Skillnad mellan versioner av "Konstreferenser i serier"
Från Seriewikin
Hoppa till navigeringHoppa till sökE.G. (diskussion | bidrag) m |
E.G. (diskussion | bidrag) |
||
(48 mellanliggande versioner av 5 användare visas inte) | |||
Rad 1: | Rad 1: | ||
[[Kategori:Listor]] | [[Kategori:Listor]] | ||
[[Kategori:Inspirationskällor]] | |||
[[Bild:Fiskarna-i-havet.jpg|thumb|250px|Bild från [[Anneli Furmark]]s grafiska roman "[[fiskarna i havet]]", [[Kartago Förlag]] 2010.]] | [[Bild:Fiskarna-i-havet.jpg|thumb|250px|Bild från [[Anneli Furmark]]s grafiska roman "[[fiskarna i havet]]", [[Kartago Förlag]] 2010.]] | ||
'''Konstreferenser i serier.''' Många | '''Konstreferenser i serier.''' Många serieskapare har ett stort intresse för andra konstformer och därför kan man finna referenser till konst i rutorna, små kärleksfulla glimtar, medvetna lån av bildkomposition eller uttryck, ibland rena [[pastisch]]er. Tecknaren kan också låta påhittade eller existerande konstverk ingå i seriens miljöteckning. | ||
==Kända konstverk som medverkar i serier== | ==Kända konstverk som medverkar i serier== | ||
Rad 9: | Rad 10: | ||
|- | |- | ||
|"[[ | |"[[Arne Anka]]"|| ||[[Charlie Christensen]]||"Karl XII"||Johan Peter Molin<ref>[http://www.sfv.se/cms/sfv/vara_fastigheter/sverige/ab_stockholms_lan/karl_XII_s_staty.html Statens fastighetsverk om Karl XII:s staty]</ref> | ||
|- | |- | ||
|"[[ | |"[[Fantomen (serie)|Fantomen]]"||"La Gioconda" (''[[Fantomen (serietidning)|Fantomen]]'' nr 24/1977)||[[Jaime Vallvé]]||"Mona Lisa" [https://www.wikiart.org/en/leonardo-da-vinci/mona-lisa WikiArt]||Leonardo da Vinci | ||
|- | |- | ||
|"[[ | |"[[Linda och Valentin]]"||"[[Tåg från Brooklyn, slutstation Kosmos]]"||[[Jean-Claude Mézières]]|| Konstmuseet "Centre Pompidou" i Paris|| | ||
|- | |- | ||
|"[[ | |"[[Max Jordan]]"||"[[Kungen gör en tavla]]"||[[Maurice Tillieux]]||"Kortspelare" [https://www.wikiart.org/en/paul-cezanne/the-card-players-1892 WikiArt]||Paul Cézanne | ||
|- | |- | ||
||||||| | |"[[Natascha]]"||"[[Flygvärdinnan]]"||[[François Walthéry]]|| "Mona Lisa" [https://www.wikiart.org/en/leonardo-da-vinci/mona-lisa WikiArt]|| Leonardo da Vinci | ||
|- | |||
|"[[Nestor Burma]]"||"[[Dödens adress]]"||[[Tardi]]|| "Man i plommonstop bakifrån" || René Magritte [https://www.wikiart.org/en/rene-magritte Wikiart] | |||
|- | |||
|"[[Spirou]]"||"[[Paris under vatten]]"||[[Munuera]]|| Konstmuseet "Centre Pompidou" i Paris|| | |||
|- | |||
|"[[Tintin]]"||"[[Koks i lasten]]"||[[Hergé]]||"Le Canal du Loing"<ref>Michael Farr: "Tintin Den kompletta guiden". sid 158; "Allestädes närvarande konst".</ref>||Alfred Sisley [https://www.wikiart.org/en/alfred-sisley WikiArt] | |||
|- | |- | ||
|} | |} | ||
==Hyllningar och lån från målningar och annan bildkonst== | ==Hyllningar och lån från målningar och annan bildkonst== | ||
[[Bild:Fragments.jpg|right|200px|thumb| "[[Fragments of Horror]]" har ett tydligt Edvard Munch-inspirerat omslag av [[Junji Ito]]. © [[Junji Ito]]/[[Viz]]. ]] | |||
