Skillnad mellan versioner av "Osamu Tezuka"
Wakuran (diskussion | bidrag) m (→Kuriosa: Språk) |
E.G. (diskussion | bidrag) m (→Kuriosa) |
||
| (29 mellanliggande versioner av 10 användare visas inte) | |||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
[[Kategori:Serieskapare | {{DEFAULTSORT:Tezuka, Osamu}} | ||
[[Kategori:Japanska serieskapare | [[Kategori:Serieskapare]] | ||
[[Kategori:Japanska serieskapare]] | |||
[[Kategori:Övriga kreatörer]] | |||
[[Bild:Tezuka.jpg|frame|[[Osamu Tezuka]] som han såg sig själv. © Tezuka Productions]] | [[Bild:Tezuka.jpg|frame|[[Osamu Tezuka]] som han såg sig själv. © Tezuka Productions]] | ||
Doktor '''Osamu Tezuka''' (1928– | Doktor '''Osamu Tezuka''' / '''手塚 治虫''' (1928–1989) var en av de största japanska serieskaparna genom tiderna, samt en pionjär och förgrundsgestalt inom [[manga]] (japanska serier) och [[anime]] (japansk animation), så till den grad att han ofta går under epiteten "Japans [[Walt Disney]]" eller "Manga no Kami-sama" (''mangaguden''). Till hans mest kända verk hör "Atom Taishi"/"Tetsuwan-Atom" (svensk titel: "[[Astro Boy]]"), "[[Adolf ni Tsugu]]" (amerikansk titel: "Adolf"), "[[Buddha]]", "[[Majin Garon]]", "[[Ribon no Kishi]]" (amerikansk titel: "Princess Knight"), "[[Hi no Tori]]" (amerikansk titel "Phoenix"), "[[Metropolis (Tezuka)|Metropolis]]" och "[[Black Jack (Tezuka)|Black Jack]]". Hans stora genombrott som serieskapare kom med "[[Shin Takarajima]]", en berättelse som bygger på [[Robert Louis Stevenson]]s bok "[[Skattkammarön]]". | ||
Tezuka var länge ganska okänd i västvärlden, men i och med | Tezuka var länge ganska okänd i västvärlden, men i och med [[manga]]ns tilltagande popularitet här från 1980-talet och framåt, har Tezuka blivit ett viktigt namn, även i seriekulturen som helhet. | ||
==Historik== | ==Historik== | ||
[[Bild:Black_Jack.png|thumb|"[[Black Jack (Tezuka)|Black Jack]]". © 1975 Tezuka Productions/Akita Shoten.]] | [[Bild:Black_Jack.png|thumb|"[[Black Jack (Tezuka)|Black Jack]]". © 1975 Tezuka Productions/Akita Shoten.]] | ||
Osamu Tezuka föddes den 3 november 1928 i Toyonaka, Osaka, som det äldsta av tre syskon. När Tezuka var sju år gammal flyttade | Osamu Tezuka föddes den 3 november 1928 i Toyonaka, Osaka, som det äldsta av tre syskon. När Tezuka var sju år gammal flyttade familjen till Takarazuka. Genom sin pappa Yutaka väcktes tidigt hans intresse för serier och tecknad film. Som barn var han enligt egen utsago ofta mobbad och retad på grund av sin klena fysik, men fann tillfredsställelse i sitt tecknande. Vid nio års ålder tecknade han sin första serie, "[[Pin Pin Sei-chan]]", som visade självbiografiska drag. Han lär som vuxen ha sagt att det var som barn som han insåg att han kunde teckna serier i syfte att övertyga folk att bättre ta hand om världen omkring dem. | ||
I grundskolan ökade även hans intresse för serietecknade och serieläsande, med särskilt intresse för den japanska serietecknaren [[Suihō Tagawa]]. Han upptäckte också en fascination för insekter, framför allt en med det intressanta namnet ''osamushi'', vilket inspirerade honom till att lägga till tecknet för skalbagge (虫 ''mushi'') i sin signatur. | I grundskolan ökade även hans intresse för serietecknade och serieläsande, med särskilt intresse för den japanska serietecknaren [[Suihō Tagawa]]. Han upptäckte också en fascination för insekter, framför allt en med det intressanta namnet ''osamushi'', vilket inspirerade honom till att lägga till tecknet för skalbagge (虫 ''mushi'') i sin signatur. | ||
Efter andra världskrigets slut skapade han vid sjutton års ålder sina första utgivna serier. Bredvid serietecknandet studerade han även medicin, och funderade på om det var läkare eller serietecknare han skulle satsa på. Hans serier var i mångt och mycket inspirerade av de amerikanska serier som rönte stor popularitet i landet under samma tid, men med en tydligt japansk egenart. Först ut var "[[Machan no Nikkicho]]" (''ung. "Ma-chans dagbok"'', 1946), "[[Manon Lescaut]]" (1947), samt "[[Shin Takarajima]]" (1947, ''ung. "Nya Skattkammarön"''). Jämfört med [[yonkoma|strippserie]]rna som var vanliga i Japan på den tiden, så väckte hans mer avancerade historier och filmiska berättarteknik stark uppmärksamhet. Tezukas serier blev tidigt enormt spridda och innebar starten för den enorma [[manga]]popularitet som pågår än idag i Japan, och som på senare år börjat sprida sig till västvärlden. | Efter andra världskrigets slut skapade han vid sjutton års ålder sina första utgivna serier. Bredvid serietecknandet