Skillnad mellan versioner av "Bamse (serietidning)"

Från Seriewikin
Hoppa till navigeringHoppa till sök
Rad 47: Rad 47:
Reprispublikationer (med undantagsvis originalpublicerade serier) har förekommit sedan 1980-talet: "[[Bamses bästa]]" (utgiven 1980–1981), "[[Bamses jul-album]]" (sedan 1991), "[[Bamse-Extra]]" (1992–2005, 2007–2014, och sedan 2016), samlingsutgåvan "[[Bamsebiblioteket]]" (2000–2015), samt ''[[Bamses äventyr]]'' (sedan 2005). Sedan millennieskiftet har dessutom ett antal säsongshäften, "[[Bamse sommarserier]]" och "[[Bamse vinterserier]]", publicerats.
Reprispublikationer (med undantagsvis originalpublicerade serier) har förekommit sedan 1980-talet: "[[Bamses bästa]]" (utgiven 1980–1981), "[[Bamses jul-album]]" (sedan 1991), "[[Bamse-Extra]]" (1992–2005, 2007–2014, och sedan 2016), samlingsutgåvan "[[Bamsebiblioteket]]" (2000–2015), samt ''[[Bamses äventyr]]'' (sedan 2005). Sedan millennieskiftet har dessutom ett antal säsongshäften, "[[Bamse sommarserier]]" och "[[Bamse vinterserier]]", publicerats.


[[Små serier för de allra minsta|''Små sagor'' och ''Små serier för de allra minsta'']] (2002–2006) innehåller sjuttiotalsserier omredigerade till "Pixibok-format. ''[[Bamse för de yngsta]]'' (sedan 2010) och avläggaren ''[[Bamse sagoserier]]'' (2015–2018) fokuserar på nyproducerade serier för yngre barn, och i ''[[Bamse pyssel]]'' (2000–2008) och ''[[Bamse kul att lära]]'' (sedan 2012) är fokus inte på serier utan på pyssel, pedagogik och skapande.
[[Små serier för de allra minsta|''Små sagor'' och ''Små serier för de allra minsta'']] (2002–2006) innehåller sjuttiotalsserier omredigerade till "Pixibok"-format. ''[[Bamse för de yngsta]]'' (sedan 2010) och avläggaren ''[[Bamse sagoserier]]'' (2015–2018) fokuserar på nyproducerade serier för yngre barn, och i ''[[Bamse pyssel]]'' (2000–2008) och ''[[Bamse kul att lära]]'' (sedan 2012) är fokus inte på serier utan på pyssel, pedagogik och skapande.


Härutöver har flera engångspublikationer producerade i informations- och/eller reklamsyfte publicerats. Somliga har innehållit reprismaterial (t.ex. ''[[Bamse och Kalle Svartskalle]]'', utgiven i samarbete med Statens invandrarverk i flera upplagor sedan 1988) medan andra innehåller nyproducerade serier (t.ex. ''[[Bamse, Mim och Meles]]'', utgiven tillsammans med Migrationsverket 2011).
Härutöver har flera engångspublikationer producerade i informations- och/eller reklamsyfte publicerats. Somliga har innehållit reprismaterial (t.ex. ''[[Bamse och Kalle Svartskalle]]'', utgiven i samarbete med Statens invandrarverk i flera upplagor sedan 1988) medan andra innehåller nyproducerade serier (t.ex. ''[[Bamse, Mim och Meles]]'', utgiven tillsammans med Migrationsverket 2011).

Versionen från 1 september 2020 kl. 15.24


SERIETIDNING
Bamse
Land:Fil:LANDET/SPRÅKET HITTADES INTE. Sverige
Språk:Mini sverige.gif svenska
Startade:januari 1973

Den här artikeln handlar om serietidningen Bamse. För serien och figuren, se Bamse. För övrigt Bamse-relaterat, se Bamse (gaffelsida)

Bamse, Lille Skutt och Kalle Svartskalle på omslaget till Bamse nr 8/1993, tecknat av Bo Michanek. © Rune A.

Bamse – världens starkaste björn är en svensk serietidning utgiven sedan januari 1973[1], innehållande Rune Andréassons populära barnserie "Bamse".


Historisk översikt

Ett mer detaljerat index över utgivning, medarbetare, innehåll m.m. återfinns längre ner

Utgivning

Tidningen gavs ursprungligen ut av Williams förlag (1973–1976), därefter av Semic Press (fem nummer 1976) och Atlantic (1977–1982). Åren 1982–1990 utgavs tidningen inom Rune Andréassons familjeföretag (Rune A-serier/BAMSE Förlaget) i Viken och därefter (nr 8/1990–) på Egmont Kärnan i Malmö.