{| {{snyggtabell}} | {| {{snyggtabell}} | ||
! bgcolor="#FFEBAD"|Serie !!bgcolor="#FFEBAD"| Berättelse!! bgcolor="#FFEBAD"|Serietecknare !!bgcolor="#FFEBAD"| Konstverk!!bgcolor="#FFEBAD"| Konstverkets skapare!!bgcolor="#FFEBAD"| Kommentar | ! bgcolor="#FFEBAD"|Serie !!bgcolor="#FFEBAD"| Berättelse!! bgcolor="#FFEBAD"|Serietecknare !!bgcolor="#FFEBAD"| Konstverk!!bgcolor="#FFEBAD"| Konstverkets skapare!!bgcolor="#FFEBAD"| Kommentar | ||
|- | |- | ||
|"[[Asterix]]"||"[[Asterix drar i fält]]"||[[Albert Uderzo]]||"Medusas flotte"||Théodore Géricault|| | |rowspan=2|"[[Asterix]]"||"[[Asterix drar i fält]]"||rowspan=2|[[Albert Uderzo]]||"Medusas flotte" [https://www.wikiart.org/en/theodore-gericault/the-raft-of-the-medusa-1819 WikiArt]||Théodore Géricault||rowspan=2|Dessa teckning är bara två exempel från serien, där teckningar ofta är [[pastisch]]er av klassiska konstverk. | ||
|- | |- | ||
|"[[ | |"[[Asterix i Belgien]]"||"Bondbröllop" [https://www.wikiart.org/en/pieter-bruegel-the-elder/peasant-wedding-1568 WikiArt]||Pieter Bruegel d.ä. (c:a 1527-1569) | ||
|- | |- | ||
|"[[ | |"[[Dylan Dog]]" || "Golconda!" || [[Luigi Piccatto]] || "Golconda"<ref name="Golconda">[http://www.surrealists.co.uk/viewPicture/128/ surrealists.co.uk: Golconda by Rene Magritte]</ref>[https://www.wikiart.org/en/rene-magritte/gonconda-1953 WikiArt] || René Magritte || | ||
|- | |- | ||
||||||||| | |"[[Fragments of Horror]]"|| ||[[Junji Ito]]||"Skriet"<ref>[https://digitaltmuseum.no/011042448792/skrik-maleri Nasjonalmuseet, billedkunstsamlingene: Skrik]</ref>[https://www.wikiart.org/en/edvard-munch/the-scream-1893 WkiArt]||Edvard Munch|| | ||
|- | |||
|"[[Funky Winkerbean]]"||"The Comic Book Graders"||[[Tom Batiuk]]||"Klädesvävarskråets föreståndare i Amsterdam"||Rembrandt||Fristående söndagssida från 30/10 2011, där [[Seriesamlande|seriesamlare]] porträtteras istället för vävare | |||
|- | |||
|"[[Giuseppe Bergman]]"||"A riveder le stelle"||[[Milo Manara]]||"Frukost i det gröna",[https://www.wikiart.org/en/edouard-manet/the-luncheon-on-the-grass-1863 WikiArt] i sin tur inspirerad av "Lantlig idyll" och "Paris dom"<ref name="Manet">[http://konst.wordpress.com/2007/02/03/frukost-i-det-grona/ Frukost i det gröna, Konstprojekt Asgard]</ref>||Édouard Manet (inspirerad av Vecchio och Rafael)||Figurer i serien sitter i nästan samma poser som i Manets målning.<ref>[http://nautilus.ashmm.com/0005it/cultura/cultura/manara.htm La storia dell’arte? Mettiamola a nudo] (på {{språk|italienska}})</ref> | |||
|- | |||
|"[[Linda och Valentin]]"||"[[Den falska världen]]"||[[Jean-Claude Mézières]]||"Roddarfrukost" [https://www.wikiart.org/en/pierre-auguste-renoir/the-luncheon-of-the-boating-party-1881-1 WikiArt]||Pierre-Auguste Renoir||I sista rutan på sista sidan sitter Linda och Valentin till höger om "Roddarfrukosten".<ref>[http://thanagra.typepad.com/blog/2009/07/206.html ''Le Blog BD de Mr Thanagra'': "206. On peut s'amuser dans les Musées", den 12 juli 2009]</ref> | |||