studerade han även medicin, och funderade på om det var läkare eller serietecknare han skulle satsa på. Hans serier var i mångt och mycket inspirerade av de amerikanska serier som rönte stor popularitet i landet under samma tid, men med en tydligt japansk egenart. Först ut var "[[Machan no Nikkicho]]" (''ung. "Ma-chans dagbok"'', 1946), "[[Manon Lescaut]]" (1947), samt "[[Shin Takarajima]]" (1947, ''ung. "Nya Skattkammarön"''). Jämfört med [[yonkoma|strippserie]]rna som var vanliga i Japan på den tiden, så väckte hans mer avancerade historier och filmiska berättarteknik stark uppmärksamhet. Tezukas serier blev tidigt enormt spridda och innebar starten för den enorma [[manga]]popularitet som pågår än idag i Japan, och som på senare år börjat sprida sig till västvärlden. | ||
[[Bild:Princess_knight.png|200px|thumb|right|'''"Ribon no Kishi"''' ('''Princess Knight'''), av '''Osamu Tezuka'''. © Tezuka Productions.]] | |||
=== Framgångar som serietecknare === | === Framgångar som serietecknare === | ||
Tillsammans med den redan etablerade tecknaren [[Shichima | Tillsammans med den redan etablerade tecknaren [[Shichima Sakai]] publicerade Tezuka 1947 "[[Shin Takarajima]]", baserad på populära berättelser som "[[Skattkammarön]]", "Robinson Kruse" och "[[Tarzan]]". Denna serie blev ett stort genombrott inom manga-scenen. Tezuka var dock inte helt nöjd med Shin Takarajima, då Sakai strök ut en del av handlingen som olämplig för små barn. | ||
De följande åren producerade Tezuka många [[ | De följande åren producerade Tezuka många [[science fiction]]-serier såsom "[[Metropolis (Tezuka)|Metropolis]]", "[[Lost World]]" och "[[Next World]]". | ||
Under slutet av 40- och början av 50-talet skrev han dessutom många adaptioner av känd litteratur, inkl. [[King Kong]] 1947, [[Faust]] 1949, [[Bambi]] 1951, [[Pinocchio]] 1952 och [http://sv.wikipedia.org/wiki/Brott_och_straff Brott och straff] 1953. | Under slutet av 40- och början av 50-talet skrev han dessutom många adaptioner av känd litteratur, inkl. [[King Kong]] 1947, [[Faust]] 1949, [[Bambi]] 1951, [[Pinocchio]] 1952 och [http://sv.wikipedia.org/wiki/Brott_och_straff Brott och straff] 1953. | ||
Hans framgångar gav honom möjligheten att ge upp medicinstudierna och ägna sig åt tecknandet på heltid. Likväl tvekade han, och bestämde sig först efter avslutade studier 1952 om att | Hans framgångar gav honom möjligheten att ge upp medicinstudierna och ägna sig åt tecknandet på heltid. Likväl tvekade han, och bestämde sig först efter avslutade studier 1952 om att koncentrera sig enbart på tecknarkarriären. | ||
Två år tidigare, 1950, hade det första avsnittet av "[[Jungle | Två år tidigare, 1950, hade det första avsnittet av "[[Jungle Taitei]]" publicerats i tidningen ''Manga Shōnen'', den första gången en av Tezukas serier publicerades som följetong i en tidning. 1952 publicerades "[[Astro Boy]]" om den modiga robotpojken, och 1953 "[[Ribon no Kishi]]", som räknas som den första [[shōjo]]-mangan, direkt riktad till flickor. 1954 utkom det första avsnittet av Tezukas livsverk [[Hi no Tori]]. | ||
1953 flyttade Tezuka till sin lägenhet "Tokiwa-so" i Tokyo, dit senare också tecknare som [[Shōtarō Ishinomori]], [[Fujio Akatsuka]], och tecknar-teamet [[Fujiko Fujio]] flyttade in. | 1953 flyttade Tezuka till sin lägenhet "Tokiwa-so" i Tokyo, dit senare också tecknare som [[Shōtarō Ishinomori]], [[Fujio Akatsuka]], och tecknar-teamet [[Fujiko Fujio]] flyttade in. | ||
Lägenheten var liten och billig, trots att Tezuka redan var den rikaste serietecknaren i Japan. | Lägenheten var liten och billig, trots att Tezuka redan var den rikaste serietecknaren i Japan. | ||
Trots sitt ständiga tecknande gifte han sig 1959 med Etsuko Okada, vilken han senare fick tre barn med, sonen Makoto 1959 (som senare blev [[anime]]-regissör) och döttrarna Rumiko 1964 och Chiiko 1969. | Trots sitt ständiga tecknande gifte han sig 1959 med Etsuko Okada, vilken han senare fick tre barn med, sonen Makoto 1959 (som senare blev [[anime]]-regissör) och döttrarna Rumiko 1964 och Chiiko 1969. | ||
[[Bild:Astro_boy.png|200px|thumb|right|'''"Tetsuwan Atomu"''' ('''Astro Boy'''), av '''Osamu Tezuka'''. © Tezuka Productions.]] | |||
===Nyorientering=== | ===Nyorientering=== | ||
| Rad 30: | Rad 35: | ||
===Andra stora skapandefasen=== | ===Andra stora skapandefasen=== | ||
