Skillnad mellan versioner av "Rune Andréasson"
(0.00352822580645161) |
MikkeX (diskussion | bidrag) (Återställning) |
||
| Rad 5: | Rad 5: | ||
==Verksamhet== | |||
[[Bild:Nicke_Bock-50.jpg|thumb|200px|right|"[[Nicke Bock från Skansen]]" 1950. Källa: ''[[Bamse]]'' nr 7/1984, s. 9. © Rune Andréasson.]] | |||
===Ungdomstiden=== | |||
1938 fick en 12-årig Rune Andréasson sin första publicerade teckning i ''[[Göteborgs-Tidningen]]'' och begick senare samma år scendebut på Göteborgs Stadsteater, vilket resulterade i flera statistroller de följande åren. Under gymnasietiden på Hvitfeldtska debuterade Andréasson som sagoillustratör (1942) och serietecknare (med "[[Brum (Äventyr bland djuren)|Äventyr bland djuren]]", 1944) i ''[[Allers|Allers Familj-journal]]''. | |||
Efter studentexamen gick Andréasson på Göteborgs Stadsteaters elevskola samtidigt som hans strippserie, omdöpt till "[[Brum (Äventyr bland djuren)|Brum och hans vänner]]", och sagoföljetongen "[[Åsnan Kal från Slottsskogen]]" (1945–1952) gick i ''[[Göteborgs-Posten|Göteborgs-Postens lördagsbilaga]]''. | |||
Under lumpen i Stockholm skapades "[[Nicke Bock från Skansen]]" (1948–1950), en variant av "[[Åsnan Kal från Slottsskogen|Åsnan Kal]]" på rimmad vers, tryckt i ''Stockholms-Tidningen''. En svensk marknad för serietidningar uppstod vid denna tid varpå Rune Andréasson debuterade i genren med "[[Teddy (1)|Teddys äventyr]]" (1950) på Bonnierförlaget [[Alga]]. Drömmen var att göra karriär som filmtecknare hos [[Disney]], vilket gick om intet efter ett personligt möte med [[Walt Disney]] i Köpenhamn 1951. Hela sin karriär såg Rune Andréasson sina historier som filmer i sitt inre, som han tvunget fick översätta till enskilda bilder. | |||
Först under tidigt 1950-tal blev Rune Andréasson vän med seriemediets bruk av [[pratbubblor]] som bärande element. Om inte annat 1951 då berättarformen i "[[Brum (Äventyr bland djuren)|Brum]]" bröts upp och första flerstripps-följetongen "[[Lille Rikard och hans katt]]" (1951–1972) inleddes i ''[[Aftonbladet]]''. | |||
===Genombrott=== | |||
[[Bild:Teddy.png|frame|Ur "[[Teddy (1)|Teddys äventyr]]". Källa: Faksimiltryck av ''[[Tuff och Tuss]]'' nr 1/1953 (bilaga till ''[[Knasen#Serietidningen_Knasen|Knasen]]'' nr 6/2005), s. 28. © [[Rune Andréasson]].]] | |||
För det stora genombrottet svarade [[Serieförlaget]]s flaggskepp ''[[Tuff och Tuss]]'' (1953–1958) där det fasta inslaget "[[Teddys äventyr]]" blev läsarnas favorit. Framgången följdes bland annat av årliga julalbum ("[[Teddys jul]]", 1953–54, och "[[Julbocken]]", 1954–1967), utgivning av barnboken "Pellefant i Gottlandet" (1954) i Barnbiblioteket Saga, teaterpjäs på Göteborgs Stadsteater ("[[Åsnan Kal från Slottsskogen]]", 1955) och egen serietidning (''[[Teddy – världens starkaste björn]]'', 1959–1960). | |||
Inspirerad av den svenska televisionens tidiga pionjärprogram gjorde Andréasson sin första tv-serie "[[Nalle ritar och berättar]]" (1958–1959). Äntligen fick han omsätta sina beprövade berättelser i sitt favoritmedium och mötte därtill tidningars efterfrågan på serier baserade på de tv-filmerna. I början av 1960-talet lämnade han "[[Teddy – världens starkaste björn]]" och sitt gamla förlag för att utveckla en ny björnkaraktär med avsikt att slå i TV. Han flyttade med sin familj till Viken och inledde ett livslångt samarbete med Helsingborgs Litografiska (senare [[Egmont Kärnan|Kärnan]]) som ekonomiskt möjliggjorde produktionen av sex svartvita filmer med Bamse (1966). Då TV fortfarande bara hade en kanal blev genomslaget mycket gott. | |||