|- | |||
|"[[Morrgan & Klös]]"|| || [[Patrick McDonnell]] || "Golconda"<ref name="Golconda" /> || René Magritte || | |||
|- | |||
|"[[91:an]]"|| || || "Karl XII:s likfärd" || Gustaf Söderström || Publicerad i ''[[91:an (serietidning)|91:an]]'' nr 6/2010, del av "91:ans konstsalong" | |||
|- | |||
|"[[91:an]]"||"Brak-fest"||[[Jan Gissberg]]||"Slottsbranden i Stockholm den 7 maj 1697"||Johan Fredrik Höckert|| Publicerad i ''[[91:an (serietidning)|91:an]]'' nr 9–10/2010, del av "91:ans konstsalong" | |||
|- | |||
|"[[91:an]]"|| || || "Gustav Vasa och Tomt Margit" || Johan Fredrik Höckert || Publicerad i ''[[91:an (serietidning)|91:an]]'' nr 24/2010, del av "91:ans konstsalong" | |||
|- | |||
|"[[Terry och piraterna]]"|| || [[Milton Caniff]] || "The Golden Stairs" [https://www.wikiart.org/en/edward-burne-jones/the-golden-stairs-1880 WikiArt]|| Edward Burne-Jones || | |||
|- | |||
|"[[Tändsticksgubben och Gummitjejen]]"||"[[Grön natt]]"||[[Mikael Grahn]]||"Frukost i det gröna",[https://www.wikiart.org/en/edouard-manet/the-luncheon-on-the-grass-1863 WikiArt] i sin tur inspirerad av "Lantlig idyll" och "Paris dom"<ref name="Manet" />||Èdouard Manet (inspirerad av Vecchio och Rafael)||En helsidesbild visar huvudfigurerna i nästan samma poser som i Manets målning. | |||
|- | |- | ||
|} | |} | ||
Rad 39: | Rad 65: | ||
{| {{snyggtabell}} | {| {{snyggtabell}} | ||
! bgcolor="#FFEBAD"|Serie !!bgcolor="#FFEBAD"| Berättelse!! bgcolor="#FFEBAD"|Serietecknare !!bgcolor="#FFEBAD"| Referens | ! bgcolor="#FFEBAD"|Serie !!bgcolor="#FFEBAD"| Berättelse!! bgcolor="#FFEBAD"|Serietecknare !!bgcolor="#FFEBAD"| Referens | ||
|- | |- | ||
|"Musse Pigg"||"Musse Pigg och den svarta hummern" i [[Kalle Ankas Pocket]] n:r 11|| | |"[[Musse Pigg]]"||"Musse Pigg och den svarta hummern" i [[Kalle Ankas Pocket]] n:r 11||[[Guido Martina]] (manus)<BR>[[Massimo De Vita]] (bild)|| Musse Pigg och [[Långben]] söker efter en målning av den världskände konstnären Oleo Colore. | ||
|- | |||
|"Musse Pigg"||"Mysteriet med Mona-Lipa" i ''[[Kalle Anka & C:o]]'' 15-16/1965 m.m. <ref>[http://coa.inducks.org/story.php?c=W+MM+++90-01 "Mysteriet med Mona-Lipa"] på [[Inducks]]</ref>||[[Paul Murry]]|| Musse Pigg och Långben söker efter den världsberömda målningen "Mona-Lipa" som har den egenheten att den alltid får Långben att gråta | |||
|- | |- | ||
|"[[Ray Banana]]"||"[[Dubbelgångaren]]"||[[Ted Benoit]]||Hela berättelsen handlar om konst, konstnärer och konstmarknaden | |"[[Ray Banana]]"||"[[Dubbelgångaren]]"||[[Ted Benoit]]||Hela berättelsen handlar om konst, konstnärer och konstmarknaden | ||
|- | |||
|"[[Tintin]]"||"[[Det sönderslagna örat]]"||[[Hergé]]|| Tintin besöker den avlidne konstnären Balthazars ateljé och portvakterskan beundrar ett stileben. | |||
|- | |- | ||
