Skillnad mellan versioner av "Lucky Luke"

Från Seriewikin
Hoppa till navigeringHoppa till sök
Rad 490: Rad 490:
2017 inledde [[Albumförlaget]] en ny kronologisk samlingsutgivning, "[[Lucky Luke Samling]]".
2017 inledde [[Albumförlaget]] en ny kronologisk samlingsutgivning, "[[Lucky Luke Samling]]".


====[[Lucky Luke Pocket]]====
===="Lucky Luke Pocket"====
Svensk engångsutgåva utgiven av [[Egmont Kärnan]] 2004 och innehållandes albumen "[[Jesse James]]", "[[Lucky Lukes fästmö]]" och "[[Bröderna Dalton jagar ett arv]]" (ISBN 9789171340122)
"[[Lucky Luke Pocket]]" var en svensk engångsutgåva utgiven av [[Egmont Kärnan]] 2004 och innehållandes albumen "[[Jesse James]]", "[[Lucky Lukes fästmö]]" och "[[Bröderna Dalton jagar ett arv]]" (ISBN 9789171340122)


==Spinoff-serier==
==Spinoff-serier==

Versionen från 9 november 2017 kl. 00.36

Även en signatur för tecknaren Luke Ross
Lucky Luke drar snabbare än sin egen skugga. Bild av Morris. © Lucky Comics.

"Lucky Luke" är en belgisk västernparodi och humoristisk äventyrsserie, skapad 1946 av Morris. Serien har på svenska även kallats "Snabba Wille" och "Tursamme Tony".


Upphovsmän

Lucky Luke och Jolly Jumper i sitt allra första framträdande på sidan tre i äventyret "Arizona" (orig. "Arizona 1880", 1946) av Morris © Lucky Comics.
"Lucky Luke" , Lonesome Cowboy – Sheriffstjärna. © L.L.L. 2005. Observera Grässtrå och Cigarett i mungipan på de två olika bilderna.

Maurice de Bevere, signaturen Morris, skapade "Lucky Luke" redan 1946 (De allra första sidorna i det första äventyret, "Arizona", är faktiskt daterade 1945, men de gick inte i tryck förrän i december året därpå). Under den första tiden stod Morris för både text och teckningar, med undantag för två halvsidor tecknade av Jijé.

På allvar slog serien igenom först då fransmannen René Goscinny 1955 började skriva manus till Morris' teckningar, ett samarbete som höll i sig ända till Goscinnys död 1977. Därefter övertogs manusskrivandet av flera olika manusförfattare, och sedan Morris' död 2001 tecknas serien av Achdé.

Handling och figurer

Seriens titelfigur är en ensam cowboy, som under 1800-talets sista decennier reser runt i Vilda Västern. Antalet återkommande figurer i Lucky Luke-serien är minimalt – istället har ett stort antal historiska personligheter fått spela betydande roller i enskilda serier.

Lucky Luke

Lucky Lukes främsta egenskap är hans enorma snabbhet med revolvern – han är vida känd som "mannen som drar snabbare än sin egen skugga" – vilket ofta resulterar i att han anlitas för att fånga in förrymda fångar, eskortera prominenta personer eller genomföra riskfyllda uppdrag. Ursprungligen kännetecknades han även av att han ständigt hade en cigarett i mungipan, något som Morris 1984 – efter att ha blivit aktiv inom antitobakrörelsen – bytte ut mot ett grässtrå. Sista gången Luke sågs röka var i albumet "Lucky Lukes fästmö", där titelns kvinna uppmanar hjälten att komma ihåg att "såväl tobak som alkohol förstör hälsan och moralen". 1988 tilldelades Morris ett specialpris av WHO för att han låtit Luke ge upp rökningen.1

Jolly Jumper

Jolly Jumper är Lukes häst och, vid sidan av Luke själv, den ende som figurerar i samtliga album. Från att i de första albumen främst ha haft funktionen av transportredskap kom Jolly Jumper under Goscinny att utvecklas till en snusförnuftig sidekick, snabb att komma med spetsfundiga kommentarer till de äventyr han – många gånger motvilligt – dras in i. Bland hans mer påfallande egenskaper märks också hans förmåga att alltid vara redo när Luke behöver komma i sadeln. Han är också förvånansvärt intelligent – bland annat har han setts spela schack.