===Bamse och Pellefant=== | |||
Under arbetet med första [[Bamse]]-filmerna startades serietidningen ''[[Pellefant]]'' (1965–1993), vars titelserie redan tidigt spöktecknades av [[Gösta Gummesson]] efter Andréassons manus. Rune Andréasson såg liknande möjligheter i ''Bamse'' och bildade delvis därför det egna aktiebolaget [[Rune A-serier AB]] (1970–1988). Närmare tre år senare sändes slutligen sju nya färgfilmer med [[Bamse]] i [[Beppe Wolgers]] jullovsprogram. I anslutning till detta lanserades Bamse som serietidning (1973–). Av tidsbrist hade han avslutat "[[Brum (Äventyr bland djuren)|Brum]]" och "[[Lille Rikard och hans katt]]" 1967 respektive 1972. Efter 1974, då han lämnade "[[Pellefant]]" (sedermera författad och tecknad av [[Eigil Johansen|Eigil "Gil" Johansen]]), ägnade han sig slutligen helt åt Bamse (som serietidning och film). | |||
Från 1976 var serierna i ''Bamse''-tidningen tecknade av den spanske spöktecknaren [[Francisco Tora]], till förmån för Andréassons tidsslukande filmarbete. 1981 hade nästa två filmer premiär, efter det byggde familjen Andréasson ut sitt hus och övertog tidningsutgivningen, vilket även medgav en stilla ökning av olika kringprodukter med Bamse-motiv. Seriernas teman utvecklades till mer vardagsnära skildringar av Bamses familjeliv och pläderande för bildning och kultur, rättvisa och solidaritet. Från 1983 använde han sig även av sin svenske spöktecknare [[Bo Michanek]] i Malmö. I mitten av 1980-talet blev ''Bamse'' Sveriges största serietidning sett till upplaga per nummer. | |||
===Ålderdom=== | |||
1990 pensionerade sig Rune från tidnings- och filmproduktion och började skriva och måla bilderböcker med Bamse-figurerna. Flera år efter officiellt avslutat serieskapande började han skriva nya seriemanus att lämna efter sig för att tecknas upp och tryckas postumt. Sista åren av sitt liv lade han stor del av sin energi på att utveckla [[Bamses Värld]] (1998–) på Kolmårdens djurpark. | |||
==Familj== | ==Familj== | ||
Versionen från 17 juli 2009 kl. 19.29
Rune Herbert Emanuel Andréasson, född 11 augusti 1925 i Lindome, död 15 december 1999 i Viken (cancer), var en svensk serieskapare och animatör känd för att ha skapat "Bamse – världens starkaste björn", "Pellefant" och flera andra serier.
Verksamhet
Ungdomstiden
1938 fick en 12-årig Rune Andréasson sin första publicerade teckning i Göteborgs-Tidningen och begick senare samma år scendebut på Göteborgs Stadsteater, vilket resulterade i flera statistroller de följande åren. Under gymnasietiden på Hvitfeldtska debuterade Andréasson som sagoillustratör (1942) och serietecknare (med "Äventyr bland djuren", 1944) i Allers Familj-journal.
Efter studentexamen gick Andréasson på Göteborgs Stadsteaters elevskola samtidigt som hans strippserie, omdöpt till "Brum och hans vänner", och sagoföljetongen "Åsnan Kal från Slottsskogen" (1945–1952) gick i Göteborgs-Postens lördagsbilaga.
Under lumpen i Stockholm skapades "Nicke Bock från Skansen" (1948–1950), en variant av "Åsnan Kal" på rimmad vers, tryckt i Stockholms-Tidningen. En svensk marknad för serietidningar uppstod vid denna tid varpå Rune Andréasson debuterade i genren med "Teddys äventyr" (1950) på Bonnierförlaget Alga. Drömmen var att göra karriär som filmtecknare hos Disney, vilket gick om intet efter ett personligt möte med Walt Disney i Köpenhamn 1951. Hela sin karriär såg Rune Andréasson sina historier som filmer i sitt inre, som han tvunget fick översätta till enskilda bilder.
