Serier
Serier (även "tecknade serier", "sekvenskonst" eller "den nionde konstformen").
Definitioner
Det finns flera olika definitioner vad en serie är. Den kanske vanligaste definitionen är att en serie består av minst två sammanhängande och sidoställda bilder i en sekvens. Den kan innehålla text, men behöver inte göra det. Texten kan vara integrerad i rutorna eller utanför, men texten kompletterar bara bilden och kan inte läsas fristående utan bilderna.
Seriewikin varken kan eller vill slå fast en entydig definition av en serie. Inom Seriewikin listas inte bara verk som brukar anses som serier utan också en del gränsfall, samt även verk som tydligen inte är serier men som är relevanta i seriesammanhang (såsom böcker/filmer/etc. som bygger på serier eller har inspirerat till serier, och dylikt).
Mer intressant än att ställa olika seriedefinitioner mot varandra (och påstå att en av dem är "den rätta") kan vara att påpeka några av de olika gränsdragningar som skiljer dem åt. (En mer detaljerad analys kan läses t.ex. i boken "Vad är tecknade serier" av Fredrik Strömberg.)
En bild eller flera
Ett kriterium som de flesta (men inte alla) skribenter och teoretiker brukar vara eniga om är att en serie måste bestå av minst två bilder i sekvens. Använder man detta kriterium så räknas alltså (enrutiga) skämtteckningar inte som serier. De är dock en närbesläktad form och ofta relevanta även i serie-sammanhang. En del tecknare lånar in flerrutiga teckningar i sin skämtteckningsproduktion, eller blandar en- och flerrutiga teckningar helt fritt; dessutom kan skämtteckningar till exempel vara bärande inslag i serietidningar (som i svenska Larson); m.m.
Andra teoretiker bryr sig mindre om de tekniska kriterierna och hänvisar istället till skämtteckningens och seriens gemensamma historiska ursprung. Dessa använder ofta termen "serie" även för enrutiga (och vanligtvis återkommande) skämttteckningar, såsom Gary Larsons "The Far Side" och Dave Coverlys "Bulan". Idag är det emellertid allt färre som skriver under på en sådan definition, särskilt sedan Scott McClouds "Understanding Comics" fick ett stort genomslag med att definiera serier som sekventiell bildkonst.
Sidoställda bilder
En series bilder – minst två "i taget" – skall vara sidoställda (engelska: juxtaposed); man kan alltså se flera av dem samtidigt och låta blicken svepa över dem i egen takt och även bakåt i sekvensen. Detta utesluter animerad film, som ju också består av flera bilder, dock med den skillnad att man där ser en bild i taget i en föregiven följd.
Sidoställdheten medför en effekt som Göran Ribe har myntat "samnärvaro", d.v.s. läsarens upplevelse av den enskilda bilden och sekvensens helhet på en och samma gång. Detta är – medvetet eller omedvetet – en fundamental del av seriemediets berättarteknik, och påverkar både tids- och rumsperspektiven i berättandet.
Bilden kontra texten
Serier kan innehålla både bilder och text, men det är bilderna som är den fundamentala biten. En serie utan text är fortfarande en serie, medan en text utan bilder bara är en text. Likaså är bildsekvensen central. Eventuell text får inte dominera alltför mycket över bilden – då blir det en illustrerad text istället för en serie.
En del puritaner anser att berättelsen i en serie ska drivas av bilderna och aldrig av texten (vissa anser samma sak om filmmediet), men detta är snarare en dogm än ett teori, och efterföljs av förhållandevis få serieskapare.
Integrerad text
Ett krav som inte sällan brukar nämnas för serier är att eventuell text skall vara integrerad i bilderna (t.ex. i pratbubblor och/eller textplattor). Många av de tidiga (föregångare till?) serierna på 1800-talet, såsom Rodolphe Töpffers eller Wilhelm Buschs, uppfyllde inte detta kriterium utan hade fortlöpande text nedanför rutorna. Samma gäller modernare verk som "Tom Puss" eller "Prins Valiant", som dock ofta brukar betecknas som serier.