Under 70-talet fann Tezuka ännu ett framgångskoncept som skilde ut sig från sina tidigare verk. De nya historierna var komplexare, hade mer mångbottnade figurer och riktade sig ofta till vuxna läsare. Under den här tiden tillkom "[[Black Jack (Tezuka)|Black Jack]]", som fick mycket uppmärksamhet för sina detaljrika skildringar av medicinska operationer. "[[Buddha]]" som skapades mellan 1972-1983 berättar om Buddhas levnadshistoria, och de fiktiva livsödena för flera individer i 500-talets Indien. | Under 70-talet fann Tezuka ännu ett framgångskoncept som skilde ut sig från sina tidigare verk. De nya historierna var komplexare, hade mer mångbottnade figurer och riktade sig ofta till vuxna läsare. Under den här tiden tillkom "[[Black Jack (Tezuka)|Black Jack]]", som fick mycket uppmärksamhet för sina detaljrika skildringar av medicinska operationer. "[[Buddha]]" som skapades mellan 1972-1983 berättar om Buddhas levnadshistoria, och de fiktiva livsödena för flera individer i 500-talets (f.kr.) Indien. | ||
I början av 70-talet delades Tezuka-priset ut för första gången, anordnat av ''[[Shōnen Jump]]'', med Tezuka själv som viktigaste jurymedlem. | I början av 70-talet delades Tezuka-priset ut för första gången, anordnat av ''[[Shōnen Jump]]'', med Tezuka själv som viktigaste jurymedlem. | ||
| Rad 36: | Rad 41: | ||
1977 började [[Kodansha]] ge ut Tezukas alla serier i en samlad utgåva. Fram till 1984 utkom det 300 band i serien, och mellan 1994-1997 ytterligare 100. | 1977 började [[Kodansha]] ge ut Tezukas alla serier i en samlad utgåva. Fram till 1984 utkom det 300 band i serien, och mellan 1994-1997 ytterligare 100. | ||
[[Bild:Osamu_eros.png|200px|thumb|right|Bild ur '''"OsamuEros1000"''', en samling av Tezukas erotiska serier, utgiven 2010. © Tezuka Productions.]] | |||
===De sista åren=== | ===De sista åren=== | ||
Under 80-talet tecknade Tezuka | Under 80-talet tecknade Tezuka bland annat den historiska serien "[[Adolf ni tsugu|Adolf]]". Han tillbringade dock mycket tid på sjukhuset och genomgick flera operationer. Orsakerna till hälsoproblemen var stressen som hans ständiga tecknande orsakade.{{Källa behövs}} Trots att han t.o.m. fortsatte sitt tecknande i sjukhuset hann verk som "[[Hi no tori|Phoenix]]" aldrig färdigställas. Den 8 februari 1989, vid en ålder av 60 år, dog Tezuka i cancer. Efter hans död producerades massvis av böcker och media om honom, och släkt och närstående gav interviewer om hans person. | ||
Den internationella berömmelsen kom dock senare, efter att manga-boomen på allvar slagit till västvärlden efter succéer som "[[Dragonball]]" och "[[Sailor Moon]]". | Den internationella berömmelsen kom dock senare, efter att manga-boomen på allvar slagit till västvärlden efter succéer som "[[Dragonball]]" och "[[Sailor Moon]]". | ||
==Stil och innehåll== | ==Stil och innehåll== | ||
[[Bild:Hyoutan-Tsugi.gif|frame|right|En [[Hyoutan-Tsugi]] från [[Osamu Tezuka]]s "[[Buddha]]". © Tezuka Productions.]] | [[Bild:Hyoutan-Tsugi.gif|frame|right|En [[Hyoutan-Tsugi]] från [[Osamu Tezuka]]s "[[Buddha]]". © Tezuka Productions.]] | ||
Tezuka var starkt påverkad av västerländska serier, men är även den som förmodligen mer än någon annan har utvecklat de japanska seriernas berättarteknik, visuella stil och ikonografi. Bland annat introducerade han de "stora ögonen" som idag förekommer i majoriteten av all manga. De runda "[[cartoon]]"-aktiga figurerna som han hade med i nästan alla serier, i såväl skämtsamma som allvarliga sammanhang, var inspirerade av samtida (och tidigare) amerikanska tecknade filmer såsom [[ | Tezuka var starkt påverkad av västerländska serier, men är även den som förmodligen mer än någon annan har utvecklat de japanska seriernas berättarteknik, visuella stil och ikonografi. Bland annat introducerade han de "stora ögonen" som idag förekommer i majoriteten av all manga. De runda "[[cartoon]]"-aktiga figurerna som han hade med i nästan alla serier, i såväl skämtsamma som allvarliga sammanhang, var inspirerade av samtida (och tidigare) amerikanska tecknade filmer såsom Disneys "[[Bambi]]" och [[Max Fleischer|Fleischers]] "[[Betty Boop]]". Inte bara ansiktena, utan även kropparna tecknades i en enkel stil, även i de fall då historierna var tämligen realistiska och bildbakgrunderna mer utmejslade. Den tidiga stilen skiljer sig emellertid tydligt från den senare. Under mitten av 1970-talet utvecklade Tezuka en stil som blev alltmer realistisk – om än fortfarande omisskännligt Tezuka. En utveckling märks också i berättargreppen. På 1940- och 50-talen använde han en klassisk spänningsstruktur i sina berättelser, medan han i den senare arbetsfasen arbetade mer med längre historier där olika trådar vävs samman. | ||