Bröderna Dalton

Huvudartikel: Bröderna Dalton

Joe, William, Jack och Averell Dalton är Lucky Lukes ärkefiender, allt sedan deras kusiner (verklighetens bröderna Dalton) dog i eldstrid mot Luke. Till skillnad från sina släktingar är de dock mindre lyckosamma i sina kuppförsök.

Bröderna Dalton dök för första gången upp i äventyret "Lucky Luke mot Joss Jamon" från 1956–1957, och etablerades i det påföljande äventyret, "Bröderna Daltons första fall" från 1957.

Ratata

Huvudartikel: Ratata

Hunden Ratata har rykte om sig att vara en av västerns bästa fängelsehundar – ett rykte som dock är kraftigt överdrivet. Hans enfaldighet överglänser till och med Averell Daltons, vilket inte minst går den kritiske Jolly Jumper på nerverna.

Ratata debuterade i äventyret "Ratata på spåret" från 1960, och blev genast en återkommande figur.

Historiska personer

Under Goscinnys tid som författare kom serien till stor att bygga på historiska händelser, uppfinning och personer, och välkända Vilda Västern-teman. På de svenska albumens sistasida återfinns många gånger en illustrerad artikel som sätter in serien i dess historiska kontext. De verkliga personer som stött ihop med Luke inkluderar följande:

Gästspel av verkliga personer

Platser

Plomo är spanska för bly. Ruta från sid 7 i Calamity Jane. © Morris&Goscinny

Många Lucky Luke berättelser utspelar sig i uppdiktade städer. Ofta visas en stadsskylt när Lucky Luke rider in i en ny stad. Skylten har ofta en varning till främlingar. Nothing Gulch är den påhittade stad som Lucky Luke besöker flest gånger.

Flera äventyr tilldrar sig dock helt eller delvis i existerande städer. Washington är ibland utgångspunkten för ett uppdrag för Luke. Virginia City i Nevada var en av de största städerna i 1800-talets Vilda Västern – dit hittar Daltonbröderna i "Bröderna Dalton jagar ett arv". "De obotliga Bröderna Dalton" tar sin utgångspunkt på Vetenskapsakademin i New York. Lucky Luke tvingas mot slutet av "Apache-klyftan" att rida till ökenstaden Albuquerque. I "Diligensen" tar man sig med en av Wells Fargos Diligenser från Denver till San Francisco.

Lucky Luke har besökt de flesta av USA:s delstater och han har även vid några tillfällen gått över landets gränser. I "Bröderna Dalton blir kidnappade" måste han passera Rio Grande och jaga skurkbröderna i Mexico. Samma bröder jagas i Kanada i "Bröderna Dalton i blåsväder".

Filmreferenser i "Lucky Luke"

  • "Diligensen" är inspirerad av John Fords film "Diligensen" ("Stagecoach", 1939) och till och med persongalleriet har sina paralleller.
  • "Lucky Kid vid rosa bäverns flod" har en anspelning på Jane Campions film "Pianot" ("The Piano, 1993) där ett nyzeeländskt piano spelar titelrollen.
  • I "Dalton City" hänger det en skylt i baren med texten "Skjut inte på pianisten" ("Ne tirez pas sur le pianiste"), vilket kan vara en anspelning på Francois Truffauts "Skjut pianisten!" ("Tirez sur le pianiste", 1960).
  • "Spökranchen" svämmar över av filmreferenser. "Bates ranch" är till utseende en perfekt kopia av "Bates Motell" från Alfred Hitchcock's "Psycho" (1960) och om inte det räckte så upprepar den brittiske regissören sin roll som bartender från "Diligensen". Fastighetsmäklaren Chris Lee som gillar att klä ut sig till vampyr spelas så klart av skådespelaren Christopher Lee, känd för sina Dracula-roller. En Groucho Marx i tropikhjälm dyker också upp klädd som Captain Jeffrey T. Spaulding ur Marx-filmen "Muntra musikanter ("Animal Crackers", 1930).
  • I "Klondike" dyker luffaren/guldgrävaren från "Guldfeber" ("The Gold Rush", 1925) upp.
  • Ratata heter Ran-Tan-Plan i original, ett namn som refererar till filmhunden Rintintin.

