Disneyserier från Danmark
Den danska licensproduktionen av disneyserier inleddes 1962 av dåvarande Gutenberghus. Idag (2017) går förlaget under namnet Egmont och dess serieskaparproduktion, som vuxit till att bli en av världens mest omfångsrika källor till disneyserier, skapas av en omfattande internationell skara serieskapare. Sedan 1970-talet har denna produktion utgjort stommen för Kalle Anka & C:o och dess systerpublikationer. De stilbildande föregångstecknarna var Vicar för "Kalle Anka" och Tello för "Musse Pigg".
Danskproducerade serier känns igen genom att deras seriekod börjar med ett D.
Historik
1960-talet: Första steg
Vid 1960-talets början hade danska Anders And & Co., liksom systertidningarna Kalle Anka & C:o i Sverige, Donald Duck & Co i Norge, Aku Ankka i Finland, och Micky Maus i Västtyskland, en stabil veckolig utgivning. Det huvudsakliga materialet hämtades från de amerikanska disneytidningarna, som dock utkom mer sällan, och i hopp att råda bot på den potentiella materialbristen inleddes under ledning av Anders And-redaktören Knut Dokker en egenproduktion vars första alster publicerades 1962. Samma år började dock Walt Disney Studios själva att producera serier genom sitt så kallade "Overseas Comics Program", i syfte att förse de europeiska och sydamerikanska seriemarknaderna med ytterligare disneyserier, vilket resulterade i att pressen på den danska licensproduktionen minskade.
Det danska initiativet fortlevde dock i begränsad omfattning under hela 1960-talet, och för teckningarna svarade Nils Rydahl, en illustratör som hade skapat disneyomslag och annat material för Gutenberghus sedan mitten av 1950-talet. Författarna av denna tidigaste produktion är huvudsakligen okända, men bland andra bidrog Knut Dokker. Serierna var relativt enkla "Kalle Anka"-avsnitt, med Knattarna, farbror Joakim, Kajsa, Farmor Anka, Alexander Lukas, Oppfinnar-Jocke och Mårten Gås i birollerna.
1970-talet: Etableringen
1970 övertogs redaktörskapet av Carsten Jacobsen, som redan dessförinnan hade haft en central position i produktionen. Fram till Jacobsens pensionering 1981 växte produktionen till att bli en världsomspännande verksamhet.
Runt 1970 började ytterligare tecknare anlitas, bland annat svensken Einar Lagerwall, och danskarna Hans Højdorf och Adrian Sørensen. Lagerwall och Højdorf lämnade verksamheten efter ett par år, men Sørensen var verksam sjuttiotalet ut. Nu breddades produktionen till att också inludera serier med "Musse Pigg" och "Lilla Vargen".
Ett par år in på 1970-talet började Gutenberghus anlita de spanska tecknarstudiorna Studio Recreo och Selecciones Ilustradas, vilket framförallt innebar rekrytering av tre tecknare som skulle bli stilbildande för produktionen: Antonio Gil-Bao, Tello, och Vicar. Nu breddades produktionen ytterligare med flera nya serier som alla tilldelades olika huvudtecknare: Vicar blev med sin Carl Barks-inspirerade stil den huvudsakliga tecknaren för de centrala ankserierna med Kalle Anka och farbror Joakim i huvudrollerna; den Paul Murry-inspirerade Tello axlade huvudansvaret för "Musse Pigg"; Sørensen tilldelades "Piff och Puff", "Hiawatha", "Bror Kanin" och "Ludde"; och Gil-Bao tecknade, utöver flera Kalle- och Joakim-serier, separata serier om "Madame Mim", "Moby Duck", "Björnligan", och "Oppfinnar-Jocke". "Lilla Vargen" tecknades inledningsvis av Jorge Ginés innan denne lämnade disneyserierna och ersattes av Gil-Bao.
Manusen under sjuttiotalets första hälft skrevs huvudsakligen av danskbaserade manusförfattare som Anne-Marie Dester, Jørgen Jensen, Vilhelm Joost, Lise-Lotte Larsen, Eva Marion Pedersen, och kanadenskfödde Jim Kenner, men även svenskarna Bengt-Åke Håkansson och Jan Roswall, och de norska bröderna Tor och Terje Bomann-Larsen, bidrog.