De tidigaste serierna av Tezuka rörde sig främst i [[science fiction]]- och sagotraditionen, medan de senare behandlade mer realistiska, historiska och filosofiska ämnen. Även inspirationskällorna byttes ut under årens lopp. Från 1940-talet och framåt var hans serier främst riktade till barn, influerade av [[Walt Disney]]s filmer, tidiga Hollywood, klassiska sagor och äventyrsromaner. Resultatet blev en samling serier som till sin karaktär var både barnvänliga och väldigt filmiska. Under mitten av 1960-talet började Tezuka emellertid inspireras mer av författare som [[Edgar Allan Poe]] och [[Franz Kafka]], samt från de samtida [[gekiga]]-serierna (realistisk manga) som börjat dyka upp i hans hemland. Med tiden började han även de filosofiska verk, historiska skildringar och biografier över berömda personer som han gärna läste, influera hans mangaproduktion. | De tidigaste serierna av Tezuka rörde sig främst i [[science fiction]]- och sagotraditionen, medan de senare behandlade mer realistiska, historiska och filosofiska ämnen. Även inspirationskällorna byttes ut under årens lopp. Från 1940-talet och framåt var hans serier främst riktade till barn, influerade av [[Walt Disney]]s filmer, tidiga Hollywood, klassiska sagor och äventyrsromaner. Resultatet blev en samling serier som till sin karaktär var både barnvänliga och väldigt filmiska. Under mitten av 1960-talet började Tezuka emellertid inspireras mer av författare som [[Edgar Allan Poe]] och [[Franz Kafka]], samt från de samtida [[gekiga]]-serierna (realistisk manga) som börjat dyka upp i hans hemland. Med tiden började han även de filosofiska verk, historiska skildringar och biografier över berömda personer som han gärna läste, influera hans mangaproduktion. | ||
| Rad 51: | Rad 55: | ||
Tezuka var tidigt ute, redan i "[[Shin Takarijima]]", med serier starkt inspirerade av filmens rörelse och försökte med all sin fantasi och förmåga implementera liknande effekter i seriemediet. Han skapade en enorm palett av egna [[markeringar]] som han använde för att uttrycka känslor, sinnestillstånd och rörelse i sina serier, en tradition som förts vidare av åtskilliga av hans efterföljare. Den märkliga [[Hyoutan-Tsugi]]-figuren, som kan uttrycka allehanda typer av känslor, har dock förblivit Tezukas egen. | Tezuka var tidigt ute, redan i "[[Shin Takarijima]]", med serier starkt inspirerade av filmens rörelse och försökte med all sin fantasi och förmåga implementera liknande effekter i seriemediet. Han skapade en enorm palett av egna [[markeringar]] som han använde för att uttrycka känslor, sinnestillstånd och rörelse i sina serier, en tradition som förts vidare av åtskilliga av hans efterföljare. Den märkliga [[Hyoutan-Tsugi]]-figuren, som kan uttrycka allehanda typer av känslor, har dock förblivit Tezukas egen. | ||
En särart i hans serier är | En särart i hans serier är hans så kallade "stjärnsystem", där flera av hans seriefigurer återkommer i ''olika roller'' i olika verk, liksom skådespelare kan spela olika roller i olika filmer. T.ex. återkommer figuren [[Kenichi]] både i "[[Jungle Taitei]]" och "[[Next World]]", och den skurkaktige [[Acetylene Lamp]] (som ständigt avbildas med ett brinnande ljus i nacken) förekommer både i "[[Adolf ni tsugu]]" och "[[Black Jack (Tezuka)|Black Jack]]". Figurerna behåller sina namn, sina karakteristiska utseenden och personligheter, trots att de dyker upp i vitt skilda sammanhang, och i vissa fall helt olika tidsperioder. Den här tekniken använde Tezuka oftast i början av sin karriär, och använde den mindre och mindre i takt med att han gick över till en mognare, mer [[gekiga]]-inspirerad stil. | ||
De tidigaste verken har ibland kritiserats för att vara fördomsfulla, då människor med mörk hudfärg ofta karikeras hårt och framställs som okunniga och omoraliska vildar. Den som har läst en större del av hans serieproduktion torde dock knappast få intrycket av några rasistiska åsikter – troligen handlar det snarare om en tidstypisk anda och okunnighet, kombinerat med grova burleskerier och visuella skämt (jämför t.ex. med | De tidigaste verken har ibland kritiserats för att vara fördomsfulla, då människor med mörk hudfärg ofta karikeras hårt och framställs som okunniga och omoraliska vildar. Den som har läst en större del av hans serieproduktion torde dock knappast få intrycket av några rasistiska åsikter – troligen handlar det snarare om en tidstypisk anda och okunnighet, kombinerat med grova burleskerier och visuella skämt (jämför t.ex. med trettiotalets [[disneyserier]], eller [[Hergé]]s tidigaste produktion). {{fotnot|1}} | ||