Med undantag för 1976 och 1979–1981 (då tidningen utkom i färre utgåvor per år) var tidningen månatlig åren 1973–1992, varefter den utgivits med 13 nummer per år fram till slutet av 2001 då tidningen numreringsmässigt övergick till 18 nummer per år (motsvarande ett nummer var tredje vecka).

Sedan sommaren 2009 utges tidningen endast på svenska och finska, samtliga år dessförinnan förekom en norsk upplaga vars periodicitet skars ner på senare år.[2]

Rune Andréasson var själv tidningens redaktör 1973–1990. Han har efterträtts av Jan Magnusson (1990–2002), Lisbeth Wremby (2002–2008) och Charlotta Borelius (2009–).

Popularitet

Tidningen är sedan 1970-talet kontinuerligt en av Sveriges bäst säljande serietidningar. Åren 1984–1992 hade tidningen sin största popularitet, räknat i upplagesiffror. Under denna period låg tidningens upplaga på över 200 000 ex per nummer, därmed tidvis högre än störste konkurrenten Kalle Anka & C:o. 1993 hade tidningen en total tryckupplaga på 1,5 miljoner exemplar per nummer världen över.[3]

Innehåll

Huvudserie är Rune Andréassons "Bamse", skapad av skiftande tecknare och manusförfattare från och med utgivningsåren 1976 respektive 1990. Tidningen har även, under korta perioder och vid enstaka tillfällen, innehållit andra biserier av Rune Andréasson: "Bamses skola", "Pellefant" (åtskilliga avsnitt tecknade av Gösta Gummesson), "Rulle och Maja", "Habibu" och "Lille Rikard och hans katt". Bland övrigt innehåll kan nämnas illustrerade noveller (bland andra "Aisopos fabler"), tävlingar, pyssel och Bamses brevsida. På Andréassons begäran har tidningen aldrig innehållit reklam.

Systerpublikationer

Reprispublikationer (med undantagsvis originalpublicerade serier) har förekommit sedan 1980-talet: "Bamses bästa" (utgiven 1980–1981), "Bamses jul-album" (sedan 1991), "Bamse-Extra" (1992–2005, 2007–2014, och sedan 2016), samlingsutgåvan "Bamsebiblioteket" (2000–2015), samt Bamses äventyr (sedan 2005). Sedan millennieskiftet har dessutom ett antal säsongshäften, "Bamse sommarserier" och "Bamse vinterserier", publicerats.

Små sagor och Små serier för de allra minsta (2002–2006) innehåller sjuttiotalsserier omredigerade till "Pixibok"-format. Bamse för de yngsta (sedan 2010) och avläggaren Bamse sagoserier (2015–2018) fokuserar på nyproducerade serier för yngre barn, och i Bamse pyssel (2000–2008) och Bamse kul att lära (sedan 2012) är fokus inte på serier utan på pyssel, pedagogik och skapande.

Härutöver har flera engångspublikationer producerade i informations- och/eller reklamsyfte publicerats. Somliga har innehållit reprismaterial (t.ex. Bamse och Kalle Svartskalle, utgiven i samarbete med Statens invandrarverk i flera upplagor sedan 1988) medan andra innehåller nyproducerade serier (t.ex. Bamse, Mim och Meles, utgiven tillsammans med Migrationsverket 2011).

Index

Redaktörsperiod Andréasson (1973–1990)

Williams förlag (1973–1976)

Antal År Nummer Snittupplaga[4]
1–12 1973 1–12 50 000 (uppskattning)
1–12 1974 13–24 65 000 (uppskattning)
1–12 1975 25–36 80 000 (uppskattning)
1–5 1976 37–41 ? (hela årgången: 91 000)
  • Kommentarer:
    • Bamse nr 12/1973: Rune Andréasson gjorde två omslag, det som inte användes i den svenskspråkiga utgåvan kom till användning i norska utgåvan.[5] Först i Bamse 18/2006 trycktes det andra omslaget i Sverige.

Semic Press (1976)

Antal År Nummer Snittupplaga[4]
6–10 1976 42–46 ? (hela årgången: 91 000)

Atlantic Förlags AB (1977–1982)

Antal År Nummer Snittupplaga[4]
1–12 1977 47–58 98 000
1–12 1978 59–70 120 000
1–9 1979 71–79 135 000
1–10 1980 80–89 134 000
1–8 1981 90–97 160 000
1–4 1982 98–101 ? (hela årgången: 177 000)

Rune A-serier/BAMSE Förlaget (1982–1990)