|"[[Tintin]]"||"[[Tintin och alfakonsten]]"||[[Hergé]]|| Det ofullbordade albumet kretsar kring en fiktig konströrelse. | |"[[Tintin]]"||"[[Tintin och alfakonsten]]"||[[Hergé]]|| Det ofullbordade albumet kretsar kring en fiktig konströrelse. | ||
Rad 49: | Rad 78: | ||
|"Tintin"||"[[Koks i lasten]]"||Hergé||Hotell Exelciors korridorer är prydda med landskapsmålningar, abstarkt konst och tysk impressionism<ref>Michael Farr: "Tintin Den kompletta guiden". sid 158; "Allestädes närvarande konst".</ref> | |"Tintin"||"[[Koks i lasten]]"||Hergé||Hotell Exelciors korridorer är prydda med landskapsmålningar, abstarkt konst och tysk impressionism<ref>Michael Farr: "Tintin Den kompletta guiden". sid 158; "Allestädes närvarande konst".</ref> | ||
|- | |- | ||
|"[[Gyllenbom]]"||Serien under 40-talet<ref>[[Horst Schröder]] "De första serierna", sid 89.</ref>||[[George McManus]]||Konst på väggarna blev levande och de små gubbarna spexade med varandra och med seriens aktörer. | |"[[Gyllenbom]]"||Serien under 40-talet<ref>[[Horst Schröder]] "De första serierna", sid 89.</ref>||[[George McManus]]||Konst på väggarna blev levande och de små gubbarna spexade med varandra och med seriens aktörer. | ||
|- | |- | ||
|} | |} | ||
== | ==Serietecknare som har provat andra konstformer== | ||
*I seriealbumet "[[Hergés äventyr]]" av [[Stanislas]] | *[[Hergé]]: I seriealbumet "[[Hergés äventyr]]" av [[Stanislas Barthélémy]] berättas om hur Hergé 1966 ville pröva abstrakt måleri. Han visar upp sina målningar för en expert på flamländsk konst, som finner målningarna intressanta men ändå menar att Hergé bör syssla med serier som är hans verkliga kall. | ||
*[[Tove Jansson]] blev mest känd som [[Mumin]]trollens skapare men såg sig själv främst som bildkonstnär och har gjort många oljemålningar. | |||
*[[Jijé]]: I seriealbumet "[[Gringos Locos]]" av [[Olivier Schwartz]] och [[Yann]] berättas historien om hur Jijé, Franquin och Morris reste runt i Amerika. Här visas hur Jijé ägnade mycket tid åt oljemålning. | |||
==Fiktiva konstnärer som medverkar i serier== | ==Fiktiva konstnärer som medverkar i serier== | ||
Rad 67: | Rad 95: | ||
|- | |- | ||
|"[[Bamse]]"||Sedan 1983||[[Rune Andréasson]]||Bamse och Brummelisas son [[Brum (Bamse)|Brum]] visade sig tidigt ha konstnärliga talanger. | |"[[Bamse]]"||Sedan 1983||[[Rune Andréasson]]||Bamse och Brummelisas son [[Brum (Bamse)|Brum]] visade sig tidigt ha konstnärliga talanger. | ||
|- | |||
|"[[Berlin]]"||"Stad av rök"||[[Jason Lutes]]||Huvudpersonen Marthe Müller är konststuderande | |||
|- | |- | ||
|"Gentleman Jim"||"Gentleman Jim"||[[Raymond Briggs]]||Jim drömmer sig bort från arbetet som städare på offentliga toaletter, bl.a. drömmer han om att vara känd konstnär | |"Gentleman Jim"||"Gentleman Jim"||[[Raymond Briggs]]||Jim drömmer sig bort från arbetet som städare på offentliga toaletter, bl.a. drömmer han om att vara känd konstnär | ||
Rad 74: | Rad 104: | ||
|"[[Max Jordan]]"||"[[Skatan på rymmen]]"||[[Maurice Tillieux]]||På sidan 22(20) ramlar Skatan in i en konstnärsateljé | |"[[Max Jordan]]"||"[[Skatan på rymmen]]"||[[Maurice Tillieux]]||På sidan 22(20) ramlar Skatan in i en konstnärsateljé | ||
