Superhjältar
En superhjälte kallas en hjälte med övermänskliga förmågor som han eller hon använder i det godas tjänst. Genren har även en mängd andra traditioner som av vissa ses som kriterier för superhjältebegreppet - t ex färgglada dräkter. Även seriehjältar utan övermänskliga krafter, men som publiceras i samma serietradition (t ex Batman) kallas ibland för superhjältar.
Superhjältegenren har många föregångare med rötter i gamla gudasagor och hjältemyter, men den egentliga födelsen kom med Stålmannens första framträdande 1938.
Superhjältar är den enda större genre som skapats direkt för seriemediet. Det finns även starka kopplingar till science fiction-genren och pulp-litteratur.
Sedan 60-talet har genren varit en grundstomme i tidningar utgivna hos Marvel och DC i USA (samt till viss mån även mindre bolag som Image), som tillsammans haft den största delen av den amerikanska serietidningsmarknaden.
Historia
Genrens rötter
Superhjältens födelse
1938-1950: "the Golden Age"
1950-1970: "the Silver Age"
1970-1985: "the Bronze Age"
1985-nutid:
|
|
Typer av superhjältar
Typerna kan givetvis överlappa, och gör som synes ofta det.
Superpolisen/super-scouten
Vigilanten
Krigaren
Hämnaren
Mystikern
Den utstötte
Den ofrivillige
Anti-hjälten
Hjälteteamet
Gränsfall
Typer av superkrafter
Utomjordiska förmågor
Den kanske mest kände superhjälten är Stålmannen. Hans superkrafter förklaras i serien med att han påverkas av solens ljus, där det gula solljuset är annorlunda gentemot det röda ljuset från hans ursprungsplanet Kryptons stjärna och således ger honom extraordinära krafter, samt att jorden har betydligt lägre gravitation än Krypton. Hade han kunnat bo kvar på Krypton, hade han inte haft några superkrafter alls utan haft samma förmågor som infödda människor har här på jorden.
Andra superhjältar med utomjordiskt ursprung kan ha förmågor som är helt normala på deras hemplaneter, men är ovanliga när de kommer till jorden och kan då användas som superkrafter här. Många av medlemmarna i DC-serien Legion of Super-Heroes har den typen av krafter, exempelvis Cosmic Boy, Triplicate Girl och Phantom Girl.
Vetenskapligt förvärvade krafter
Många superhjältar har fått sina krafter genom att olika vetenskapliga experiment har påverkat dem. Ibland sker det genom en väl utarbetad plan. Oftare (så ofta att det rent av har blivit något av en kliché i superhjältegenren) sker det däremot genom någon form av olycka eller att ett experiment går fel, exempelvis för Spider-Man och Hulk.
Tekniska hjälpmedel
Tekniska hjälpmedel för en superhjälte kan vara av olika slag, från de små hjälpmedel som Batman har i sitt bälte och som inte är vad som definierar honom som en superhjälte, till den dräkt som utgör hela Iron Mans superförmåga.
Magiska förmågor
Johnny Thunder använder en magisk ande (en "thunderbolt").
Mutanter
Många superhjältar är födda av normala föräldrar men har fått superkrafter genom slumpmässigt uppkomna genetiska mutationer. Medlemmarna i X-Men tillhör denna typ av superhjältar.
Hjältar utan krafter
Hjältar utan superkrafter jobbar oftare som en form av avancerad detektiv, men brukar samtidigt ha tränad fysik och vara skickliga användare av olika vapen. Till denna grupp kan Batman, Fantomen och Green Arrow räknas.
|
|
Superhjältar i olika länder
Superhjältar har ända sedan starten varit mest framträdande i USA (där de under lång tid har varit själva sinnebilden för "mainstream"-serier) men genren har trots det utnyttjats av serieskapare från olika länder, och serieskapare verksamma för den amerikanska marknaden har även försökt skapa flera utländska superhjältar, ofta i ett direkt försök att locka till sig utländska läsare eller amerikanska minoritetsgrupper.
|
|
Genrekonventioner och attribut
Superhjältegenren har utvecklat många genrespecifika konventioner som är ovanliga i annan litteratur men för den vane läsaren utgör något som närmast förväntas i denna genre.
