Osamu Tezuka

Från Seriewikin
Hoppa till navigeringHoppa till sök
Osamu Tezuka som han såg sig själv. © Copyright Tezuka Productions


Minilogo.gif Den här artikeln är utsedd till månadens samarbete. Hjälp till att utveckla och komplettera artikeln före månadens slut.

Doktor Osamu Tezuka (1928–89) var en av de största japanska serieskaparna genom tiderna och en grundarna och förgrundsgestalterna inom manga (japanska serier) och anime (japansk animation), så till den grad att han ofta går under epiteten "Japans Walt Disney" eller "Manga no Kami-sama" (mangaguden). Till hans mest kända verk hör "Atom Taishi"/"Tetsuwan-Atom" (svensk titel: "Astro Boy"), "Adolf ni Tsugu" (amerikansk titel: "Adolf"), "Buddha", "Majin Garon", "Ribon no Kishi" (amerikansk titel: "Princess Knight"), "Hi no Tori" (amerikansk titel "Phoenix"), "Metropolis" och "Black Jack". Hans stora genombrott som serieskapare kom med "Shin Takarajima", en berättelse som bygger på Robert Louis Stevensons bok "Skattkammarön".

Tezuka var länge ganska okänd i västvärlden, men i och med mangakulturens tilltagande popularitet här från 1980-talet och framåt, har Tezuka blivit ett viktigt namn, även i seriekulturen som helhet.


Historik

"Black Jack". © Copyright 1975 Tezuka Productions/Akita Shoten.

Osamu Tezuka föddes den 3 november 1928 i Toyonaka, Osaka, som det äldsta av tre syskon. När Tezuka var sju år gammal flyttade famlijen till Takarazuka. Genom sin pappa Yutaka väcktes tidigt hans intresse för serier och tecknad film. Som barn var han enligt egen utsago ofta mobbad och retad på grund av sin klena fysik, men fann tillfredsställelse i sitt tecknande. Vid nio års ålder tecknade han sin första serie, Pin Pin Sei-chan, som visade självbiografiska drag. Han lär som vuxen ha sagt att det var som barn som han insåg att han kunde teckna serier i syfte att övertyga folk att bättre ta hand om världen omkring dem. I grundskolan ökade även hans intresse för serietecknade och serieläsande, med särskilt intresse för den japanska serietecknaren Suihō Tagawa. Han upptäckte också en fascination för insekter, framför allt en med det intressanta namnet osamushi, vilket inspirerade honom till att lägga till tecknet för skalbagge (虫 mushi) i sin signatur.

Efter andra världskrigets slut skapade han vid sjutton års ålder sina första utgivna serier. Bredvid serietecknandet studerade han även medicin, och funderade på om det var läkare eller serietecknare han skulle satsa på. Hans serier var i mångt och mycket inspirerade av de amerikanska serier som rönte stor popularitet i landet under samma tid, men med en tydligt japansk egenart. Först ut var "Machan no Nikkicho" (ung. "Ma-chans dagbok", 1946), "Manon Lescaut" (1947), samt "Shin Takarajima" (1947, ung. "Nya Skattkammarön"). Jämfört med strippserierna som var vanliga i Japan på den tiden, så väckte hans mer avancerade historier och filmiska berättarteknik stark uppmärksamhet. Tezukas serier blev tidigt enormt spridda och innebar starten för den enorma mangapopularitet som pågår än idag i Japan, och som på senare år börjat sprida sig till västvärlden.

Varning.pngWikiStub.png Ovanstående stycke eller delar av stycket bör styrkas med angivande av källa.

Se diskussionssidan för mer information.

Framgångar som serietecknare

Tillsammans med den redan etablerade tecknaren Shichima Saki publicerade Tezuka 1947 "Shin Takarajima", baserad på populära berättelser som "Skattkammarön", "Robinson Kruse" och "Tarzan". Denna serie blev ett stort genombrott inom manga-scenen. Tezuka var dock inte helt nöjd med Shin Takarajima, då Saki strök ut en del av handlingen som olämplig för små barn. De följande åren producerade Tezuka många Science Fiction-serier såsom "Metropolis", "Lost World" och "Next World". Under slutet av 40- och början av 50-talet skrev han dessutom många adaptioner av känd litteratur, inkl. King Kong 1947, Faust 1949, Bambi 1951, Pinocchio 1952 och Brott och straff 1953. Hans framgångar gav honom möjligheten att ge upp medicinstudierna och ägna sig åt tecknandet på heltid. Likväl tvekade han, och bestämde sig först efter avslutade studier 1952 om att koncenteras sig enbart på tecknarkarriären.