|- | |- | ||
|"[[Ratte]]"||"[[Ratte och odjuret]]"||[[Ulf Jansson]]||Konstnären Lionardo Davidsson dök upp redan i slutet av albumet "[[Ratte och kidnapparna]]", men det var först i nästa album som man såg honom med penslar och staffli. | |"[[Modesty Blaise]]"||"Förbrytarstaten"<ref>sid 42-70 i "Modesty Blaise 1967-1969"</ref>||[[Jim Holdaway]]||Modesty sitter modell för skulptören Torres. | ||
|- | |||
|rowspan=2|"[[Mumin]]"||"[[Familjen lever högt]]"||[[Tove Jansson]]||Muminpappan blir vän med markis Mongaga, som aspirerar på att bli en framstående skulptör | |||
|- | |||
|"[[Mumin och konsten]]"||[[Lars Jansson]]||En mängd konstnärer söker sig plötsligt till Mumindalen för att måla | |||
|- | |||
|"[[Ratte]]"||"[[Ratte och odjuret]]"||[[Ulf Jansson]]||Konstnären Lionardo Davidsson dök upp redan i slutet av albumet "[[Ratte och kidnapparna]]", men det var först i nästa album som man såg honom med penslar och staffli.<BR>En tidigare konstnär vid namn Lionardo Brant hade dykt upp redan i Knutssons och Janssons tidigare serie "[[Vår lilla stad]]". | |||
|- | |||
|"[[Sarajevo Tango]]"||"Sarajevo Tango"||[[Hermann]]||Skulptören Juri Jurob visar sina verk på sid 32-33 | |||
|- | |- | ||
|"[[Smecken och Sulan]]"||""Måla måltavla"<ref>sid 122-123 i "Hergé samlade verk 17"</ref>||[[Hergé]]||Sulan målar en stor duk föreställande konstapeln. | |"[[Smecken och Sulan]]"||""Måla måltavla"<ref>sid 122-123 i "Hergé samlade verk 17"</ref>||[[Hergé]]||Sulan målar en stor duk föreställande konstapeln. | ||
|- | |- | ||
|"Isak"||"[[Garagedrömmar]]"||[[Mats Kjellblad]]||Kvällstid använder Molly{{Uppgift}} garaget som ateljé. | |||
|- | |||
|} | |} | ||
Rad 89: | Rad 130: | ||
|"Chiaroscuro: the Private Lives of Leonardo da Vinci"||''[[Chiaroscuro: the Private Lives of Leonardo da Vinci]]'' nr 1–10 (1995–96)||[[Pat McGreal]], [[David Rawson]], [[Chas Truog]] och [[Rafael Kayanan]]|| Berättar om '''Leonardo da Vinci'''s liv i verklighetsinspirerad men fiktionaliserad form. | |"Chiaroscuro: the Private Lives of Leonardo da Vinci"||''[[Chiaroscuro: the Private Lives of Leonardo da Vinci]]'' nr 1–10 (1995–96)||[[Pat McGreal]], [[David Rawson]], [[Chas Truog]] och [[Rafael Kayanan]]|| Berättar om '''Leonardo da Vinci'''s liv i verklighetsinspirerad men fiktionaliserad form. | ||
|- | |- | ||
|"Hergés äventyr"||"[[Hergés äventyr]]"||[[Stanislas]]|| I denna biografiska serie avbildas, förutom en rad serieskapare, även konstnärerna [[ | |"Döden i Brügge"||"[[Fantomen]]"||[[Jean-Yves Mitton]]|| '''Rembrandt''' räddas från stråtrövare av den 5:e Fantomen. Som tack målar han ett porträtt av Fantomen. | ||
|- | |||
|"Sagan om Fantomenklippan"||"[[Fantomen]]"||[[Sy Barry]]|| '''Michelangelo''' utformar [[Fantomenklippan]]. I svensk översättning har denna referens plockats bort, eftersom den verklige Michelangelo var död när detta äventyr utspelar sig. | |||