Serie- och serieskaparreferenser i "Lucky Luke"

Utgivning

Se även huvudartikel: Kronologisk lista över Lucky Luke-avsnitt

Mini belgien.gif Belgien

I hemlandet Belgien började "Lucky Luke" som en av många biserier i förlaget Dupuis flaggskepp, serietidningen Le Journal de Spirou 1946, och 1949 började Dupuis samla serierna i albumutgåvor. 1967 lämnade Morris och Goscinny Dupuis och övergick till konkurrenten Dargaud. Hos det nya förlaget fortsatte Lucky Luke att först publiceras som fortsättningsserie – nu i den ansedda serietidningen Pilote – för att sedan samlas i album. 1974 flyttade serien över till en egenbetitlad serietidning, Lucky Luke, som dock gick i graven redan 1975, efter 12 nummer. Därefter flyttade seriens hemvist för originalpubliceras mellan en mängd olika tidningar, inklusive Le Journal de Spirou och andra välkända titlar som Le Journal de Tintin och Pif Gadget.

1988 utkom det sista Lucky Luke-albumet på Dargaud: "Ponnyexpressen". Nästa album, "Bröderna Dalton tappar minnet" från 1991, var det första att originalpubliceras i album och gjorde så på Morris egna, nystartade, förlag Lucky Productions. Sedan år 2000 ges albumen ut på etiketten Lucky Comics, ett sammarbete mellan Lucky Productions och Dargaud.

Mini sverige.gif Sverige

Tidningar

"Lucky Luke"som biserie i Champion nr 23/1973 © Egmont

"Lucky Luke" fick svensk premiär som biserie i serietidningen Lasso[1][2] (1953–1954), där han kallades "Tursamme Tony"[2]. Senare kom serien även att gå som biserie i serietidningarna Champion (1973), Apache (1980–1981) och Buffalo Bill (1981–1984), samt publiceras i Lektyr.

Lasso (1953–1954)

Lassos utgivning av serien låg bara några år efter publiceringen i Le Journal de Spirou. Den serie man inledde med, "Le grand combat", hade gått i "Spirou" nr 630-646 1950 och "Lucky Luke contre le Docteur Doxey" som startade i Lasso nr 1 1954 hade "Spirou" publicerat de sista sidorna av under 1953.

Lektyr (1961-1970)

"Lucky Luke" gick tidigt i Lektyr där han hade premiär i nr 4/1961 som "Snabba Wille"[2]. Serien gick som följetong i tio år och publiceringen låg knappt tio år efter orginalpubliceringen i Le journal de Spirou.

Champion (1973)
Apache (1980–1981)
Apache nr 1/1981 med omslag av Morris © SEMIC/Morris

Bilden är hämtad med tillstånd från The Grand Comic Book Database.

Lucky Luke gick i Apache i början av 1980-talet. Serierna är korta berättelser producerade bland annat för pocketserierna Super Pocket Pilote och Collection 16/22.

Buffalo Bill (1981–1984)

Album

Se huvudartikel: Lucky Lukes äventyr

Det var dock 1971 som den svenska utgivningen på allvar kom igång – nu startade Bonniers juniorförlag sin albumutgivning, under titeln "Lucky Lukes äventyr". Utgivningen inleddes med de första Dargaud-albumen, men kom snart att inkludera även Dupuis utgivning. 1988 publicerade Bonnier Dargauds sista Lucky Luke-album, och vid det här laget hade man också publicerat merparten av Dupuis-materialet, och den svenska utgivningen kom därmed att avstanna.

Tre år senare, 1991, kom dock Serieförlaget (sedermera Egmont Kärnan) ut med det första albumet från Lucky Productions, och albumseriens titel var nu "Lucky-serien". Utöver nya titlar har Egmont Kärnan även återtryckt några av Bonnier-albumen, samt publicerat några av 1950-talets Morris-serier som tidigare inte funnits tillgängliga i svenska album.

2013 togs rättigheterna över av Albumförlaget.

Samlingsalbum

"Jag, Lucky Luke" © Bonniers Juniorförlag

Bilden är hämtad med tillstånd från The Grand Comic Book Database.

Tre inbundna samlingar gavs ut på 1980-talet; "Jag, Lucky Luke", "Jag, Jolly Jumper" och "Vi, bröderna Dalton".

2003 inleddes en utgivning med inbundna böcker som samlar samtliga Lucky Luke-avsnitt – såväl långa som korta – i kronologisk följd: "Lucky Luke – Den kompletta samlingen".

2017 inledde Albumförlaget en ny kronologisk samlingsutgivning, "Lucky Luke Samling".

