Fantomen (serietidning)

Från Seriewikin
Hoppa till navigeringHoppa till sök

Fantomen

Den svenska tidningen

1950-talet

Omslaget till det första numret av serietidningen Fantomen i Sverige, tecknat av George Camitz.

1950 hade Lukas Bonnier varit på besök i New York, och besökte då King Features Syndicate med förhoppningen om att kunna köpa serietidningsrättigheterna för serien "Dragos", som han hade läst i Svenska Dagbladet'. Bonnier fick här veta att serien hette "The Phantom" på engelska och att de skandinaviska rättigheterna ägdes av Bulls Presstjänst. Väl hemma i Sverige besökte Bonnier Bjarne Steinsvik på Bulls i samma ärende. På Bulls hade man vid detta tillfälle ingen erfarenhet av serietidningsrättigheter eftersom deras serier aldrig publicerats i ett sådant format tidigare.

När så detta hade avklarats kvarstod problemet med att övertyga Tor Bonnier (styrelseordförande i Åhlén & Åkerlund och tillika Lukas Bonniers far). Under ett styrelsesammanträde togs saken upp och i en ofta återberättad anekdot svarade Tor Bonnier: "Käre son, vår familj har gett det svenska folket en Strindberg, en Heidenstam, en Lagerlöf... och du vill ge dom Fantomen!" De yngre styrelseledamöterna var dock mer positiva och Lukas Bonnier fick klartecken till att starta serietidningen Fantomen.

För att distansera sig från serieutgivningen var det dock inte Åhlén & Åkerlund som stod som utgivare, utan det nyskapade Serieförlaget. Den förste som Lukas Bonnier anställde var Rolf Janson, som kom att bli Fantomens första redaktör. Efter mycket klippande och klistrande i en kontorslokal på Sveavägen fanns det första numret av tidningen ute i butikerna den 7:e oktober 1950. Det första numret bestod av 36 sidor i färg, och utöver "Fantomen" innehöll det även "Hopalong Cassidy", "Knock-Out Charlie", "Lisa och Sluggo" och "Ludvig". Anledningen till blandningen var Postens regler för distribution av tidsskrifter, som angav att minst 50 % av tidningens innehåll måste vara avslutat material. Eftersom Fantomenserien var i följetongsform fick resten fyllas ut med andra serier. Denna "nödlösning" slog dock väl ut bland läsarna och formeln används än idag, även om Postens regler sedan några årtionden har ändrats.

Fantomen var en succé från starten och var den första tidning utgiven av ett Bonnierförlag som gick med vinst från första numret. Den berömda logotypen som prytt omslaget ända sedan starten (i olika varianter) formgavs av Rolf Janson själv, och omslaget till nr 1 tecknades av George Camitz. De sju nummer som kom ut 1950 hade en snittupplaga på 72 000 exemplar.

1955 gick tidningen över till svartvitt av besparingsskäl från och med nr 22. Serietidningsboomen hade kommit av sig och försäljningssiffrorna dalade. 1958 gick man över till veckoutgivning, vilket dock bara accelererade upplageraset. Redan nästa år var man därför tillbaka till varannanveckorsutgivning. Detta år började man även publicera kompletta Fantomenäventyr i varje nummer, och Fantomen förekom nu också alltid på omslaget – tidigare hade han haft konkurrens av biseriefigurer och dåtida sportstjärnor. Tidningen började få den profil och inriktning den har än idag.

1960-talet

Devil och Fantomen i klassisk scen av Sy Barry. © King Features.

Försäljningen var fortfarande i gungning, så därför gavs Fantomen ut som månadstidning från och med 1960. I takt med att försäljningen ökade man stegvis utgivningstakten till 26 nr per år igen från och med 1968.