Detta krav gäller emellertid inte för pantomimserier, som inte ens använder text.
Publicerad
Vissa skribenter, kanske framför allt i USA, hävdar att en serie måste "publiceras regelbundet" eller "massproduceras" för att vara en serie. Ett opublicerat verk skulle i så fall inte räknas som "en serie", men det hindrar en ju inte från att kalla den, till exempel, ett verk "i serieform".
I vissa sammanhang och traditioner kan även publikationsformen avgöra termen. I engelskan (både i Storbritannien och i USA) händer det att ordet "comic" används i betydelsen "serietidning", eller "seriepublikation", eller även "enskilt nummer av en serietidning". Udda gränsfall sker då om tidningen i något nummer inte skulle innehålla serier, t.ex. i amerikanska tidningen Batman nummer 663 (2007), som kallas för en "comic", trots att det snarare innehåller en illustrerad novell.
Likaså är det inte lika vanligt att sekventiella bildberättelser i form av t.ex. en väggutställning kallas för "serier", även om den uppfyller någon av de formella definitionerna. Här finns emellertid ingen definitiv konsensus bland världens serieteoretiker.
Begreppsförvirring
Serier och illustrerade texter
Som nämnts ovan kan eventuell text inte dominera alltför mycket över bilderna om verket fortfarande ska kallas för en serie. Blir textmängden för stor blir det en "illustrerad text", såsom en illustrerad novell, roman, eller nyhetstext. Någon definitiv gräns för text- kontra bildmängd finns emellertid inte. Det finns många gränsfall, t.ex. ett antal bilderböcker för barn. "Kattresan" av Ivar Arosenius är ett exempel på en bilderbok där texten är så sparsam och sekvensen så tydlig att den skulle kunna definieras som en serie.
Serier och skämtteckningar
I folkmun görs ofta ingen skillnad mellan sekventiella bildserier och enrutiga skämtteckningar, båda kallas ofta för "serier". Detta får nog anses vara en begreppsförvirring och ska inte sammanblandas med den teoretiska debatten om vad som ska kallas vad (se ovan: rubriken "En ruta eller flera").
Serier och animation
Det råder ofta en begreppsförvirring mellan medierna "tecknade serier" och "animerad (tecknad) film". Det kan delvis bero på att åtskilliga figurer förekommit i båda medierna, men också på att begreppet "tecknad serie" populärt även används för "animerade tv-serier". I datoråldern har det dessutom blivit allt vanligare att både läsa serier och se på film på datorskärmar, vilket ytterligare har rivit ner barriärerna något.
Klart är emellertid att något som visas i rörliga bildsekvenser inte är en del av "seriemediet", oavsett om det är fråga om en seriell produktion.
Cartoons
Begreppsförvirringen lever i än högre grad kvar i USA, där ordet cartoon har blivit ett sätt att klumpa ihop allt som är tecknat. Cartoons används för såväl animerade tv-serier som (politiska) skämtteckningar och tecknade serier.
Formspråk
Historia
- Seriernas rötter
- Tidiga exempel
- De moderna serierna
Former och genrer
Publiceringsformer
Serier originalpubliceras huvudsakligen i fyra format: som dagsstrippar, i serietidning, i seriealbum (till vilken seriepocket är en underkategori i Seriewikin) och som webbserier. Detta är också den kronologiska ordningen för publiceringsformernas tillkomst. De första (moderna) serierna publicerades i dagstidningar som strippar innan de tog steget över till renodlade serietidningar på 1930-talet. Seriealbumet är en lyxigare variant av serietidningen medan webbserier är den nyaste publiceringsformen, och troligen även den billigaste.
"Serier" på olika språk
| Språk | Term |
|---|---|
 Danska |
Tegneserier |
  Engelska |
Comics, funnies |
  Franska |
Bande Dessinée |
 Italienska |
Fumetti |
 Japanska |
Manga |
 Norska |
Tegneserier |
 Svenska |
Serier |
Externa länkar
|
Den här artikeln är bara påbörjad, en så kallad stubbe. Hjälp Seriewikin växa genom att fylla i mer! |