==Sammanfattad produktion== | ==Sammanfattad produktion== | ||
| Rad 75: | Rad 79: | ||
* "[[King Kong]]" (1947) | * "[[King Kong]]" (1947) | ||
* "[[Lost World]]" (1948) | * "[[Lost World]]" (1948) | ||
* "[[Jungle Makyou]]" (1948) | |||
* "[[Faust]]" (1949) | * "[[Faust]]" (1949) | ||
* "[[Metropolis ( | * "[[Metropolis (Tezuka)|Metropolis]]" (1949) | ||
* "[[Jungle Taitei]]", "ジャングル大帝" (1950–1954) | * "[[Jungle Taitei]]", "ジャングル大帝" (1950–1954) | ||
* "[[Atom Taishi]]" (1951–1952) | * "[[Atom Taishi]]" (1951–1952) | ||
| Rad 85: | Rad 90: | ||
* "[[Ribon no Kishi]]", "リボンの騎士" (1953–1956) | * "[[Ribon no Kishi]]", "リボンの騎士" (1953–1956) | ||
* "[[Niji no toride]]", "虹のとりで" (1956–1957) | * "[[Niji no toride]]", "虹のとりで" (1956–1957) | ||
* "[[Hi no | * "[[Hi no tori]]" ("Phoenix") (1956-1989) | ||
* "[[Futago no Kishi]]", "双子の騎士" (1958–1959) | * "[[Futago no Kishi]]", "双子の騎士" (1958–1959) | ||
* "[[Jet King]]", "ジェットキング" (1959) | * "[[Jet King]]", "ジェットキング" (1959) | ||
| Rad 97: | Rad 102: | ||
* "[[W3]]", "ワンダースリー" (1965–1966) | * "[[W3]]", "ワンダースリー" (1965–1966) | ||
* "[[Dororo]]", "どろろ" (1967–1968) | * "[[Dororo]]", "どろろ" (1967–1968) | ||
* "[[Triton of the Sea]]", (1969–1971) | |||
* "[[Kirihito Sanka]]" ("Ode to Kirihito") (1970–71) | * "[[Kirihito Sanka]]" ("Ode to Kirihito") (1970–71) | ||
* "[[Microid S]]", "ミクロイドＳ" (1973) | * "[[Microid S]]", "ミクロイドＳ" (1973) | ||
* "[[Black Jack]]" (1973–1983) | * "[[Black Jack (Tezuka)|Black Jack]]" (1973–1983) | ||
* "[[Buddha]]" (1974–1984) | * "[[Buddha]]" (1974–1984) | ||
* "[[MW]]" (1976-1978) | |||
* "[[Unico]]" (1976-1979) | |||
* "[[Adolf ni Tsugu]]" ("Adolf") (1983–1985) | * "[[Adolf ni Tsugu]]" ("Adolf") (1983–1985) | ||
* "[[OsamuEros1000]]" (2010) | |||
==Tezuka i andra medier== | ==Tezuka i andra medier== | ||
| Rad 107: | Rad 116: | ||
==Kuriosa== | ==Kuriosa== | ||
Osamu Tezukas son Macoto Tezka<!---Sic!---> är bland annat filmregissör och står bakom långfilmen "Hakuchi" samt ett antal | Osamu Tezukas son [[Macoto Tezka]]<!---Sic!---> är bland annat filmregissör och står bakom långfilmen "Hakuchi" samt ett antal animerade filmer. | ||
==Se även== | ==Se även== | ||
| Rad 114: | Rad 123: | ||
*[[Anime]] | *[[Anime]] | ||
== | ==Mer om Osamu Tezuka== | ||
* [[Peter Nilsson]]: "Osamu Tezuka - Manga no Kami-sama" (''B&B'' 2/1999 s 28–34, 36–39) | |||
* [[Daniel Gustavsson]]: "Osamu Tezuka - Japans Walt Disney" (''Serieblaskan'' nr 1/2010, s 31) | |||
==Externa länkar== | ==Externa länkar== | ||
| Rad 121: | Rad 131: | ||
*[http://www.dnp.co.jp/museum/nmp/nmp_i/articles/manga/manga3-1.html "A History of Manga" från japanska Artscape] | *[http://www.dnp.co.jp/museum/nmp/nmp_i/articles/manga/manga3-1.html "A History of Manga" från japanska Artscape] | ||
*[http://www.tezukainenglish.com TezukaInEnglish.com (fansida)] - Information om Tezuka-översättningar till stora västerländska språk | *[http://www.tezukainenglish.com TezukaInEnglish.com (fansida)] - Information om Tezuka-översättningar till stora västerländska språk | ||
==Fotnoter== | |||
{{fotnotText|1|}} En stor del av informationen under rubriken "Stil och innehåll" (dock inte allt) är hämtad från [http://de.wikipedia.org/wiki/Osamu_Tezuka Tyska Wikipedias artikel om Tezuka].' | |||
[[Bild:Wikipedia-logo.png|40px]] ''Artikeln, i den version den hade den 19 oktober 2006, innehåller helt eller delvis information hämtad från [http://de.wikipedia.org/wiki/Osamu_Tezuka de.wikipedia:Osamu Tezuka]'' | [[Bild:Wikipedia-logo.png|40px]] ''Artikeln, i den version den hade den 19 oktober 2006, innehåller helt eller delvis information hämtad från [http://de.wikipedia.org/wiki/Osamu_Tezuka de.wikipedia:Osamu Tezuka]'' | ||
{{Tezuka}} | {{Tezuka}} | ||
Nuvarande version från 14 februari 2023 kl. 00.59
Doktor Osamu Tezuka / 手塚 治虫 (1928–1989) var en av de största japanska serieskaparna genom tiderna, samt en pionjär och förgrundsgestalt inom manga (japanska serier) och anime (japansk animation), så till den grad att han ofta går under epiteten "Japans Walt Disney" eller "Manga no Kami-sama" (mangaguden). Till hans mest kända verk hör "Atom Taishi"/"Tetsuwan-Atom" (svensk titel: "Astro Boy"), "Adolf ni Tsugu" (amerikansk titel: "Adolf"), "Buddha", "Majin Garon", "Ribon no Kishi" (amerikansk titel: "Princess Knight"), "Hi no Tori" (amerikansk titel "Phoenix"), "Metropolis" och "Black Jack". Hans stora genombrott som serieskapare kom med "Shin Takarajima", en berättelse som bygger på Robert Louis Stevensons bok "Skattkammarön".
