "Nya Skattkammarön"). Jämfört med strippserierna som var vanliga i Japan på den tiden, så väckte hans mer avancerade historier och filmiska berättarteknik stark uppmärksamhet. Tezukas serier blev tidigt enormt spridda och innebar starten för den enorma mangapopularitet som pågår än idag i Japan, och som på senare år börjat sprida sig till västvärlden.

Ovanstående stycke eller delar av stycket bör styrkas med angivande av källa. Se diskussionssidan för mer information.

(Bredvid serietecknandet studerade han även medicin, och funderade på om det var läkare eller serietecknare han skulle satsa på.)

Nyorientering

Under mitten på 60-talet dalade Tezukas popularitet. Den nya riktningen gekiga, med tecknare som Yoshiharu Tsuge, Shirato Sanpei och Shigeru Mizuki och deras mer alternativa forum, magasinet Garo var det hetaste inom branschen. Tezukas klassiska stil räknades som för barnslig och mossig. Tezuka föll in i en skaparkris, och hans serie Astro Boy fick genomgå drastiska vändningar innan den slutligen lades ner 1968. Tezuka slutade att teckna enbart i sin lugna, harmoniska stil, och fick anpassa sig till Gekiga-vågen, vilket resulterade i mer säregna berättelser med stilistiska avbrott. Han grundade tidningen COM, som i likhet med Garo innehöll alternativa serier och riktade sig till en äldre läsekrets. Tecknare som Daijirō Mohoroshi, Moto Hagio och Keiko Takemiya arbetade för tidningen. Phoenix, som hittills hade publicerats i Shōnen- och Shōjo-tidningar var en av de första serier som publicerades i tidningen, där merparten av serien slutligen publicerades. Under mitten av 70-talet lades dock tidningen ner.

Stil och innehåll

Tezuka var starkt påverkad av västerländska serier, men är även den som förmodligen mer än någon annan har utvecklat de japanska seriernas berättarteknik, visuella stil och ikonografi. De runda "cartoon"-aktiga figurerna som han hade med i nästan alla serier, i såväl skämtsamma som allvarliga sammanhang, var inspirerade av samtida (och tidigare) amerikanska tecknade filmer såsom Disney's Bambi och Fleischer's Betty Boop. Han var tidigt ute, redan i Shin-Takara-Jima, med serier starkt inspirerade av filmens rörelse och teknik och försökte med all sin fantasi och förmåga implementera liknande effekter i seriemediet. Han skapade en enorm palett av egna markeringar som han använde för att uttrycka känslor, sinnestillstånd och rörelse i sina serier, en tradition som förts vidare av flera av Tezukas efterföljare.

Ovanstående stycke eller delar av stycket bör styrkas med angivande av källa. Se diskussionssidan för mer information.

Sammanfattad produktion

Tezuka var oerhört produktiv. 1996 gav Tezuka Productions i Japan ut en uppskattning av hans livsverk:

• Tecknade sidor: 150 000
• Titlar: 500
• TV-specialer: 1
• Animerade TV-serier: 21
• Experimentella animerade filmer: 14
• Animerade långfilmer (biograffilmer): 17
• OVA/OAV (filmer direkt till video): 8
• Reklamfilmer: 5
• Pilotavsnitt: 13.

Kända verk

"Adolf" av Tezuka. © Copyright 1985 Tezuka Productions.

Osamu Tezuka självporträtt och namnteckning (Till höger japanska, nedan latinska bokstäver). Lägg märke till det sista japanska tecknet (虫, "skalbagge") som i sig även det blivit ett litet självporträtt. © Copyright Tezuka Productions.

• "Machan no Nikkicho" (1946) (ung. "Ma-chans dagbok")
• "Manon Lescaut" (1947)
• "Shin Takarajima" (1947)
• "King Kong" (1947)
• "Lost World" (1948)
• "Faust" (1949)
• "Metropolis" (1949)
• "Jungle Taitei", "ジャングル大帝" (1950–1954)
• "Atom Taishi" (1951–1952)
• "Pinocchio" (1952)
• "Tetsuwan-Atom", "鉄腕アトム" (1952–1968)
• "Jorden runt på 80 dagar" (1953)
• "Brott och Straff" (1953)
• "Ribon no Kishi", "リボンの騎士" (1953–1956)
• "Niji no toride", "虹のとりで" (1956–1957)
• "Hi no Tori" (1956-1989)
• "Futago no Kishi", "双子の騎士" (1958–1959)
• "Jet King", "ジェットキング" (1959)
• "Majin Garon", "ビッグX" (1959)
• "Zero Man", "0 マン" (1959-1960)
• "Angel no Oka", "エンゼルの丘" (1960–1961)
• "Shiroi Pilot", "白いパイロット" (1961–1962)
• "Shinsengumi", "新選組" (1963)
• "Roppu-kun", "ロップくん" (1963–1965)
• "Big X", "ビッグＸ" (1963–1966)
• "W3", "ワンダースリー" (1965–1966)
• "Dororo", "どろろ" (1967–1968)
• "Microid S", "ミクロイドＳ" (1973)
• "Black Jack" (1973–1983)
• "Buddha" (1974–1984)
• "Adolf ni Tsugu" (1983–1985)

Tezuka i andra medier

"Hi no Tori", "Ribon no Kishi" och "Black Jack" har satts upp som musikal av Japans berömda Takarazuka-teater.

Se även

• Osamu Tezukas Kulturpris
• Manga
• Anime

Externa länkar

• Tezuka Osamu World (officiell webbplats)
• "A History of Manga" från japanska Artscape