Bristen på nytt material var påtaglig under denna tid. De gamla Falk/McCoy-avsnitt man hade tillgång till i bra kvalitet hade repriserats både en och två gånger. I USA hade Sy Barry tagit över dagsserien och man var orolig över hur hans stil skulle tas emot av läsarna. Därför fick man tillstånd från King Features att starta en egen licensproduktion. Dessa äventyr var tänkta att fungera som "buffert" medan man väntade in fler äventyr av Barry så man skulle kunna övergå till den modernare stilen i full skala senare. Det historiska första svenska Fantomenäventyret publicerades i nr 8/1963 under titeln "Skatten i Dödskallegrottan" och tecknades av den rutinerade Bertil Wilhelmsson. Vem författaren var är ännu okänt. Det kan ha varit Wilhelmsson själv, Ebbe Zetterstad eller någon helt annan. Under de följande åren levererade Wilhelmsson ett dussintal äventyr som publicerades parallellt med repriser av McCoy och nya äventyr av Barry.

1968 slutade man dock med egenproduktionen för att istället importera avsnitt från det italienska förlaget Fratelli Spada. Man ansåg sig dock inte kunna publicera dessa i originalskick, på grund av såväl formatskillnad (i Italien publicerades de i pocketformat) som bristande kvalitet. Äventyren fick därför i de flesta fall bearbetas hårt textmässigt samt delvis tecknas om eller utökas med nya sekvenser. Janne Lundström och Magnus Knutsson var inblandade i textredigeringen medan Wilhelmsson, Özcan Eralp och Anders Thorell stod för omteckningar och nya sekvenser.

1970-talet

I början av 70-talet började man åter producera egna äventyr, men huvuddelen av äventyren hämtades fortfarande från Italien och USA. Detta ändrades när Ulf Granberg blev ny redaktör 1973. De italienska äventyren lämnades och kreatörerna (som kom att kollektivt kallas Team Fantomen) började producera en större mängd äventyr. Jaime Vallvé hade redan 1972 anslutit sig till skaran som tidigare bearbetat italienska äventyr. Hans version kom att definera den "svenska" stilen under 70-talet. De "svenska" äventyren var populära och tidningen ökade åter i upplaga. Teamet utökades även med fler personer, bl.a. Norman Worker, Donne Avenell, Heiner Bade och Kari Leppänen. Under denna tid introducerades även klassiska biserier i tidningen, såsom Blixt Gordon och Mandrake.

I slutet av decenniet gifte sig Diana och Fantomen i den amerikanska dagsserien. Detta fick stort genomslag även i Sverige och uppmärksammades i media. Bröllopsnumret (nr 6/1978) är den bäst säljande Fantomentidningen någonsin, tätt följd av numret där deras barn Kit och Heloise föds (nr 20/1979). Båda dessa nummer sålde över 200 000 exemplar.

1980-talet

Fantomen och Jacob Grimm av Hans Lindahl. © KFS/Bulls

Under 80-talet sattes en påtaglig skandinavisk prägel på Team FantomenKnut Westad, Idi Kharelli, Hans Lindahl, Dai Darell och Michael Tierres stod för en stor andel äventyr. Framför allt Lindahl och Tierres (Claes Reimerthi) har varit stöttepelare i Fantomenproduktionen ända sedan dess.

1987 gick Ulf Granberg över till att vara ansvarig utgivare och redaktör för Fantomenproduktionen, medan de övriga redaktörssysslorna på tidningen togs över av Mats Jönsson.

1990-talet

1990 firade tidningen 40-årsjubileum, bl.a. med en satsning på flera egenproducerade biserier (Achilles Wiggen, Herman Storm, Albatross och Tybalt. Ny redaktör för tidningen var då Björn Ihrstedt. Jubileumsnumret (nr 20/1990) var i färg och innehöll ett nytryck av nr 1/1950. En inbunden jubileumsbok ("Krönika över en vandrande vålnad") gavs ut och Lee Falk gjorde ett Sverigebesök.