Tezuka var länge ganska okänd i västvärlden, men i och med mangans tilltagande popularitet här från 1980-talet och framåt, har Tezuka blivit ett viktigt namn, även i seriekulturen som helhet.
Historik
Osamu Tezuka föddes den 3 november 1928 i Toyonaka, Osaka, som det äldsta av tre syskon. När Tezuka var sju år gammal flyttade familjen till Takarazuka. Genom sin pappa Yutaka väcktes tidigt hans intresse för serier och tecknad film. Som barn var han enligt egen utsago ofta mobbad och retad på grund av sin klena fysik, men fann tillfredsställelse i sitt tecknande. Vid nio års ålder tecknade han sin första serie, "Pin Pin Sei-chan", som visade självbiografiska drag. Han lär som vuxen ha sagt att det var som barn som han insåg att han kunde teckna serier i syfte att övertyga folk att bättre ta hand om världen omkring dem. I grundskolan ökade även hans intresse för serietecknade och serieläsande, med särskilt intresse för den japanska serietecknaren Suihō Tagawa. Han upptäckte också en fascination för insekter, framför allt en med det intressanta namnet osamushi, vilket inspirerade honom till att lägga till tecknet för skalbagge (虫 mushi) i sin signatur.
Efter andra världskrigets slut skapade han vid sjutton års ålder sina första utgivna serier. Bredvid serietecknandet studerade han även medicin, och funderade på om det var läkare eller serietecknare han skulle satsa på. Hans serier var i mångt och mycket inspirerade av de amerikanska serier som rönte stor popularitet i landet under samma tid, men med en tydligt japansk egenart. Först ut var "Machan no Nikkicho" (ung. "Ma-chans dagbok", 1946), "Manon Lescaut" (1947), samt "Shin Takarajima" (1947, ung. "Nya Skattkammarön"). Jämfört med strippserierna som var vanliga i Japan på den tiden, så väckte hans mer avancerade historier och filmiska berättarteknik stark uppmärksamhet. Tezukas serier blev tidigt enormt spridda och innebar starten för den enorma mangapopularitet som pågår än idag i Japan, och som på senare år börjat sprida sig till västvärlden.
Framgångar som serietecknare
Tillsammans med den redan etablerade tecknaren Shichima Sakai publicerade Tezuka 1947 "Shin Takarajima", baserad på populära berättelser som "Skattkammarön", "Robinson Kruse" och "Tarzan". Denna serie blev ett stort genombrott inom manga-scenen. Tezuka var dock inte helt nöjd med Shin Takarajima, då Sakai strök ut en del av handlingen som olämplig för små barn. De följande åren producerade Tezuka många science fiction-serier såsom "Metropolis", "Lost World" och "Next World". Under slutet av 40- och början av 50-talet skrev han dessutom många adaptioner av känd litteratur, inkl. King Kong 1947, Faust 1949, Bambi 1951, Pinocchio 1952 och Brott och straff 1953. Hans framgångar gav honom möjligheten att ge upp medicinstudierna och ägna sig åt tecknandet på heltid. Likväl tvekade han, och bestämde sig först efter avslutade studier 1952 om att koncentrera sig enbart på tecknarkarriären.
Två år tidigare, 1950, hade det första avsnittet av "Jungle Taitei" publicerats i tidningen Manga Shōnen, den första gången en av Tezukas serier publicerades som följetong i en tidning. 1952 publicerades "Astro Boy" om den modiga robotpojken, och 1953 "Ribon no Kishi", som räknas som den första shōjo-mangan, direkt riktad till flickor. 1954 utkom det första avsnittet av Tezukas livsverk Hi no Tori.
1953 flyttade Tezuka till sin lägenhet "Tokiwa-so" i Tokyo, dit senare också tecknare som Shōtarō Ishinomori, Fujio Akatsuka, och tecknar-teamet Fujiko Fujio flyttade in. Lägenheten var liten och billig, trots att Tezuka redan var den rikaste serietecknaren i Japan. Trots sitt ständiga tecknande gifte han sig 1959 med Etsuko Okada, vilken han senare fick tre barn med, sonen Makoto 1959 (som senare blev anime-regissör) och döttrarna Rumiko 1964 och Chiiko 1969.