Helene Schjerfbecks "Konvalescenten II" förekom som affischbilaga i Bamse nr 2/1986. Ytterligare konstaffischer ingick i nr 2/1987, 2/1988 och 7/1990.
Antal År Nummer Snittupplaga[4]
5–12 1982 102–109 ? (hela årgången: 177 000)
1–12 1983 110–121 185 000
1–12 1984 122–133 202 000
1–12 1985 134–145 201 000
1–12 1986 146–157 219 000
1–12 1987 156–169 222 000
1–12 1988 170–181 198 000
1–12 1989 182–193 220 000
1–7 1990 194–200 ? (hela årgången: 221 000)

Redaktörsperiod Magnusson (1990–2002)

Antal År Nummer Snittupplaga[4]
8–12 1990 201–205 ? (hela årgången: 221 000)
1–12 1991 206–217 223 000
1–12 1992 218–229 206 000
1–13 1993 230–242 178 000
1–13 1994 243–255 167 000
1–13 1995 256–268 155 000
1–13 1996 269–281 144 000
1–13 1997 282–294 143 000
1–13 1998 295–307 150 000
1–13 1999 308–320 ?
1–13 2000 321–333 ?
1–15 2001 334–348 ?
1–5 2002 349–353 ?
  • Kommentarer:
    • Årgång 1993: Bo Michanek gjorde två omslag som endast användes på utländska editioner.[7]

Redaktörsperiod Wremby (2002–2008)

Antal År Nummer Snittupplaga[4]
6–18 2002 354–366 ?
1–13 2003 367–384 ?
1–13 2004 385–402 ?
1–13 2005 403–420 ?
1–13 2006 421–438 ?
1–13 2007 439–456 ?
1–18 2008 457–474 ?

Redaktörsperiod Borelius (2009–idag)

Antal År Nummer Snittupplaga[4]
1–18 2009 475–492 ?
1–18 2010 493–510 ?
1–18 2011 511–528 ?
1–18 2012 529–546 ?
1–18 2013 547–564 ?
1–18 2014 565–582 ?
1–18 2015 583–600 ?
1–20 2016 601–620 ?
1–20 2017 621–640 ?
1–20 2018 641–660 ?
1–20 2019 661–680 ?
1–20 2020 681–700 ?

Innehåll

Serier

Titel Publicering Kommentarer
"Bamse" samtliga nummer Huvudserie
"Pellefant" fast biserie 1974–1978 (52 avsnitt), 7/1984 (repris från 7/1974), 2002 (Pellefant-repriser) Manus: Rune Andréasson. Teckningar: Rune Andréasson (21 st., 1974–1976) och Gösta Gummesson (31 st. 1975–1978 + Pellefant-repriserna).
"Habibu" 9–12/1973 (nedkortad repris i 7/1984) och 11–12/1975 (repris i 10/1987)
"Lille Rikard och hans katt" 7/1974, 12/1974 (repris i 7/1984) och 7/1977 Ursprungligen publicerade som söndagssidor
"Rulle och Maja" 8/1975 (nedkortad repris i 7/1984) och 9/1975 (repris i 11/1984) Avläggare från "Pellefant"
"Drömkompisen" bilaga till 14/2009 Serie av Annika Giannini (vinnare av Egmont Kärnans barnserietävling 2009‎).

Övrigt innehåll

"Aisopos fabler"
Titel Publicering Kommentarer
[...] [...] [...]
"Bamses brevsida"

"Bamses brevsida" är ett forum för kommunikation mellan redaktören och läsarna, och publiceras på omslagets insida sedan nr. 2/1982. Dessförinnan hade Andéasson svarat personligt på varje brev han fick.

Under 1980- och 1990-talen var två av de oftast förekommande inslagen efterlysningar av brevvänner och "Månadens födelsedagsbarn", ett lotteri baserat på läsarnas födelsedagsdatum.

Andra språkutgåvor

  • Mini danmark.gif Danska: Bamse – verdens stærkeste bjørn (1973–1998)[8][9]
  • Mini norge.gif Norska: Bamse – verdens sterkeste bjørn[5] (1973–2009)
  • Mini finland.gif Finska: Maailman vahvin Nalle/Bamse: maailman vahvin Nalle (pågående sedan åtminstone 1980-talet)[10]
  • Mini nederlanderna.gif Nederländska: Bamse: het sterkste beertje van de hele wereld (1979 (?) – åtminstone 1988)[11][12]
  • Mini ungern.gif Ungerska: Berci az erőművész és barátai (1988, 12 nummer, Semic Interprint)[13]
  • Mini slovakien.gif Slovakiska: Macko Medko (1992–1993, minst 4 nummer, Egmont ČSFR/Egmont neografia)[9]
  • Mini tyskland.gif Mini schweiz.gif Mini osterrike.gif Tyska: Tino Tatz: Der Stärkste und Liebste Bär der Welt (januari 1992–oktober 1993, 14 nummer, Ehapa Verlag)[9][14]
  • Mini ryssland.gif Ryska: Bamse: Самый сильный медведь в мире eller Бамси (Bamsi) (1992–åtminstone 1994)[15]
  • Mini tjeckien.gif Tjeckiska: Superméďa Medulín (1992–1993, 10 nummer, Egmont)[16]
  • Mini polen.gif Polska: Bamse: Najsilniejszy i najmilszy niedźwiadek świata (utgiven åtminstone 1992–1993)[9][17]
  • Mini rumanien.gif Rumänska: Bamse: cel mai puternic urs din lume (åtminstone 1992–1995, Egmont Romänia)[9][18]
  • Mini bulgarien.gif Bulgariska: [?] (utgiven åtminstone 1992)[9]