"Lucky Luke Pocket"

"Lucky Luke Pocket" var en svensk engångsutgåva utgiven av Egmont Kärnan 2004 och innehållandes albumen "Jesse James", "Lucky Lukes fästmö" och "Bröderna Dalton jagar ett arv" (ISBN 9789171340122)

Spinoff-serier

Ratata

Huvudartikel: Ratata

Ges på svenska ut som en del av huvudserien.

Lucky Kid

Huvudartikel: Lucky Kid

Serien, som på svenska ges ut som en del av huvudserie, följer Lucky Lukes och Jolly Jumpers äventyr som barn. För manuset svarade Jean Léturgie och Pearce, och tecknade gjorde Morris och Pearce.

Ett extraordinärt Lucky Luke-äventyr

Huvudartikel: Ett extraordinärt Lucky Luke-äventyr

Serien, som på svenska ges ut separat, av Cobolt förlag, ger altternativa serieskapare fria händer att tolka serien och dess figurgalleri.

Lucky Luke i andra media

Filmatiseringar

Under 1970-talet regisserade Goscinny två franskproducerade animerade långfilmer med Lucky Luke, "Daisy Town" (manus av Alain De Lannoy) och "Lucky Luke och bröderna Daltons hämnd" (manus av Pierre Tchernia), som båda två sedermera även kom att bli seriealbum. Även den första spelfilmen med Luke producerades på 1970-talet, då "Atini seven kovboy" gick upp på turkiska biografer.

1984 hade Hanna-Barberas fransk-amerikanska animerad TV-serie "Lucky Luke" premiär, och denna serie är den som kommit att bli mest förknippad med figuren. 26 episoder producerades, och samtliga var filmatiseringar av avsnitt av den tecknade serien. 1991 släpptes en andra, 26 avsnitt lång, säsong, denna gång producerad av IDDH. Dessa 52 episoder omfattar i princip hela produktionen av Lucky Luke-serier mellan 1951 och 1988 - av de albumlånga serierna förblev bara "De obotliga Bröderna Dalton" och "Kejsaren av Amerika" ofilmade.

1991 blev Lucky Luke spelfilm i regi av Terence Hill, välkänd för sina spagettiwestern-filmer. Hill spelade även titelrollen, och gjorde så också i en TV-serie om åtta timslånga avsnitt.

Den andra animerade TV-serien med Lucky Luke, producerad av den franska animationsstudion Xilam, fick premiär hösten 2001. "Nya äventyr med Lucky Luke", som blev seriens namn, bygger till skillnad från den tidigare serien inte på albumen, utan omfattar enbart nyskrivna manus. Totalt kom 52 avsnitt av serien att produceras, och 2007 följde Xilam upp med långfilmen "Go West", regisserad av Olivier Jean-Marie och löst baserat på albumet "Eskort västerut". 2006 visades dessutom en serie Xiliam-producerade kortfilmer (2 minuter långa) med "Ratata".

2004 spelade Til Schweiger Lucky Luke i den fransk-spansk-tyska spelfilmen "The Daltons", regisserad av Philippe Haïm, och 2009 spelade Jean Dujardin titelrollen i den fransk-argentinska spelfilmen "Lucky Luke", regisserad av James Huth.

Animation

År Originaltitel Land Svensk titel Kommentar
1971 "Daisy Town" Frankrike/Belgien "Lucky Luke – Daisy Town",
"Lucky Luke rensar sta'n",
"Lucky Luke - västerns tuffaste cowboy"
Regisserad av René Goscinny.
1978 "La Ballade des Dalton" Frankrike/Belgien "Lucky Luke och bröderna Daltons hämnd" Regisserad av René Goscinny.
1984-1985,
1990-1991
"Lucky Luke" USA/Frankrike "Lucky Luke" TV-serie. Tre av första säsongens avsnitt klipptes även samman till långfilmen "Lucky Luke - Det stora äventyret"/"Bröderna Dalton på rymmen" ("Les Daltons en cavale")
2001-2003 "Les Nouvelles Aventures de Lucky Luke" Frankrike "Nya äventyr med Lucky Luke" TV-serie.
2006 "Rantanplan" Frankrike "Ratata" TV-serie med 2-minuters-avsnitt.
2007 "Tous à l'Ouest: Une aventure de Lucky Luke" Frankrike "Go West"

