Lille Hiawatha
"Lille Hiawatha" eller bara "Hiawatha", är en Disneyserie i västernmiljö, baserad på den tecknade kortfilmen "Little Hiawatha" (1937), vilken i sin tur är en lättsam parodi på Henry Wadsworth Longfellows poem "The Song of Hiawatha".
Koncept
Huvudperson i serien är den (ofta alltför) självsäkre indianpojken Hiawatha, vars främsta mål är att bevisa sig vuxen – inte minst en mäktig jägare. Andra viktiga personer är Hiawathas praktiskt sinnade lillasyster Solblomma (orig. Sunflower), deras pappa (även han vid namn Hiawatha), som är hövding över stammen Stormagarna – och gör heder åt namnet. Modern i familjen spelar en mer undanskymd roll.
Föräldrarna dök upp redan i dagspresserien, och Solblomma tillkom i de amerikanska serietidningarna 1951.[1]
Historik
Hiawatha etablerades först som seriefigur på söndagssidan "Silly Symphonies", som 1940-1942 bestod av Hiawatha-serier skrivna av Hubie Karp och teckade av Bob Grant. Från och med 1943 publicerades nya avsnitt i de amerikanska serietidningarna (bland annat med Ken Champin, Lee Hooper och Harvey Eisenberg som tecknare), och sedan 1965 har framför allt den nederländska Disneyproduktionen gett upphov till en stor mängd Hiawatha-serier, bland annat tecknade av Jan van Haasteren (1960-talet), Ed van Schuijlenburg (1970-talets början), Frits Godhelp (mitten av sjuttiotalet till mitten av åttiotalet), Dick Matena (mitten av åttiotalet till mitten av nittiotalet), och Comicup Studio (sedan 1990-talet). I Sverige har dock huvudsakligen de avsnitt som producerades i Danmark mellan 1972 och 2004 fått spridning, med tecknare som Adrian Sørensen på 1970-talet, Antoni Bancells Pujadas och Julio Antonio Ramos Poquí på 1980-talet, och Jorge David Redo på 1990- och 2000-talet. Under 1990- och 2000-talen producerades även flera avsnitt i Frankrike, vanligen tecknade av Valentin Doménech.
Jämte Hiawathas familj, är seriens återkommande figurgalleri begränsat. En medicinman figurerar dock i flera av produktionerna. I de franska serierna har Hiawatha en häst, Poncho, och på söndagssidan och i den holländska produktionen figurerar såväl Hiawathas flickvän Stjärnöga (Little Minnehaha i original) som den yngre lekkamraten Geronimo. Även Stormagarnas ärkefiender Stornäsorna är återkommande i de holländska serierna, som under sextiotalet dessutom inkluderade Hiawathas hund, Humpie, och stammedlemmarna Dikke Tor, Boze Bij och ett ständigt grälande (namnlöst) gift par. Under 1950- och 1960-talet dök även figuren Lille-Davy, skapad för dagspressversionen av "Musse Pigg", upp i en handfull amerikanska Hiawatha-avsnitt.
Under den danska produktionens sista år, från millennieskiftet och framåt, etablerades en handfull nya återkommande bifigurer, skapade av manusförfattaren Per Hedman: dels kamraten Lilla Puman, och dels bråkstakarna Skallerorm, Brutna Fjädern, och Breda Björnen, som ställer till problem i stammen.
Seriens språk
I den ursprungliga söndagssideversionen var ”Hiawatha” en pantomimserie, i vilken de enstaka pratbubblorna enbart fylldes av bilder, inte ord. När avsnitt började produceras för de amerikanska seriehäftena, fick indianerna – enligt samtida populärkulturellt mönster – tala bruten engelska med varandra, ett uttryck som även överfördes till den svenska översättningen. Detta språkbruk tonades dock ner relativt snart, och när den danska produktionen inleddes på 1970-talet var figurgalleriets språk det samma som övriga Disneyfigurers. I den holländska versionen levde bruket dock något längre.
Lille Hiawatha på olika språk
Fotnoter
- ↑ "Alla vägar leder till glass", av Harvey Eisenberg, först publicerad i Walt Disney's Christmas Parade #3 I Sverige publicerad i Kalle Anka & C:o nr 3/1953. Historiekod: W CP 3-13.