Först under tidigt 1950-tal blev Rune Andréasson vän med seriemediets bruk av pratbubblor som bärande element. Om inte annat 1951 då berättarformen i "Brum" bröts upp och första flerstripps-följetongen "Lille Rikard och hans katt" (1951–1972) inleddes i Aftonbladet.
Genombrott
För det stora genombrottet svarade Serieförlagets flaggskepp Tuff och Tuss (1953–1958) där det fasta inslaget "Teddys äventyr" blev läsarnas favorit. Framgången följdes bland annat av årliga julalbum ("Teddys jul", 1953–54, och "Julbocken", 1954–1967), utgivning av barnboken "Pellefant i Gottlandet" (1954) i Barnbiblioteket Saga, teaterpjäs på Göteborgs Stadsteater ("Åsnan Kal från Slottsskogen", 1955) och egen serietidning (Teddy – världens starkaste björn, 1959–1960).
Inspirerad av den svenska televisionens tidiga pionjärprogram gjorde Andréasson sin första tv-serie "Nalle ritar och berättar" (1958–1959). Äntligen fick han omsätta sina beprövade berättelser i sitt favoritmedium och mötte därtill tidningars efterfrågan på serier baserade på de tv-filmerna. I början av 1960-talet lämnade han "Teddy – världens starkaste björn" och sitt gamla förlag för att utveckla en ny björnkaraktär med avsikt att slå i TV. Han flyttade med sin familj till Viken och inledde ett livslångt samarbete med Helsingborgs Litografiska (senare Kärnan) som ekonomiskt möjliggjorde produktionen av sex svartvita filmer med Bamse (1966). Då TV fortfarande bara hade en kanal blev genomslaget mycket gott.
Bamse och Pellefant
Under arbetet med första Bamse-filmerna startades serietidningen Pellefant (1965–1993), vars titelserie redan tidigt spöktecknades av Gösta Gummesson efter Andréassons manus. Rune Andréasson såg liknande möjligheter i Bamse och bildade delvis därför det egna aktiebolaget Rune A-serier AB (1970–1988). Närmare tre år senare sändes slutligen sju nya färgfilmer med Bamse i Beppe Wolgers jullovsprogram. I anslutning till detta lanserades Bamse som serietidning (1973–). Av tidsbrist hade han avslutat "Brum" och "Lille Rikard och hans katt" 1967 respektive 1972. Efter 1974, då han lämnade "Pellefant" (sedermera författad och tecknad av Eigil "Gil" Johansen), ägnade han sig slutligen helt åt Bamse (som serietidning och film).
Från 1976 var serierna i Bamse-tidningen tecknade av den spanske spöktecknaren Francisco Tora, till förmån för Andréassons tidsslukande filmarbete. 1981 hade nästa två filmer premiär, efter det byggde familjen Andréasson ut sitt hus och övertog tidningsutgivningen, vilket även medgav en stilla ökning av olika kringprodukter med Bamse-motiv. Seriernas teman utvecklades till mer vardagsnära skildringar av Bamses familjeliv och pläderande för bildning och kultur, rättvisa och solidaritet. Från 1983 använde han sig även av sin svenske spöktecknare Bo Michanek i Malmö. I mitten av 1980-talet blev Bamse Sveriges största serietidning sett till upplaga per nummer.
Ålderdom
1990 pensionerade sig Rune från tidnings- och filmproduktion och började skriva och måla bilderböcker med Bamse-figurerna. Flera år efter officiellt avslutat serieskapande började han skriva nya seriemanus att lämna efter sig för att tecknas upp och tryckas postumt. Sista åren av sitt liv lade han stor del av sin energi på att utveckla Bamses Värld (1998–) på Kolmårdens djurpark.
Familj
Runes familj var även de mycket inblandade i Bamsetidningens och -filmernas produktion. Inte minst under åren 1982 till 1990, då familjeföretaget Rune A-serier producerade tidningen från familjens hem i Viken.
Flera av karaktärerna i Bamseserien är uppkallade efter medlemmar av familjen Andréasson: släktnamnet Viktoria gav namn åt Bamses båt och mamma, hustrun Maivor åt Bamses dotter Nalla-Maja (som enligt fiktionen var tänkt att heta Nalle-Majvor innan Brummelisa föreslog den aktuella kortformen) och sonen Olas namn återkommer hos Ola Grävling. Familjen bestod dessutom av ytterligare två söner; Dan och Pål.