Superhjältarna förutsätts leva i vår egen värld (eller i alla fall en fiktiv värld som är snarlik vår egen) men blandar sig sällan i verklighetens världshändelser och konflikter. För exempelvis Stålmannen yttrar sig detta i, att han av respekt för mänskligheten som har tagit emot honom, har bestämt sig för att inte påverka mänsklighetens öde och egenbestämda utveckling mer än nödvändigt. (Annars hade det förstås varit hur lätt som helst för en hjälte med Stålmannens förmågor att göra upp med verklighetens diktatorer, terrorister och sjörövare.) I stället slåss de ofta mot superskurkar och science fiction-artade utomjordiska hot.
En superhjälte utmärks ofta genom en kroppsnära superhjältedräkt i starka färger, som skall framhäva superhjälten som en annorlunda figur. Samtidigt har de flesta superhjältar också en parallell identitet som "vanlig människa". För de flesta superhjältar är det viktigt att hemlighålla att de två identiteterna, den som superhjälte och den som vanlig människa, egentligen är samma person. Härav kommer att många superhjältedräkter innehåller någon form av maskering av hjältens ansikte.
|
|
Genreanalys
|
|
Kända superhjältar
- Avengers (Hämnarna)
- Batman (Läderlappen)
- Captain America
- Daredevil (Demonen, Våghalsen)
- Fantastic Four (Fantastiska Fyran)
- Flash (Blixten)
- Green Lantern (Gröna Lyktan)
- Hulk (Hulken)
- Justice League of America (Lagens Väktare)
- Justice Society of America (Rättvisans Väktare)
- Legion of Super-Heroes (Rymdens Hjältar)
- Plastic Man (Plastmannen)
- Spawn
- Spider-Man (Spindelmannen)
- Super Goof (Stål-Långben)
- Superman (Stålmannen)
- Watchmen (Väktarna)
- Wolverine (Järven)
- Wonder Woman (Mirakelkvinnan)
- X-Men (X-Männen, X:en)
Svenska superhjältar
Svenska superhjältar har det varit förhållandevis ont om. Ett fåtal har förekommit genom tiderna, varav de flesta har varit parodier:
- Betongmannen
- Bimbo i "Assar"
- Dotty Virvelvind
- The Exhibitionist
- Fittflickan
- Kapten Stofil
- Kapten Sverige
- Korsmannen
- Maskerade Proggaren
- Ormmannen
- Pubertetspatrullen
- SH 3
- Stålmandel (figur i 91:ans drömvärld)
- Stål-Nesse (kortlivat alter ego för "Åsa-Nisse")
- Tändsticksgubben och Gummitjejen
Se även
Superhjältar på film och tv
Det har alltid varit populärt att göra film på superhjälteserier. Under de senaste år har genren upplevt en ny renässans på bioduken med framgångsrika filmversioner av såväl Batman som Spider-Man, X-Men och Hulk.
Mer om Superhjältar
Här listas inte artiklar om enskilda serier, utan endast allmänna artiklar om superhjälteserier och deras estetik.
- Magnus Knutsson: "Superhjältar" (Thud nr 3)
- Georg Seesslen: "Superhjältens väsen" (Thud nr 33)
- Arn Saba: "Superman... och hans kompisar i långkalsonger" (Bild & Bubbla nr 1/1981)
- Arn Saba: "Från Stålmannen till barbaren" (Bild & Bubbla nr 1/1981)
- David Haglund: "Titta han flyger" (Bild & Bubbla nr 1/2001, s. 20–21)
- David Haglund: "Men in tights – hur skildras homosexualitet i superhjältegenren?" (Bild & Bubbla nr 1/2003)
Se även
Externa länkar
- DC Comics (officiell webbplats)
- Marvel Comics (officiell webbplats)
- Image Comics (officiell webbplats)
- Vertigo (officiell webbplats)
- Wildstorm (officiell webbplats)
- The Unofficial Guide to the DC Universe (fansajt) Listningar och biografier över alla DC-figurer i stil med Who's Who: The Definitive Directory of the DC Universe samt index
- Marvel Directory (fansajt) Listningar och biografier över alla Marvel-figurer i stil med The Official Handbook of the Marvel Universe.
|
Den här artikeln är bara påbörjad, en så kallad stubbe. Hjälp Seriewikin växa genom att fylla i mer! |