Nyorientering
Under mitten på 60-talet dalade Tezukas popularitet. Den nya riktningen gekiga, med tecknare som Yoshiharu Tsuge, Shirato Sanpei och Shigeru Mizuki och deras mer alternativa forum, magasinet Garo var det hetaste inom branschen. Tezukas klassiska stil räknades som för barnslig och mossig. Tezuka föll in i en skaparkris, och hans serie "Astro Boy" fick genomgå drastiska vändningar innan den slutligen lades ner 1968. Tezuka slutade att teckna enbart i sin lugna, harmoniska stil, och fick anpassa sig till Gekiga-vågen, vilket resulterade i mer säregna berättelser med stilistiska avbrott. Han grundade tidningen COM, som i likhet med Garo innehöll alternativa serier och riktade sig till en äldre läsekrets. Tecknare som Daijirō Mohoroshi, Moto Hagio och Keiko Takemiya arbetade för tidningen. "Phoenix", som hittills hade publicerats i Shōnen- och Shōjo-tidningar var en av de första serier som publicerades i tidningen, där merparten av serien slutligen publicerades. Under mitten av 70-talet lades dock tidningen ner.
Andra stora skapandefasen
Under 70-talet fann Tezuka ännu ett framgångskoncept som skilde ut sig från sina tidigare verk. De nya historierna var komplexare, hade mer mångbottnade figurer och riktade sig ofta till vuxna läsare. Under den här tiden tillkom "Black Jack", som fick mycket uppmärksamhet för sina detaljrika skildringar av medicinska operationer. "Buddha" som skapades mellan 1972-1983 berättar om Buddhas levnadshistoria, och de fiktiva livsödena för flera individer i 500-talets (f.kr.) Indien.
I början av 70-talet delades Tezuka-priset ut för första gången, anordnat av Shōnen Jump, med Tezuka själv som viktigaste jurymedlem.
1977 började Kodansha ge ut Tezukas alla serier i en samlad utgåva. Fram till 1984 utkom det 300 band i serien, och mellan 1994-1997 ytterligare 100.
De sista åren
Under 80-talet tecknade Tezuka bland annat den historiska serien "Adolf". Han tillbringade dock mycket tid på sjukhuset och genomgick flera operationer. Orsakerna till hälsoproblemen var stressen som hans ständiga tecknande orsakade.[källa behövs] Trots att han t.o.m. fortsatte sitt tecknande i sjukhuset hann verk som "Phoenix" aldrig färdigställas. Den 8 februari 1989, vid en ålder av 60 år, dog Tezuka i cancer. Efter hans död producerades massvis av böcker och media om honom, och släkt och närstående gav interviewer om hans person.
Den internationella berömmelsen kom dock senare, efter att manga-boomen på allvar slagit till västvärlden efter succéer som "Dragonball" och "Sailor Moon".
Stil och innehåll
Tezuka var starkt påverkad av västerländska serier, men är även den som förmodligen mer än någon annan har utvecklat de japanska seriernas berättarteknik, visuella stil och ikonografi. Bland annat introducerade han de "stora ögonen" som idag förekommer i majoriteten av all manga. De runda "cartoon"-aktiga figurerna som han hade med i nästan alla serier, i såväl skämtsamma som allvarliga sammanhang, var inspirerade av samtida (och tidigare) amerikanska tecknade filmer såsom Disneys "Bambi" och Fleischers "Betty Boop". Inte bara ansiktena, utan även kropparna tecknades i en enkel stil, även i de fall då historierna var tämligen realistiska och bildbakgrunderna mer utmejslade. Den tidiga stilen skiljer sig emellertid tydligt från den senare. Under mitten av 1970-talet utvecklade Tezuka en stil som blev alltmer realistisk – om än fortfarande omisskännligt Tezuka. En utveckling märks också i berättargreppen. På 1940- och 50-talen använde han en klassisk spänningsstruktur i sina berättelser, medan han i den senare arbetsfasen arbetade mer med längre historier där olika trådar vävs samman.
De tidigaste serierna av Tezuka rörde sig främst i science fiction- och sagotraditionen, medan de senare behandlade mer realistiska, historiska och filosofiska ämnen. Även inspirationskällorna byttes ut under årens lopp. Från 1940-talet och framåt var hans serier främst riktade till barn, influerade av Walt Disneys filmer, tidiga Hollywood, klassiska sagor och äventyrsromaner. Resultatet blev en samling serier som till sin karaktär var både barnvänliga och väldigt filmiska. Under mitten av 1960-talet började Tezuka emellertid inspireras mer av författare som Edgar Allan Poe och Franz Kafka, samt från de samtida gekiga-serierna (realistisk manga) som börjat dyka upp i hans hemland. Med tiden började han även de filosofiska verk, historiska skildringar och biografier över berömda personer som han gärna läste, influera hans mangaproduktion.