Två år tidigare, 1950, hade det första avsnittet av "Jungle Taitet" publicerats i tidningen Manga Shōnen, den första gången en av Tezukas serier publicerades som följetong i en tidning. 1952 publicerades "[[Astro Boy}}" om den modiga robotåpojken, och 1953 "Ribon no Kishi", som räknas som den första shōjo-mangan, direkt riktad till flickor. 1954 utkom det första avsnittet av Tezukas livsverk Hi no Tori.

1953 flyttade Tezuka till sin lägenhet "Tokiwa-so" i Tokyo, dit senare också tecknare som Shōtarō Ishinomori, Fujio Akatsuka, och tecknar-teamet Fujiko Fujio flyttade in. Lägenheten var liten och billig, trots att Tezuka redan var den rikaste serietecknaren i Japan. Trots sitt ständiga tecknande gifte han sig 1959 med Etsuko Okada, vilken han senare fick tre barn med, sonen Makoto 1959 (som senare blev anime-regissör) och döttrarna Rumiko 1964 och Chiiko 1969.

Nyorientering

Under mitten på 60-talet dalade Tezukas popularitet. Den nya riktningen gekiga, med tecknare som Yoshiharu Tsuge, Shirato Sanpei och Shigeru Mizuki och deras mer alternativa forum, magasinet Garo var det hetaste inom branschen. Tezukas klassiska stil räknades som för barnslig och mossig. Tezuka föll in i en skaparkris, och hans serie Astro Boy fick genomgå drastiska vändningar innan den slutligen lades ner 1968. Tezuka slutade att teckna enbart i sin lugna, harmoniska stil, och fick anpassa sig till Gekiga-vågen, vilket resulterade i mer säregna berättelser med stilistiska avbrott. Han grundade tidningen COM, som i likhet med Garo innehöll alternativa serier och riktade sig till en äldre läsekrets. Tecknare som Daijirō Mohoroshi, Moto Hagio och Keiko Takemiya arbetade för tidningen. Phoenix, som hittills hade publicerats i Shōnen- och Shōjo-tidningar var en av de första serier som publicerades i tidningen, där merparten av serien slutligen publicerades. Under mitten av 70-talet lades dock tidningen ner.

Stil och innehåll

Tezuka var starkt påverkad av västerländska serier, men är även den som förmodligen mer än någon annan har utvecklat de japanska seriernas berättarteknik, visuella stil och ikonografi. De runda "cartoon"-aktiga figurerna som han hade med i nästan alla serier, i såväl skämtsamma som allvarliga sammanhang, var inspirerade av samtida (och tidigare) amerikanska tecknade filmer såsom Disney's Bambi och Fleischer's Betty Boop. Han var tidigt ute, redan i Shin-Takara-Jima, med serier starkt inspirerade av filmens rörelse och teknik och försökte med all sin fantasi och förmåga implementera liknande effekter i seriemediet. Han skapade en enorm palett av egna markeringar som han använde för att uttrycka känslor, sinnestillstånd och rörelse i sina serier, en tradition som förts vidare av flera av Tezukas efterföljare.

Varning.pngWikiStub.png Ovanstående stycke eller delar av stycket bör styrkas med angivande av källa.

Se diskussionssidan för mer information.

Sammanfattad produktion

Tezuka var oerhört produktiv. 1996 gav Tezuka Productions i Japan ut en uppskattning av hans livsverk:

  • Tecknade sidor: 150 000
  • Titlar: 500
  • TV-specialer: 1
  • Animerade TV-serier: 21
  • Experimentella animerade filmer: 14
  • Animerade långfilmer (biograffilmer): 17
  • OVA/OAV (filmer direkt till video): 8
  • Reklamfilmer: 5
  • Pilotavsnitt: 13.

Kända verk

"Adolf" av Tezuka. © Copyright 1985 Tezuka Productions.
Osamu Tezuka självporträtt och namnteckning (Till höger japanska, nedan latinska bokstäver). Lägg märke till det sista japanska tecknet (虫, "skalbagge") som i sig även det blivit ett litet självporträtt. © Copyright Tezuka Productions.

Tezuka i andra medier

"Hi no Tori", "Ribon no Kishi" och "Black Jack" har satts upp som musikal av Japans berömda Takarazuka-teater.

Se även

Externa länkar