1991 återgick tidningen till färg, efter mer än 35 år i svartvitt. Detta var ett omdiskuterat beslut som onekligen fick en del äldre läsare att rynka på näsan, men samtidigt var svartvita tidningar på väg bort från marknaden. Försäljningen hade vid det här laget sjunkit i sådan omfattning att det föranledde kraftåtgärder. Utvalda medlemmar ur redaktionen och Team Fantomen bildade den s.k. "Hjärntrusten" som sedan 1992 regelbundet har hållit möten för att planera tidningens och seriens utveckling. Detta fick till följd att tidningen gjordes om rejält 1994. Sidantalet utökades till 84 sidor och tonen i Fantomenserien blev mörkare när den onde Kigali Lubanga introducerades och blev president i Bengali. Detta löpte som en röd tråd genom äventyren, som tidigare hade varit i stort sett fristående. Fantomeninnehållet i tidningen utökades även med den ambitiösa följetongen "Fantomenlegender". Trots en prisbelönt reklamkampanj i samband med detta påverkades inte försäljningssiffrorna nämnvärt. 1997 var det mesta "som vanligt" igen.

En sidoeffekt av den dyra övergången till färgtryck var att samarbetet med de norska och finska Fantomentidningarna utökades. Numera samtrycks alla tre tidningarna, vilket sparar pengar men också kräver att innehållet är detsamma. Tidigare kunde de olika utgåvorna t.ex. ha olika biserier och publicera Fantomenäventyren i varierande ordningsföljd.

2000-talet

En tydlig trend under slutet av 1990- och början av 2000-talet var att allt fler amerikanska serieskapare knöts till Team Fantomen. Den vikande seriemarknaden i USA gjorde att allt fler amerikanska serieskapare sökte sig till andra marknader, samtidigt som t.ex. Internet underlättat kommunikationerna.

Bland de amerikaner som producerat material för den svenska Fantomentidningen finns Tony De Paul, Ben Raab, Graham Nolan, Don Perlin, John Cassaday, Bob McLeod och Paul Ryan. DePaul, Nolan och Ryan kom sedermera att jobba med den amerikanska dagspressversionen av serien, vilket också gjorde att denna version åter började publiceras i tidningen regelbundet.

En annan trend var en satsning på äventyr som sträckte sig över flera nummer, utan att för den skull återgå till "Lubanga-tiden" där i stort sett samtliga äventyr var en del i en större, övergripande följetong.

Andra serietidningsversioner

Mini italien.gif Italien

Fantomen av Germano Ferri © KFS/Bulls

Äran för att ha publicerat det allra första Fantomenäventyret producerat för en serietidning tillfaller Italien och förlaget La Freccia. Året var 1962, och tecknaren hette Massimo Liorni. Strax därefter bytte tidningen L'Uomo Mascherato förlag till Fratelli Spada, som blivit mest förknippade med produktionen av Italienska Fantomenäventyr. Bland de mest kända tecknarna hos Fratelli Spada kan nämnas Germano Ferri, Felmang, Usam (som alla har tecknat Fantomen även för den svenska tidningen), Guido Buzzelli, Senio Pratesi och Alberto Giolitti. Av de äventyr som inte skrevs av tecknarna själva stod Giovanni Fiorentini för de flesta manusen. Totalt producerades nästan 400 Fantomenäventyr av Fratelli Spada under ungefär tio års tid. Ett drygt 80-tal av dessa har publicerats i Sverige, men har dock varit redigerade näst intill oigenkännlighet.

Faktum är att serietidningsäventyr med Fantomen producerats i Italien ända sedan tiden för andra världskriget, då amerikanska serier var förbjudna. Det rör sig dock om olagligt producerade äventyr, skrivna av bl.a. Federico Fellini och tecknade av Roberto Lemmi.

Mini usa.gif USA

Fantomen av Don Newton © KFS/Bulls

Trots att Fantomen är en amerikansk serie har den aldrig varit lika poulär eller känd i hemlandet som i t.ex. Skandinavien. Att det rör sig om en dagstidningsserie och inte en serietidningsfigur har säkerligen med saken att göra. Försök att lansera serietidningar med Fantomen har dock gjorts ett flertal gånger.

