Seriefrämjandet

Från Seriewikin
(Omdirigerad från SeF)
Hoppa till navigeringHoppa till sök
Seriefrämjandets logotype

Seriefrämjandet grundades 1968 och är en riksomfattande förening (samt förbund av lokalföreningar) för serieintresserade. Förbundet verkar för ett höjande av den tecknade seriens status som uttrycksmedel och en större kunskap om dess karaktär och särdrag. I verksamheten har bland annat ingått arrangemang av mässor och andra evenemang, utdelning av prisplaketten Urhunden till välförtjänta serieskapare, utgivning av tidskriften Bild & Bubbla samt utgivning av seriealbum och facklitteratur om serier på förlagsetiketten Magister Lämpels Bibliotek. Därtill fungerar Seriefrämjandet som en träffpunkt där man kan diskutera serier. SeF var också pådrivande när det statliga seriestödet infördes. På Internet driver Seriefrämjandet bland annat ett diskussionsforum och denna wiki kring tecknade serier.

Verksamhet och historik

Thud nummer 19, utgiven av Seriefrämjandet.
(Omslag "Felix" av Jan Lööf.)
Fredrik Strömberg på Bok & Bibliotek 2007 i Göteborg. Foto: Lennart Guldbrandsson

Starten

Det som skulle bli Seriefrämjandet hade sin upprinnelse i Thud, det fanzin som Janne Lundström och Henri Holmgren skrev och distribuerade till ett fyrtiotal serieintresserade i augusti 1968. Avsikten var att skapa en förening för seriefans, och den 7 december 1968 bildades så förbundet Seriefrämjandet vid ett möte i Stockholm hemma hos Klas Reimers.

Femton medlemmar närvarade och till förste ordförande valdes Sture Hegerfors (som tidigare varit med och grundat Svenska Serieakademin). Stadgarna övertogs efter smärre justeringar från en existerande science fiction-förening. Vid mötet beslöts även om inrättandet av ett klipparkiv, vilket kan ses som en tidig föregångare till det moderna Svenskt Seriearkiv. Namnet på förbundet bestämdes vid första mötet, och Seriefrämjandet vann med en knapp majoritet efter Svenska Seriesällskapet [1].

Genom Hegerfors och Lundström var kopplingarna mellan de två organisationerna i början starka, och i första numret av Thud angavs om Seriefrämjandet att "Föreningen står under Svenska Serieakademins välvilliga beskydd", vilket Hegerfors senare förklarade som en "PR-fras".

Medlemsantal

Medlemsantalet har varierat kraftigt under årens lopp. Från de första fyrtiotalet serieintresserade som utgjorde medlemsbasen 1968 hade man tio år senare nått upp till cirka 1 000 medlemmar. Året därpå, 1979, ökade antalet medlemmar efter omfattande annonskampanjer till cirka 1 500. 1983 kom en ny toppnotering med 1 648 medlemmar under B&B:s pressbyråperiod. Därefter sjönk medlemsantalet stadigt – 1 400 medlemmar 1985 och cirka 550 hösten 1989. 1990 vände medlemsantalet uppåt igen, men det har därefter under långa tider pendlat mellan sexhundra och tusentalet medlemmar.[2]

Vid årsskiftet 2007/2008 hade förbundet 1 039 medlemmar.[3]

Styrelse

Sture Hegerfors satt kvar som ordförande till 1976, då han, efter en tids intern kritik, efterträddes av Magnus Knutsson. Efter flera uteblivna årsmöten i förbundet aviserade Magnus Knutsson 1985 sin avgång som ordförande. Erling Frick ersatte honom som del av en interimstyrelse och blev ny ordinarie ordförande året därpå.

1989 efterträddes ordförande Frick av Daniel Atterbom. Atterbom fortsatte att vara förbundsordförande fram till 1995, då han avgick både som ordförande och Bild & Bubbla-redaktör då hans förslag om förändring av SeF och B&B avvisades efter en livlig debatt. Han ersattes av Svante Kjellberg, som satt som ordförande fram till 1997, då Fredrik Strömberg tog över posten. 2017 ersattes Strömberg av Thomas Karlsson. 2019 dog Thomas Karlsson plötsligt, varpå Stef Gaines blev interimordförande och senare ordinarie ordförande.

