Skillnad mellan versioner av "Kvinnliga serieskapare"

Från Seriewikin
Hoppa till navigeringHoppa till sök
m (→‎R: La till ReYa)
Rad 290: Rad 290:
* [[Karna Rusek]]
* [[Karna Rusek]]
* [[Nina Ruzicka]]
* [[Nina Ruzicka]]
* [[ReYa]](tecknar duo)
* [[ReYa]] (tecknar duo)


===S===
===S===

Versionen från 9 mars 2007 kl. 17.39

Tove Jansson med några av sina figurer från "Mumin". © upphovskvinnan.

Historiskt sett har de kvinnliga serieskaparna alltid varit en minoritet, men på senare år har de låtit tala om sig allt mer i länder som USA, Japan, Frankrike och även Sverige.

Som i så många andra sammanhang har manliga serieskapare traditionellt räknats som normen och de kvinnliga som särarten eller undantagen. Symtomatiskt är att det har skrivits böcker och avhandlingar om kvinnliga serieskapare, där de buntas ihop som ett kollektivt fenomen, medan männen återfinns i och dominerar de allmänna verken om seriehistoria och serieteori.

Idag finns ett brett spektrum av kvinnliga serieskapare över hela världen, med könet som enda gemensamma nämnare.


Historik

De tidiga serierna

Redan i slutet av 1800-talet tecknade fransk-brittiska Marie Duval en av de allra första återkommande serierna, "Ally Sloper" tillsammans med sin make Charles Ross. Äran till figurens tillkomst brukar dock, typiskt nog, tillfalla den sistnämnde.

Efterkrigstiden

USA

Serieskapandet fortsatte länge att vara en manlig domän, men i mitten av 1900-talet dök fler och fler kvinnliga serieskapare upp. I USA var Tarpé Mills en pionjär inom superhjältegenren. Hennes "Miss Fury" var den första kvinnliga superhjälten skapad av en kvinna.

Japan

I Japan märktes framför allt Machiko Hasegawa som med sin humorserie "Sazae-san" även skapade en kvinnlig huvudfigur som slog igenom i de breda folklagren.

Sverige och Norden

I Sverige hade vi under samma tid populära serieskapare som Birgitta Lilliehöök ("Spara och Slösa") och Gobi. Tove Janssons serieversion av "Mumin" satte Finland på serievärldskartan under 1950-talet.

"Ensamma mamman" av Cecilia Torudd © Cecilia Torudd

1960-talet och framåt

Mainstream i USA

De amerikanska mainstreamserierna har varit ännu mer mansdominerade. Bland humorserier för dagspress var Cathy Guisewite länge en av de få representanterna med sin "Cathy". Idag har hon sällskap av bl.a. Lynn Johnston ("I nöd och lust"). När det gäller serietidningsserier har trenden varit densamma. En stor majoritet av amerikanska serietidningar handlar om superhjältar, vilket av tradition och hävd är en mansdominerad genre på alla sätt. Ramona Fradon tecknade superhjältar redan på 1960-talet, men först 20 år senare fick genren kvinnligt tillskott av tecknare som Jan Duursema pch Jill Thompson och författare som Louise Simonson, Ann Nocenti, Devin Grayson och Gail Simone. Inom den närliggande fantasygenren är den kvinnliga representationen något starkare med namn som Jill Thompson, Wendy Pini, Linda Medley och Serena Valentino. Mansdominansen är emellertid fortfarande enorm.

Alternativserier i USA och Kanada

Under 1960- och 70-talen fick en alternativ seriemarknad allt större genomslagskraft i västvärlden. Undergroundrörelsen och small press-serierna födde, direkt eller indirekt (t.ex. i tidningar som Wimmin's Comix och Tits and Clits) serieskapare som Shary Flenniken, Aline Kominsky, Mary Fleener, Dori Seda, Roberta Gregory och Phoebe Gloeckner. I deras kölvatten kom bl.a. Julie Doucet och Debbie Drechsler under 1980- och 90-talen.

Kvinnliga serieskapare idag

Japan

Inom den japanska seriemarknaden verkar flera kvinnor som skapat framgångsrika och populära serier. Den mest framgångsrika kvinnliga serieskaparen i världen, både räknat i antal läsare globalt och tjänade pengar, är förmodligen japanskan Rumiko Takahashi, skapare av populära manga-serier som "Ranma ½" och "Lum". Även det kvinnliga tecknarkollektivet Clamp och Naoko Takeuchi har rönt stora framgångar med sina serier.

"Persepolis" av Marjane Satrapi. © Satrapi.

Europa

En av de idag mest omskrivna serieskaparna är iransk-franskan Marjane Satrapi, som med sin självbiografiska "Persepolis" har blivit hyllad över stora delar av världen.

En av Nordens populäraste serier är dagspresserien "Nemi" av norska Lise Myhre.

Sverige

I Sverige slog en mängd serietecknande kvinnor på 1980-talet igenom med alternativa satir- och humorserier, däribland Cecilia Torudd, Lena Ackebo, Gunna Grähs, Eva Lindström, Inger Edelfeldt och Christina Alvner. Under 1990-talet fortsatte utvecklingen och idag har fanzin- och small press-marknaden formligen exploderat av kvinnliga serieskapare, som i de flesta fall gör vardagsrealistiska och självbiografiska serier, med och utan humor. Här kan nämnas Åsa Grennvall, Coco Moodysson, Anneli Furmark, Sara Olausson, Nina Hemmingson, Li Österberg, Loka Kanarp och Liv Strömquist. Flera av dem har publicerats i Galago och/eller i egna album. Idag finns emellertid ett brett spektrum av kvinnliga serieskapare i vårt land; här finns även gammaldags bondkomik (Bia Melin), traditionella humorstrippar (Lena Asklund) och s.k. "svensk manga" (Åsa Ekström) representerade som genrer.

Lista

A

Ur "Sexualrealism" av Bitte Andersson. © Bitte Andersson

B

"Nofret" av Sussi Bech. © Carlsen Comics.

C

D

E

F

© Debbie Drechsler.

G

H

Ur "Jag skulle vilja göra en anmälan" av Nina Hemmingsson © Nina Hemmingsson

I

J

K

L

M

"Nemi" av Lise Myhre. © Myhre och Strand Comics.

N

O

P

R

S

"Ranma ½" av Rumiko Takahashi © upphovskvinnan.

T

U

V

W

Y

Å

Ö

Läs mer

Externa länkar


Stub.png Den här artikeln är bara påbörjad, en så kallad stubbe. Hjälp Seriewikin växa genom att fylla i mer! 
Hämtad från "https://seriewikin.serieframjandet.se/index.php?title=Kvinnliga_serieskapare&oldid=54679"