Spelfilm

År Originaltitel Land Svensk titel Kommentar
1974 "Atini seven kovboy" Turkiet
1991 "Lucky Luke" Italien "Lucky Luke"
1992 "Lucky Luke" Italien "Lucky Luke" TV-serie i åtta avsnitt som följer på 1991 års film. Material från serien klipptes även samman till en långfilm, kallad "Lucky Luke 2".
2004 "Les Dalton" Frankrike/Tyskland/Spanien
2009 "Lucky Luke" Frankrike/Argentina

Ljudberättelser

Elva av seriealbumen finns på svenska även utgivna på kassettband. Rösten som Lucky Luke gjordes av Peter Wanngren, som även spelade rollen i den svenska dubbningen av Hanna-Barbera-serien.

  1. "Billy the Kid får eskort"
  2. "Bröderna Dalton på krigsstigen"
  3. "Lucky Lukes fästmö"
  4. "Bröderna Daltons skatt"
  5. "Bröderna Dalton blir kidnappade"
  6. "Bröderna Dalton jagar ett arv"
  7. "Cirkus Vilda Västern"
  8. "Apache-klyftan"
  9. "Bröderna Dalton maskerar sig"
  10. "Spökstaden"
  11. "Dalton City"

Musik

Redan med start i sin första Lucky Luke-serie lät Goscinny varje serie avslutas med samma scen; Lucky Luke ridandes på Jolly Jumper i ett öde landskap, sjungades "I'm a Poor Lonesome Cowboy" i solnedgången. När serien kom att filmatiseras för första gången, i och med filmen "Daisy Town" från 1971, kom texten också att melodisättas av Claude Bolling. Låten, som i svenska dubbningar fått heta "Trött ensam cowboy", har sedan kommit att bli ett stående inslag i samliga filmatiseringar och ljudberättelser.

Även signaturmelodin till Hanna-Barberas och IDDHs TV-serie, "Pang, pang, Lucky Luke" ("Bang, Bang, Lucky Luke"), har kommit att bli starkt förknippad med figuren, men den finns inte med i övriga filmatiseringar. Upphovsmännen till denna sång var Shuki Levy (musik) och Haim Saban (text).

Hyllningar och parodier

Lucky Luke syns i bakgrunden (tillsammans med Blueberry) i ett avsnitt av Alf Woxneruds serie "Historiska historier". ©  Woxnerud

Lucky Luke på olika språk

  • Mini israel.gif Hebreiska: לאקי לוק (L'ki Lvk)
  • Mini serbien.gif Serbiska: Талични Том (Talitchni Tom)
  • Mini turkiet.gif Turkiska: Red Kit
  • Mini island.gif Isländska: Lukku Láki
  • Mini storbritannien.gif Engelska: Buck Bingo (Storbritannien)

Mer om Lucky Luke

Artiklar

Litteratur

  • Philippe Mellot: "Morris och hans värld" ISBN 91-7134-029-7 Egmont Kärnan 2004. orig. "L'univers de Morris", Dargaud 1988, ISBN 2-205-03727-7.
  • Yvan Delporte: "Lucky Luke – Boken om Morris : Lucky Lukes skapare på spåren", ISBN 91-7269-468-8 Egmont kärnan 2004.
  • Gesa Thomas: '"Helden rauchen nicht!? Darstellung, Rezeptionsannahmen und Zensur von Drogen im Comic am Beispiel der Comicserie Lucky Luke (Studien zur qualitativen Drogenforschung und akzeptierenden Drogenarbeit 43)" Berlin 2006. ISBN 978-3-86135-255-6.

Recensioner

StubAvsnitt.png Detta avsnitt är bara påbörjat. Du kan hjälpa till genom att fylla i mer .

Externa länkar

Fotnoter

  1. Lasso nr 9/1953
  2. 2.0 2.1 2.2 Olle Dahllöf (880213). "ur Seriehistorien: Tursamme Tony och Snabba Ville". DN. 
  3. I Splasch nr 1 1981 skrev Rolf Geschwind och Calle Abrahamsson ner ett index över Lucky Luke/Snabbe Wille i Lektyr 1961-70. De framför ett stort tack till Per Bäckman på Lektyr. Både "Vägen till Oklahoma" och "Ratata på spåret" heter i indexet "Snabbe Wille i Oklahoma". Förmodligen är det en felskrivning i Splasch.