Ordförande i Seriefrämjandet

Styrelse

Styrelsen 2010:

Styrelsen 2015:

Övriga förtroendevalda 2015

Styrelsen 2023:

Övriga förtroendevalda 2023

Styrelsen 2024:

Lokaler

Se huvudartikel: Seriecenter

Förbundets expeditionslokaler flyttades flera gånger inom Stockholm. 1979 gick flyttlasset från Västmannagatan till Katarina Bangata, 1988 till Kungsholms Strand, i november 1991 från Kungsholms Strand till Agnegatan 41, 1993 vidare till Polhemsgatan 29, 1996 vidare till Epix förlag på Birger Jarlsgatan 119. En mer omfattande flytt blev det våren/sommaren 1997, då föreningens centrala funktioner flyttade till Skåne samtidigt som den fasta expeditionslokalen av ekonomiska skäl lades ner.[4]

Seriefrämjandets Seriecenter i Malmö tillkom 2005 för att fylla behovet av en mötesplats för alla som arbetar med tecknade serier, serieskapare såväl som pedagoger och journalister. Seriecenter låg länge i Malmös Kulturhus (tidigare Mazettihuset) och delade tak med en mängd andra kulturella verksamheter i staden. Då det startades flyttades även SeF:s förbundskansli in. Idag (2024) delar föreningen adress med f.d. Rum för serier på Friisgatan.

Svenskt Seriearkiv

Se huvudartikel: Svenskt Seriearkiv/Svensk Seriehistoria

Redan vid Seriefrämjandets startmöte 1968 beslöts om inrättandet av ett klipparkiv, vilket kan ses som en tidig föregångare till det moderna Svenskt Seriearkiv. Klipparkivets öde och omfattning är i dagsläget okänt för Seriewikins skribenter.

Det nuvarande Svenskt Seriearkiv/Svensk Seriehistoria är ett pågående projekt initierat av Seriefrämjandet med ett projektbidrag från Stiftelsen Framtidens Kultur, för att dokumentera den svenska seriehistorien. Projektet består av en arkivdel och en publikationsdel. Publikationsdelen består av bokserien "Svensk Seriehistoria", med artiklar och intervjuer rörande projektarbetet och den svenska seriehistorien, och omfattar hittills (2022) fyra volymer.

Bild & Bubbla och andra tidningar

Bild & Bubbla nr 1–2/2007 med omslag av Junko Mizuno. © Junko Mizuno och Seriefrämjandet.

Den redan existerande Thud blev medlemstidning i och med förbundets grundande. Från och med 1969 började tidningen utkomma fyra gånger per år, och man fick hjälp från serieförlaget Semic med sättningen. 1975 fick tidningen Thud för första gången statligt tidskriftsstöd, och vid årsmötet det året beslöt man efter diskussioner att tidningen skulle byta namn till något mer seriöst. Från och med nr 35 (nr 1/1977) bytte tidningen namn till Bild & Bubbla, vilket än idag (2022) är namnet på Sveriges främsta (och periodvis enda) tryckta facktidskrift om tecknade serier. Tidningen har under många år varit Seriefrämjandets centrala verksamhet.

Debatter om Bild & Bubblas roll ledde till ett beslut att föra ut den hittillsvarande medlemstidskriften till allmänheten. 1981 började den med stöd av Semic Press att säljas i Pressbyrån som fristående kulturtidskrift, nu i större format och med 6 nummer per år. Samtidigt fick SeF en ny intern medlemstidning – Tidskrift om tecknade serier (TOTS). Satsningen varade inte särskilt länge – B&B nr 1/1983 blev det sista numret som såldes i Pressbyrån; lönsamheten var för liten. Semic Press slutade därmed att täcka tidningens underskott, men fortsatte att stödja föreningens verksamhet med ett årligt bidrag. B&B återgick till att bli enbart prenumerationstidskrift – dock inte längre en ren föreningstidskrift.[5]

TOTS fortsatte att ges ut ytterligare några år, under olika redaktioner, men med Seriefrämjandets lokalförening Malmö/Lund som sammanhållande faktor. TOTS lades slutligen ned 1987.[6]

2022 debuterade Seriefrämjandets serietidning Portal, med Kim W. Andersson som redaktör.

Bok- och albumutgivning

Seriefrämjandets första bok om och med tecknade serier gavs ut 1989 under titeln "Bild & Bubblas stora seriebok" innehållande återtryckta B&B-artiklar med seriexempel. 1992 kom "Bild & Bubblas andra seriebok", med både återtryckta och nya artiklar om samtida engelskspråkiga serieskapare, samt serieexempel.