|- | |||
|"Hergés äventyr"||"[[Hergés äventyr]]"||[[Stanislas]]|| I denna biografiska serie avbildas, förutom en rad serieskapare, även konstnärerna '''[[Zhang Chongren]]''', '''[[Jacques Van Melkebeke]]''' och '''Andy Warhol'''. | |||
|- | |- | ||
|} | |} | ||
== Se även== | |||
*"[[Jan Dix]]", italiensk serie om en holländsk konstkritiker. | |||
*"[[Konst i serietidningar]]", en bok av Max Olofsson och Sebastian Nordbeck | |||
==Fotnoter== | ==Fotnoter== | ||
<references /> | <references /> |
Nuvarande version från 18 augusti 2024 kl. 22.57
Konstreferenser i serier. Många serieskapare har ett stort intresse för andra konstformer och därför kan man finna referenser till konst i rutorna, små kärleksfulla glimtar, medvetna lån av bildkomposition eller uttryck, ibland rena pastischer. Tecknaren kan också låta påhittade eller existerande konstverk ingå i seriens miljöteckning.
Kända konstverk som medverkar i serier
Serie | Berättelse | Serietecknare | Konstverk | Konstverkets skapare |
---|---|---|---|---|
"Arne Anka" | Charlie Christensen | "Karl XII" | Johan Peter Molin[1] | |
"Fantomen" | "La Gioconda" (Fantomen nr 24/1977) | Jaime Vallvé | "Mona Lisa" WikiArt | Leonardo da Vinci |
"Linda och Valentin" | "Tåg från Brooklyn, slutstation Kosmos" | Jean-Claude Mézières | Konstmuseet "Centre Pompidou" i Paris | |
"Max Jordan" | "Kungen gör en tavla" | Maurice Tillieux | "Kortspelare" WikiArt | Paul Cézanne |
"Natascha" | "Flygvärdinnan" | François Walthéry | "Mona Lisa" WikiArt | Leonardo da Vinci |
"Nestor Burma" | "Dödens adress" | Tardi | "Man i plommonstop bakifrån" | René Magritte Wikiart |
"Spirou" | "Paris under vatten" | Munuera | Konstmuseet "Centre Pompidou" i Paris | |
"Tintin" | "Koks i lasten" | Hergé | "Le Canal du Loing"[2] | Alfred Sisley WikiArt |
Hyllningar och lån från målningar och annan bildkonst
Serie | Berättelse | Serietecknare | Konstverk | Konstverkets skapare | Kommentar |
---|---|---|---|---|---|
"Asterix" | "Asterix drar i fält" | Albert Uderzo | "Medusas flotte" WikiArt | Théodore Géricault | Dessa teckning är bara två exempel från serien, där teckningar ofta är pastischer av klassiska konstverk. |
"Asterix i Belgien" | "Bondbröllop" WikiArt | Pieter Bruegel d.ä. (c:a 1527-1569) | |||
"Dylan Dog" | "Golconda!" | Luigi Piccatto | "Golconda"[3]WikiArt | René Magritte | |
"Fragments of Horror" | Junji Ito | "Skriet"[4]WkiArt | Edvard Munch | ||
"Funky Winkerbean" | "The Comic Book Graders" | Tom Batiuk | "Klädesvävarskråets föreståndare i Amsterdam" | Rembrandt | Fristående söndagssida från 30/10 2011, där seriesamlare porträtteras istället för vävare |
"Giuseppe Bergman" | "A riveder le stelle" | Milo Manara | "Frukost i det gröna",WikiArt i sin tur inspirerad av "Lantlig idyll" och "Paris dom"[5] | Édouard Manet (inspirerad av Vecchio och Rafael) | Figurer i serien sitter i nästan samma poser som i Manets målning.[6] |
