Leksakskriget

Från Seriewikin
(Omdirigerad från The Terror Toys)
Hoppa till navigeringHoppa till sök
Leksaksmannen Henry Jardine ska inte förväxlas med Stålmannens fiende med samma namn.

Nick Jardine och hans farfar Henry Jardine ur "Leksakskriget" från omslaget till Barracuda nr 1/1990 (tecknat av Rolf Gohs). © IPC/Atlantic Förlags AB.

"Leksakskriget" är den svenska titeln på den brittiska äventyrsserien "Toys of Doom" från IPC, skapad av Tom Tully (manus) och Solano Lopez (bild). Den gick som följetong i brittiska Buster 1965–1968 och handlade om ett engelskt syskonpar (syster och bror), Sandy och Joe Douglas, som under en sommarvistelse hos sin faster kommer den mystiske Leksaksmannen (The Toymaker), Henry Jardine, på spåren. Leksaksmannen har med sina geniala minirobotar byggt om tusentals oskyldiga leksaker över hela England till livsfarliga vapen och på ett givet kommando från sin herre reser de sig och förklarar krig mot mänskligheten. Leksaksmannens mål är att erövra London och göra sig själv till herre över hela det brittiska imperiet. Polisen och armén står maktlösa, men tack vare syskonen Douglas rådiga ingripande kan Leksaksmannen stoppas.

Serien publicerades ursprungligen under titeln "Toys of Doom" i Buster 1965–1968, repriserades som "Threat of the Toymaker" i Smash! 1970, och slutligen som "The Terror Toys" i Jackpot några år senare. I vissa reprisavsnitt ändrades barnens namn till Tim och Sue Blake, i andra till Peter och Pam Keen, medan Leksaksmannens eget namn varierade från The Toymaker via the Terror Toymaker till Doctor Droll.

Serien fick även en uppföljare i en nyversion av "Toys of Doom", publicerad i tidningen Eagle 1989, då Nick Jardine, ett barnbarn till Leksaksmannen, på nytt försökte förverkliga sin skurkaktige farfars plan.

Mini sverige.gif Svensk publicering

"Leksakskriget" gick på svenska i Serie-Nytt 1971 och repriserades i Seriemagasinet Special och Seriemagasinet, 1985–1986. Här kallades syskonen för Sam och Gill Douglas. Några år senare gick serien även i svenska Barracuda, som dessutom publicerade den moderna uppföljaren från 1989 under samma titel.

Externa länkar