1998 gav SeF för första gången ut ett renodlat seriealbum – Mats Källblads "Den märkliga historien om Allan Röde". Detta var starten för förlagsetiketten Magister Lämpels Bibliotek. Utgivningen, som pågick till 2007, var inriktad på fackböcker om serier, serier som inte funnit andra utgivare i Sverige, samt skissböcker med opublicerat material av svenska serieskapare.

2002–2008 publicerades albumserien "Lantisar". Serierna var uteslutande origalserier av svenska serieskapare och som namnet antyder hade serierna ofta lantligt tema eller anknytning. Denna serie efterträddes av "Grafiska novelletter" utgivna av SeF i samarbete med Kolik Förlag 2009–2014, och under samma period samarbetade man även Wormgod vid utgivningen av "Dystopia". Med start 2013 har SeF även samarbetat i Tusen Seriers utgivning, och tillsammans med bl.a. Wormgod och Tusen Serier har SeF gett ur festivalalbum i samband med vuxenseriefestivalen AltCom.

2009 publicerades Jamil Manis seriealbum "Fjäderlätt" och 2014 utkom antologin "I hjärtat av Malmö".

2022 började man ge ut serietidningen Portal med nya svenska serier. Samma år utgav man också tre album i samarbete med Serieverkstaden: "Gökboet" av Hanna Strömberg, "Kooperatören" av Gunnar Krantz och "Starslam" av Max Björkman.

Utöver den ovan nämnda bokserien "Svensk Seriehistoria", så har SeF även gett ut ett par ytterligare fackverk: "Alla serier i Sverige 1907-2007" (2008) och "Serier i skolan: lärarhandledning för grundskolan" (2016).

Urhunden

OA:s Urhunden.
Se huvudartikel: Urhunden

Seriefrämjandets utmärkelse Urhunden instiftades 1987. Priset delas än idag årligen ut till föregående års bästa svenska respektive översatta seriealbum. De första pristagarna 1987 var Gunnar Krantz för "Alger" och Vittorio Giardino för "Operation Istanbul".

1994–2018 delas också ut ett speciellt pris, Unghunden, till någon eller några som gjort insatser för barn- och ungdomsserier i Sverige. Första pristagaren var Rune Andréasson.

Mässor och festivaler

1986 anordnade Göteborgs Seriefrämjande för första gången Nordiskt seriemöte, en tillställning som blev återkommande under sju år framöver.

Sedan 1988 deltar SeF på Bok och Bibliotek (bokmässan) i Göteborg (på det arrangemang som kallats såväl Comics som Seriesöndag).

1990 arrangerades första Seriemässan i Sollentuna, med SeF som medarrangör. Året därpå flyttade den till Älvsjö och fick namnet Serie-Expo. Serie-Expo flyttade därefter tillbaka till Sollentuna och blev ett årligen återkommande arrangemang fram till 1995.

SeF var medarrangör av Small Press Expo i Kulturhuset i Stockholm, under flera år efter festivalens startår 1998. Idag är man inte längre medarrangör, men medverkar som fristående utställare.

I seriernas värld är en biennal festival inriktad på barn- och ungdomsserier som arrangerades av Seriefrämjandet Skåne vartannat udda år 2001-2016.

AltCom-festivalen är en biennal festival inriktad på vuxen- och alternativserier som arrangerades av Seriefrämjandet Skåne vartannat jämnt år sedan 2010. Sedan 2016 arrangeras AltCom utan Seriefrämjandets medverkan.

Örebro Seriefestival Arrangerades 2016-2018.

Göteborg seriefestival 2019-

Internet

På webben syns Seriefrämjandet på flera olika sätt, bland annat via en officiell webbplats och ett diskussionsforum. Via e-post distribueras en e-postlista och tidigare ett nyhetsbrev.

2005 startades det webb-baserade uppslagsverket Seriewikin.

Övrig verksamhet

Magnus Knutsson på Small Press Expo 06 i Stockholm 1 april 2006. © Steamboat Willie
Bilden tillåten för användning enbart på Seriewikin.

1975 startades det statliga seriestödet efter lobbyverksamhet från SeF. Det statliga seriestödet reformerades 1982, bland annat efter förslag från SeF-representanterna Janne Lundström och Göran Ribe om att bilda en speciell seriegrupp, införa ett särskilt utvecklingsstöd, samt en klausul att även enstaka serier i tidningar ska kunna få stöd.