"Linda och Valentin" | "Den falska världen" | Jean-Claude Mézières | "Roddarfrukost" WikiArt | Pierre-Auguste Renoir | I sista rutan på sista sidan sitter Linda och Valentin till höger om "Roddarfrukosten".[7] |
"Morrgan & Klös" | Patrick McDonnell | "Golconda"[3] | René Magritte | ||
"91:an" | "Karl XII:s likfärd" | Gustaf Söderström | Publicerad i 91:an nr 6/2010, del av "91:ans konstsalong" | ||
"91:an" | "Brak-fest" | Jan Gissberg | "Slottsbranden i Stockholm den 7 maj 1697" | Johan Fredrik Höckert | Publicerad i 91:an nr 9–10/2010, del av "91:ans konstsalong" |
"91:an" | "Gustav Vasa och Tomt Margit" | Johan Fredrik Höckert | Publicerad i 91:an nr 24/2010, del av "91:ans konstsalong" | ||
"Terry och piraterna" | Milton Caniff | "The Golden Stairs" WikiArt | Edward Burne-Jones | ||
"Tändsticksgubben och Gummitjejen" | "Grön natt" | Mikael Grahn | "Frukost i det gröna",WikiArt i sin tur inspirerad av "Lantlig idyll" och "Paris dom"[5] | Èdouard Manet (inspirerad av Vecchio och Rafael) | En helsidesbild visar huvudfigurerna i nästan samma poser som i Manets målning. |
Fiktiv konst i serier
Serie | Berättelse | Serietecknare | Referens |
---|---|---|---|
"Musse Pigg" | "Musse Pigg och den svarta hummern" i Kalle Ankas Pocket n:r 11 | Guido Martina (manus) Massimo De Vita (bild) |
Musse Pigg och Långben söker efter en målning av den världskände konstnären Oleo Colore. |
"Musse Pigg" | "Mysteriet med Mona-Lipa" i Kalle Anka & C:o 15-16/1965 m.m. [8] | Paul Murry | Musse Pigg och Långben söker efter den världsberömda målningen "Mona-Lipa" som har den egenheten att den alltid får Långben att gråta |
"Ray Banana" | "Dubbelgångaren" | Ted Benoit | Hela berättelsen handlar om konst, konstnärer och konstmarknaden |
"Tintin" | "Det sönderslagna örat" | Hergé | Tintin besöker den avlidne konstnären Balthazars ateljé och portvakterskan beundrar ett stileben. |
"Tintin" | "Tintin och alfakonsten" | Hergé | Det ofullbordade albumet kretsar kring en fiktig konströrelse. |
"Tintin" | "Koks i lasten" | Hergé | Hotell Exelciors korridorer är prydda med landskapsmålningar, abstarkt konst och tysk impressionism[9] |
"Gyllenbom" | Serien under 40-talet[10] | George McManus | Konst på väggarna blev levande och de små gubbarna spexade med varandra och med seriens aktörer. |
Serietecknare som har provat andra konstformer
- Hergé: I seriealbumet "Hergés äventyr" av Stanislas Barthélémy berättas om hur Hergé 1966 ville pröva abstrakt måleri. Han visar upp sina målningar för en expert på flamländsk konst, som finner målningarna intressanta men ändå menar att Hergé bör syssla med serier som är hans verkliga kall.
- Tove Jansson blev mest känd som Mumintrollens skapare men såg sig själv främst som bildkonstnär och har gjort många oljemålningar.
- Jijé: I seriealbumet "Gringos Locos" av Olivier Schwartz och Yann berättas historien om hur Jijé, Franquin och Morris reste runt i Amerika. Här visas hur Jijé ägnade mycket tid åt oljemålning.