1992 planerades för utgivning även i baltländerna och Ungern, möjligen rörde det sig enbart om "Bamse"-serien och ej tidningen Bamse.[9]

Mer om serietidningen Bamse

  • Staffan Melin: "Så görs världens starkaste björn – ett besök på Bamseredaktionen, mottagare av 2004 års Unghunden" (Bild & Bubbla nr 1/2005, s. 28–30)
  • "Ett besök på Bamseredaktionen" (Bamses äventyr nr 55, 2015, s. 15)

Recensioner

Externa länkar

Fotnoter

  1. ↑ Anna Lena Wallström (25 januari 2016). "Honungsstark nalle fyller jämnt" (på svenska). Norrländska socialdemokraten. http://www.nsd.se/nyheter/honungsstark-nalle-fyller-jamnt-9818839.aspx. Läst 13 juli 2018. 
  2. ↑ Joakim Gunnarsson, "The last issue of BAMSE [in Norway]", sekvenskonst.blogspot.com (2009-05-08)
  3. ↑ Per A.J. Andersson/Ingemar Bengtsson: "Bamse" (Bild & Bubbla 111 – 2/1993 sid 16 spalt 2)
  4. ↑ 4.0 4.1 4.2 4.3 4.4 4.5 4.6 Mattias Glad, [Bamses svenska upplagesiffror 1973–1998], Comicaze nr 84 (utgiven cirka 2001) [Utdrag på bamsesamlarna.com: [1]]
  5. ↑ 5.0 5.1 Joachim Berggren (webbred.), "Bamses utgivning i andra länder: Norge", bamsesamlarna.com (läst 2009-12-05)
  6. ↑ Joakim Gunnarsson, "Appendix" i "Bamsebiblioteket: Bamses bästa" vol. 2, Egmont Kärnan, Malmö 2006.
  7. ↑ Exempel på användning av det ena omslaget: polska nr 9/1992 och tjeckiska nr 5/1993.
  8. ↑ Joachim Berggren (webbred.), "Bamses utgivning i andra länder: Danmark", bamsesamlarna.com (läst 2009-12-05)
  9. ↑ 9.0 9.1 9.2 9.3 9.4 9.5 9.6 Joakim Gunnarsson, "Året var 1992", Bamses äventyr nr 21/2009 sid 71–72.
  10. ↑ Joachim Berggren (webbred.), "Bamses utgivning i andra länder: Finland", bamsesamlarna.com (läst 2009-12-05)
  11. ↑ Joachim Berggren (webbred.), "Bamses utgivning i andra länder: Holland", bamsesamlarna.com (läst 2009-12-05)
  12. ↑ Bamse (JuniorPress) på Grand Comics Database
  13. ↑ Ungerska Wikipedia: "Berci" (läst 2009-12-05)
  14. ↑ Tyska Wikipedia: "Bamse" (läst 2009-12-05)
  15. ↑ Joachim Berggren (webbred.), "Bamses utgivning i andra länder: Ryssland", bamsesamlarna.com (läst 2009-12-05). Enligt en uppgift i ett diskussionsforumsinlägg januari 2009 förekom tidningen även 1995 ([2]).
  16. ↑ "Superméďa Medulín - 1992" och "Superméďa Medulín - 1993", komiks.cz (läst 2009-12-05); "Superméďa Medulín", COMCICS db (läst 2009-12-05)
  17. ↑ Joachim Berggren (webbred.), "Bamses utgivning i andra länder: Polen", bamsesamlarna.com (läst 2009-12-05)
  18. ↑ Nr 2/1995 visas i "krossfire" (signatur), "Egmont si benzile desenate din copilarie" (Google-översatt: "Egmont och serier från barndomen") (2008-05-03)


Bamse (serietidning)

Chefredaktörer:

Ordinarie omslagstecknare:

Förlag (förlagschef):


Bamse
Serietidningen Bamse
Hämtad från "https://seriewikin.serieframjandet.se/index.php?title=Bamse_(serietidning)&oldid=236692"