1979 påbörjade Storstockholms Seriefrämjande verksamheten med serieläger, det vill säga sommarläger för serietecknande ungdomar med Rolf Gohs och Cristian Hammarström som lägerledare, något som blev ett återkommande evenemang under stora delar av 1980-talet.

1980 började SeF stödja amatörserieutgivning, både genom gratis annonser och ett kontant stöd på 100 kronor till de fanzin som uppfyllde vissa krav. Detta stöd drogs av kostnadsskäl in 1984.[7]

Vuxenserieboomen under 1980-talet satte en viss prägel på såväl Seriefrämjandet som B&B, och en konflikt mellan SeF å ena sidan och Sture Hegerfors och Svenska Serieakademin å andra sidan rasade under större delen av decenniet, delvis initierad i samband med rapporteringen efter den första Comics-kongressen, i Helsingborg 1985. 1988[8] delade de båda organisationerna dock för första gången monter under Bok och Bibliotek i Göteborg (på det arrangemang som kallats såväl Comics som Seriesöndag), och därefter har stridigheterna lagt sig.[9]

1997 startades donationstävlingen Änkan Boltes fond för serielösa barn.

Seriefrämjandet är en nomineringsinstans till ALMA-priset, det internationella barnlitteraturpris som delas ut till Astrid Lindgrens minne. Varje år bjuder ALMA-juryn in nomineringsinstanser från hela världen att föreslå kandidater till priset. Seriefrämjandet har varit nomineringsinstans 2006–2008. Ansvarig för nomineringarna från Seriefrämjandet är Thomas Storn.

Lokalavdelningar

Lokala avdelningar av Seriefrämjandet startades redan under 1970-talet. Storstockholms Seriefrämjande var en av de första och ägnade sig bland annat åt serieläger, samt 1982–1983 åt närradiosändningar. 1998 startades föreningen om som Seriefrämjandet Stockholm. Stockholmsavdelningen har bland annat ansvarat för Urhunden-utdelningen.

Seriefrämjandet Skåne grundades 1973 under namnet SeF Malmö/Lund.

Göteborgs Seriefrämjande är en ofta livaktig förening som i många år bar det huvudsakliga ansvaret för SeF:s medverkan på Bok och Bibliotek-mässan. De arrangerade även Nordiskt seriemöte 1986–92.

Flera mindre lokalföreningar har förekommit. 1985–86 startade ett flertal lokalföreningar i bland annat Linköping (som var mycket livaktig och gav ut fanzinet Sefloklin), Sundsvall-Härnösand-Kramfors, samt Örnsköldsvik-Umeå. 1988 bildades Seriefrämjandet Uppsala vid Seriefrämjandets 20-årsjubileum.

Seriefrämjandets namn på andra språk

  • Mini storbritannien.gif Engelska: The Swedish Comics Association
  • Mini frankrike.gif Franska: L’Association suédoise de bande dessinée
  • Mini tyskland.gif Tyska: Die Swedische Comic-Gesellschaft

Vidare läsning

Litteratur

  • Daniel Atterbom: "1994 års verksamhetsberättelse för Seriefrämjandet" (Bild & Bubbla nr 1/1995)
  • N.N.: Seriefrämjandets årsmöte 1995 – alla besluten (nyhetsnotis i B&B nr 6/1995)

Externa länkar

Fotnoter

  1. ↑ Bild & Bubbla 4/1978
  2. ↑ "Seriefrämjandet år för år", B&B 3–4/1998
  3. ↑ Seriefrämjandets verksamhetsberättelse 2007.
  4. ↑ "Seriefrämjandet år för år", B&B 3–4/1998
  5. ↑ "Seriefrämjandet år för år", B&B 3–4/1998
  6. ↑ "Seriefrämjandet år för år", B&B 3–4/1998
  7. ↑ "Seriefrämjandet år för år", B&B 3–4/1998
  8. ↑ Olof Siverbo: "Ungdomar läser också serier", Bild & Bubbla 4/1988, s 24–26. Läst 2011-11-15
  9. ↑ Svante Kjellberg: "Seriefrämjandet 30 år: perioden 1979–1988", B&B 3/1998
Hämtad från "https://seriewikin.serieframjandet.se/index.php?title=Seriefrämjandet&oldid=258153"