I november 1962 startade den Fantomentidning som blev mest långlivad. Förlaget var ursprungligen Gold Key men gick sedan över till King Comics och slutligen Charlton Comics innan den lades ner 1977. De flesta serierna tecknades under gold Key- och King-perioden tecknades av Bill Lignante, som tidigare hade gjort en kort sejour på den vanliga Fantomenserien innan Sy Barry tog över. Lignantes serietidningsavsnitt var oftast baserade på gamla dagspressäventyr. De flesta har publicerats på svenska, men i tidningen X9 istället för Fantomens egen titel. Charlton gav ut tidningen längst men hade lägre kvalitet på sina äventyr. Tecknare som Jim Aparo och Don Newton gjorde dock minnesvärda insatser.

DC Comics gjorde ett försök 1988 med The Phantom, en miniserie i fyra delar av Peter David, Joe Orlando och Dennis Janke. Denna blev lyckad så en månadstidning startade året efter, med serier av Mark Verheiden och Luke McDonnell, men efter 13 nummer försvann den p.g.a. dålig försäljning.

Även Marvel har gett ut Fantomenrelaterade serier, dock har det främst rört sig om olika framtidsversioner av figuren. Först och främst en tidning baserad på den tecknade TV-serien "Defenders of the Earth" där Fantomen kämpar tillsammans med Mandrake och Blixt Gordon mot den onde kejsar Ming. Fyra nummer gavs ut 1987.

En ny miniserie med en mer futuristisk Fantomen gavs ut i 3 delar 1994–95. Det var ett omfattande och ambitiöst projekt som dock inte blev populär bland de gamla fansen och inte heller lyckades locka till sig många nya. Kort därefter gav Marvel istället ut en serieversion baserad på TV-serien "Phantom 2040" med 4 nr. Det mest minnesvärda med denna är att den tecknades av legenden Steve Ditko.

Det enda amerikanska serieföretaget som publicerar Fantomen i USA idag är det lilla Moonstone Books. Huvudförfattare på deras version av Fantomen har varit Ben Raab, som började som Fantomenförfattare på den svenska tidningen.

En mörkare Fantomen än vi är vana vid av Luke McDonnell. © KFS/Bulls

Mini tyskland.gif Tyskland

Under 1970- och 1980-talet gav Bastei i dåvarande Västtyskland ut ett flertal Fantomentitlar. Dessa innehöll serier från samtliga befintliga källor (dagspress, serietidningsäventyr från Sverige, Italien och USA), men dessutom egenproducerat material. De tyska äventyren saknar dock jämförelsevis all känsla för Fantomenfiguren, vilket framgår tydligt jämfört med det övriga Fantomen-materialet i Basteis publikationer. Den enda "förmildrande" omständigheten är att Fantomen pratar swahili med infödingarna, vilket onekligen är rätt logiskt.

Närmare ett hundratal Fantomenavsnitt producerades av Bastei, inga av dessa har publicerats i Sverige. Samtliga skrevs av Peter Mennigen och tecknades av mer eller mindre anonyma studiotecknare.

Mini brasilien.gif Brasilien

Förlaget RGE (Rio Gráfica e Editora) i Brasilien har producerat ett okänt antal äventyr för den brasilianska marknaden under 1970-talet. Äventyren skrevs av José Menezes och Walmir Amaral, och tecknades av bl.a. Amaral, Júlio Shimamoto, Antonio Hombono, Adauto Silva, Wanderley Mayhé och Milton Sardella. Dessa äventyr har endast publicerats i Brasilien.

Mini australien.gif Australien

Frew Publications i Australien har gjort fyra egna Fantomenäventyr på 90-talet. Samtliga skrivna av Jim Shepherd, tre tecknade av Keith Chatto och ett av Glenn Ford.

Därutöver finns tre specialutgåvor producerade av olika myndigheter med "public service"-innehåll riktade mot aboriginer.

Se även

Karta över länder som har givit ut Fantomen 2005. Gröna länder har fasta Fantomen-publikationer, och blå länder ger ut Fantomen i dagspresserier och/eller söndagssidor.
Bilden är hämtad från Wikimedia Commics

Externa länkar

Stub.png Den här artikeln är bara påbörjad, en så kallad stubbe. Hjälp Seriewikin växa genom att fylla i mer!