Genom Jim Kenner, som även arbetade för brittiska IPC, fick Gutenberghus möjlighet att komma i kontakt med brittiska manusförfattare, och förlaget tog fram en manusguide för att presentera seriernas förutsättningar, miljöer, och figurgalleri.[1] Här presenteras "Kalle Anka", (inklusive bifigurerna Knattarna, grannen Olsson, Alexander Lukas, Kajsa, Kicki, Pippi och Titti, farbror Joakim, fröken Näbblund, Magica de Hex, Guld-Ivar Flinthjärta, Björnligan (med individuella personligheter att användas i de serier där de är huvudpersoner), Farmor Anka, Mårten Gås, Jack och Gus, och Oppfinnar-Jocke, med "sina" bifigurer Medhjälparen, Newton och Emil Örn), och "Musse Pigg" (inklusive Långben och aliaset Stål-Långben, kommissarie Karlsson, Mimmi, Teddi och Freddi, Gilbert, Klarabella och Klasse, men utan Pluto och skurkar som Svarte Petter och Spökplumpen, vilka likväl utgjorde en integrerad del av serierna vid denna tid), samt "Madame Mim", "Ludde", "Piff och Puff", "Lilla Vargen", "Bror Kanin", "Hiawatha" och "Moby Duck" med respektive series bifigurer.
Resultatet av den brittiska satsningen blev att en mindre våg av engelskspråkiga serieskapare tillkom under det sena 1970-talet. Flera av dessa fortfor att utgöra navet i produktionenen ända in på 1990-talet: Tom Anderson, Dave Angus, Donne Avenell, Bob Bartholomew, Paul Halas, Joel Katz, Les Lilley, Jack Sutter, med flera. Även danske Werner Wejp Olsen blev ett produktivt tillskott under denna tid. Bland de sista manusförfattarna att tillkomma innan Carsten Jacobsens pensionering fanns en handfull rekryter hämtade från tv:s sitcom-serier: de tre författarparen Alan Simpson & Ray Galton (bland annat kända för förlagan till "Albert och Herbert"), Brian Cooke & John Mortimer (upphovsmännen till förlagan för "En fyra för tre") och Mike Sharland & Philippe Le Bars, samt Gail Renard och Colin Bostock Smith. Av dessa fortsatte Sharland, Le Bars, och Renard ända in på 1990-talet.
Vid slutet av 1970-talet tillkom också ett flertal nya tecknare, huvudsakligen från Studio Recreo, men också genom Bardon Art. Bland de många tecknare som debuterade under åren 1978-1981 och i flertalet fall var aktiva ända in på 2000-talet märks framför allt Kalle-tecknarna Daniel Branca, Santiago Scalabroni Ceballos, och José Colomer Fonts; Musse-tecknarna José Ferrér och Antoni Bancells Pujadas; Tino Santanach Hernandez som tecknade såväl ankor som möss; samt Julio Ramos som framför allt avlastade Gil-Bao på "Lilla Vargen", men även tecknade "Musse Pigg" och övertog huvudansvaret för "Ludde", "Bror Kanin", "Piff och Puff" och "Hiawatha".
1980-talet: Stabilitet
1980-talet präglades av stabilitet, i och med att många av serieskapare som hade rekryterats under sjuttiotalet hittade formen och fortsatte att producera nya avsnitt. En handfull nya produktiva manusförfattare etablerades, bland annat britten John Antrobus, och svenskarna Michael Begovich, Peter Härdfeldt, och paret Unn och Stefan Printz-Påhlson.
Även tecknarsidan förstärktes med flera namn, varav många anlitades genom Comicup Studio och flertalet förblev aktiva ända in i 2000-talet: Marsal, Estéban, Torres, Millet, och Cardona vilka huvudsakligen tecknat ankor; Miguel och Xavi som huvudsakligen tecknat möss; Ferioli som tecknat såväl ankor som möss; Núñez som inledningsvis huvudsakligen tecknade "Björnligan"; Jordi Sanchis och Joaquin som inledningsvis anlitades för den 1981 påbörjade produktion av "Nalle Puh"; samt David som kom att teckna flertalet av produktionens figurer.
Efter att ha rönt framgång med "Nalle Puh" gjordes flera mindre framgångsrika försök med ytterligare serier baserade på animationer: "Wuzzlarna" (1986), "Bumbibjörnarna" (1986) och "Mästerdetektiven Basil Mus" (1987). Den 1988 inledda "DuckTales"-produktionen, inledningsvis med Millet som huvudtecknare, och den 1989 inledda "Totally Minnie" rönte dock större framgångar och fortfor att produceras under större delen av 1990-talet.
1982 påbörjades också produktionen av serier i "pocketformat" för publicering i "Kalle Ankas pocket" och dess systerpublikationer, och under åttiotalets senare hälft fanns även en mindre produktion av serier i traditionellt europeiskt albumformat (ca 40 sidor långa), vilken huvudsakligen resulterade i sviten "Kalle Anka och tidsmaskinen", ett par "Basil Mus"-album, samt de officiella serieadaptionerna av de animerade disneyfilmerna "Oliver och gänget" och "Den lilla sjöjungfrun".
1990-talet
|
|
2000-talet
|
|