Tezuka var tidigt ute, redan i "Shin Takarijima", med serier starkt inspirerade av filmens rörelse och försökte med all sin fantasi och förmåga implementera liknande effekter i seriemediet. Han skapade en enorm palett av egna markeringar som han använde för att uttrycka känslor, sinnestillstånd och rörelse i sina serier, en tradition som förts vidare av åtskilliga av hans efterföljare. Den märkliga Hyoutan-Tsugi-figuren, som kan uttrycka allehanda typer av känslor, har dock förblivit Tezukas egen.
En särart i hans serier är hans så kallade "stjärnsystem", där flera av hans seriefigurer återkommer i olika roller i olika verk, liksom skådespelare kan spela olika roller i olika filmer. T.ex. återkommer figuren Kenichi både i "Jungle Taitei" och "Next World", och den skurkaktige Acetylene Lamp (som ständigt avbildas med ett brinnande ljus i nacken) förekommer både i "Adolf ni tsugu" och "Black Jack". Figurerna behåller sina namn, sina karakteristiska utseenden och personligheter, trots att de dyker upp i vitt skilda sammanhang, och i vissa fall helt olika tidsperioder. Den här tekniken använde Tezuka oftast i början av sin karriär, och använde den mindre och mindre i takt med att han gick över till en mognare, mer gekiga-inspirerad stil.
De tidigaste verken har ibland kritiserats för att vara fördomsfulla, då människor med mörk hudfärg ofta karikeras hårt och framställs som okunniga och omoraliska vildar. Den som har läst en större del av hans serieproduktion torde dock knappast få intrycket av några rasistiska åsikter – troligen handlar det snarare om en tidstypisk anda och okunnighet, kombinerat med grova burleskerier och visuella skämt (jämför t.ex. med trettiotalets disneyserier, eller Hergés tidigaste produktion). 1
Sammanfattad produktion
Tezuka var oerhört produktiv. 1996 gav Tezuka Productions i Japan ut en uppskattning av hans livsverk:
- Tecknade sidor: 150 000
- Titlar: 500
- TV-specialer: 1
- Animerade TV-serier: 21
- Experimentella animerade filmer: 14
- Animerade långfilmer (biograffilmer): 17
- OVA/OAV (filmer direkt till video): 8
- Reklamfilmer: 5
- Pilotavsnitt: 13.
Kända verk
- "Machan no Nikkicho" (1946) (ung. "Ma-chans dagbok")
- "Manon Lescaut" (1947)
- "Shin Takarajima" (1947)
- "King Kong" (1947)
- "Lost World" (1948)
- "Jungle Makyou" (1948)
- "Faust" (1949)
- "Metropolis" (1949)
- "Jungle Taitei", "ジャングル大帝" (1950–1954)
- "Atom Taishi" (1951–1952)
- "Pinocchio" (1952)
- "Tetsuwan-Atom", "鉄腕アトム", ("Astro Boy") (1952–1968)
- "Jorden runt på 80 dagar" (1953)
- "Brott och Straff" (1953)
- "Ribon no Kishi", "リボンの騎士" (1953–1956)
- "Niji no toride", "虹のとりで" (1956–1957)
- "Hi no tori" ("Phoenix") (1956-1989)
- "Futago no Kishi", "双子の騎士" (1958–1959)
- "Jet King", "ジェットキング" (1959)
- "Majin Garon", "ビッグX" (1959)
- "Zero Man", "0 マン" (1959-1960)
- "Angel no Oka", "エンゼルの丘" ("Angel") (1960–1961)
- "Shiroi Pilot", "白いパイロット" (1961–1962)
- "Shinsengumi", "新選組" (1963)
- "Roppu-kun", "ロップくん" (1963–1965)
- "Big X", "ビッグＸ" (1963–1966)
- "W3", "ワンダースリー" (1965–1966)
- "Dororo", "どろろ" (1967–1968)
- "Triton of the Sea", (1969–1971)
- "Kirihito Sanka" ("Ode to Kirihito") (1970–71)
- "Microid S", "ミクロイドＳ" (1973)
- "Black Jack" (1973–1983)
- "Buddha" (1974–1984)
- "MW" (1976-1978)
- "Unico" (1976-1979)
- "Adolf ni Tsugu" ("Adolf") (1983–1985)
- "OsamuEros1000" (2010)
Tezuka i andra medier
"Hi no Tori", "Ribon no Kishi" och "Black Jack" har satts upp som musikal av Japans berömda Takarazuka-teater.
Kuriosa
Osamu Tezukas son Macoto Tezka är bland annat filmregissör och står bakom långfilmen "Hakuchi" samt ett antal animerade filmer.
Se även
Mer om Osamu Tezuka
- Peter Nilsson: "Osamu Tezuka - Manga no Kami-sama" (B&B 2/1999 s 28–34, 36–39)
- Daniel Gustavsson: "Osamu Tezuka - Japans Walt Disney" (Serieblaskan nr 1/2010, s 31)
Externa länkar
- Tezuka Osamu World (officiell webbplats)
- "A History of Manga" från japanska Artscape
- TezukaInEnglish.com (fansida) - Information om Tezuka-översättningar till stora västerländska språk
Fotnoter
1. En stor del av informationen under rubriken "Stil och innehåll" (dock inte allt) är hämtad från Tyska Wikipedias artikel om Tezuka.'
Artikeln, i den version den hade den 19 oktober 2006, innehåller helt eller delvis information hämtad från de.wikipedia:Osamu Tezuka