Fiktiva konstnärer som medverkar i serier
- Se även: Fiktiva serieskapare
Serie | Berättelse | Serietecknare | Referens |
---|---|---|---|
"Bamse" | Sedan 1983 | Rune Andréasson | Bamse och Brummelisas son Brum visade sig tidigt ha konstnärliga talanger. |
"Berlin" | "Stad av rök" | Jason Lutes | Huvudpersonen Marthe Müller är konststuderande |
"Gentleman Jim" | "Gentleman Jim" | Raymond Briggs | Jim drömmer sig bort från arbetet som städare på offentliga toaletter, bl.a. drömmer han om att vara känd konstnär |
Helen Larsson | "Fiskarna i havet" | Anneli Furmark | Helen går på konstskola i Bohuslän för att förverkliga sina konstnärsdrömmar. |
"Max Jordan" | "Skatan på rymmen" | Maurice Tillieux | På sidan 22(20) ramlar Skatan in i en konstnärsateljé |
"Modesty Blaise" | "Förbrytarstaten"[11] | Jim Holdaway | Modesty sitter modell för skulptören Torres. |
"Mumin" | "Familjen lever högt" | Tove Jansson | Muminpappan blir vän med markis Mongaga, som aspirerar på att bli en framstående skulptör |
"Mumin och konsten" | Lars Jansson | En mängd konstnärer söker sig plötsligt till Mumindalen för att måla | |
"Ratte" | "Ratte och odjuret" | Ulf Jansson | Konstnären Lionardo Davidsson dök upp redan i slutet av albumet "Ratte och kidnapparna", men det var först i nästa album som man såg honom med penslar och staffli. En tidigare konstnär vid namn Lionardo Brant hade dykt upp redan i Knutssons och Janssons tidigare serie "Vår lilla stad". |
"Sarajevo Tango" | "Sarajevo Tango" | Hermann | Skulptören Juri Jurob visar sina verk på sid 32-33 |
"Smecken och Sulan" | ""Måla måltavla"[12] | Hergé | Sulan målar en stor duk föreställande konstapeln. |
"Isak" | "Garagedrömmar" | Mats Kjellblad | Kvällstid använder Molly[Specifik uppgift saknas] garaget som ateljé. |
Verkliga konstnärer som medverkar i serier
Serie | Berättelse | Serietecknare | Konstnär |
---|---|---|---|
"August & jag" | "August & jag" | Anneli Furmark | Berättaren gör en tidsresa och möter August Strindberg. |
"Chiaroscuro: the Private Lives of Leonardo da Vinci" | Chiaroscuro: the Private Lives of Leonardo da Vinci nr 1–10 (1995–96) | Pat McGreal, David Rawson, Chas Truog och Rafael Kayanan | Berättar om Leonardo da Vincis liv i verklighetsinspirerad men fiktionaliserad form. |
"Döden i Brügge" | "Fantomen" | Jean-Yves Mitton | Rembrandt räddas från stråtrövare av den 5:e Fantomen. Som tack målar han ett porträtt av Fantomen. |
"Sagan om Fantomenklippan" | "Fantomen" | Sy Barry | Michelangelo utformar Fantomenklippan. I svensk översättning har denna referens plockats bort, eftersom den verklige Michelangelo var död när detta äventyr utspelar sig. |
"Hergés äventyr" | "Hergés äventyr" | Stanislas | I denna biografiska serie avbildas, förutom en rad serieskapare, även konstnärerna Zhang Chongren, Jacques Van Melkebeke och Andy Warhol. |
Se även
- "Jan Dix", italiensk serie om en holländsk konstkritiker.
- "Konst i serietidningar", en bok av Max Olofsson och Sebastian Nordbeck
Fotnoter
- ↑ Statens fastighetsverk om Karl XII:s staty
- ↑ Michael Farr: "Tintin Den kompletta guiden". sid 158; "Allestädes närvarande konst".
- ↑ 3.0 3.1 surrealists.co.uk: Golconda by Rene Magritte
- ↑ Nasjonalmuseet, billedkunstsamlingene: Skrik
- ↑ 5.0 5.1 Frukost i det gröna, Konstprojekt Asgard
- ↑ La storia dell’arte? Mettiamola a nudo (på italienska)
- ↑ Le Blog BD de Mr Thanagra: "206. On peut s'amuser dans les Musées", den 12 juli 2009
- ↑ "Mysteriet med Mona-Lipa" på Inducks
- ↑ Michael Farr: "Tintin Den kompletta guiden". sid 158; "Allestädes närvarande konst".
- ↑ Horst Schröder "De första serierna", sid 89.
- ↑ sid 42-70 i "Modesty Blaise 1967-1969"
- ↑ sid 122-123 i "Hergé samlade verk 17"