Tecknade serier
| Publiceringsår | Verk | Serieform | Ev. medarbetare |
|---|---|---|---|
| 1944–1967 | "Brum (Äventyr bland djuren)" | veckostrippar | – |
| 1950–1951 | "Tant Ellens dansskola" | veckostrippar | manus: Ellen Bergman |
| 1950–1960 | "Teddys äventyr" | album; serietidningsserier; dagsstrippar | – |
| 1951–1972 | "Lille Rikard och hans katt" | söndagssidor | – |
| 1954–1955 | "Nicke Bock" | dubbelstrippar (var 3:e vecka) | – |
| 1955 | "Kalle Bolund – kvarterets hjälte!" | reklamseriehäfte | – |
| 1956 | "Pricken som julklappshund" | tillfällig serietidningsserie | – |
| 1958–1960 | "Nalle ritar och berättar" | typ söndagssidor | – |
| 1959 | "Puck"; "Joe"; "Rulle"; "Uhu" | biserier i Teddy | – |
| 1962 | "Pojken och bergatrollet" och "Akke Lapp och Gråben" | serietidningssserier | – |
| 1963–1974 | "Pellefant" | serietidningsserier | ill: delvis Gösta Gummesson/Georges Bessis |
| 1963 | "Lasse och Lena från Legoland" | reklamannonsserier | – |
| 1966–1998 | "Bamse" | veckotrippelstrippar; serietidningsserier | ill: delvis Francisco Tora/Bo Michanek |
| 1973–1975 | "Habibu" | biserier i tidningen Bamse | – |
| 1975 | "Rulle och Maja" | biserier i tidningen Bamse | – |
| Postumt: | |||
| 2001– | "Bamse" | serietidningsserier | ill: Tony Cronstam/Kenneth Hamberg/Lars Bällsten/Andreas Qassim |
| 2008 | "Trumpo" och "Kisse Katt" | appendix till Bamsebiblioteket | – |
Filmografi
Skådespelare
- 1948 – "Musik i mörker" (busgrabben Evert)
- 1948 – "Soldat Bom" (rekryt Lillebror)
- 1948 – "Hamnstad" (swingpjatt på danshak)
Animatör
- 1951 – "Sommarlek" (okrediterad)
Manusförfattare och animatör
- 1958 – "Nalle ritar och berättar" (en dockserie i 11 avsnitt)
- 1966 – "Bamse" (de sex svartvita filmerna)
- 1972 – "Bamse" (de första sju färgavsnitten)
- 1981 – "Bamse och den lilla åsnan" (två avsnitt)
- 1991 – "Bamse i Trollskogen" (ett avsnitt)
Priser och utmärkelser
- Hedersomnämnande i RKO-Radio Films och Filmjournalens Nils Holgersson-tävling 1947
- Adamsonstatyetten 1969
- 91:an-stipendiet 1979
- Hedersdiplom i samband med Stora Journalistpriset 1979
- Juryns specialpris vid Golden Gate-festivalen 1981
- Sjösalapriset 1990
- Årets folkbildare 1990 (genom Skalman)
- Eldh-Ekblads Fredspris 1993
- Unghunden 1994
- Årets företagare i Höganäs 1995
- Miljöpartiets freds- och miljöpris 1997
Utställningar
- "Serier för alla: Svenska serier och serieskapare", Nationalmuseum 11 jan–18 mars 1979 (fyra katalogposter)
- "Bamse – världens starkaste björn", Höganäs museum 21 juni 1998–2005 (diverse)
Postumt:
- "Bamse", Seriegalleriet 6–31 dec 2003 (mestadels tuschade Bamse-sidor)
- "Bamses läsrum", Vikens bibliotek 28 okt 2006– (variant på Höganäs-utställningen 1998–2005)
- "Bamse", Seriegalleriet 8 sep–10 okt 2007 (mestadels omslag)
- "Bamse i Trollskogen", Seriegalleriet 12 april–14 maj 2008 (filmteckningar)
- "Bamse och den lilla åsnan", Seriegalleriet 25 april–27 maj 2009 (filmteckningar)
Artiklar i Bild & Bubbla
- Sture Hegerfors: "Intervju" (Thud nr 7 s. 10-11)
- Karl G. Jönsson: "Rune Andréasson en Bamse på serier" (B&B nr 4/1981 s. 11-13)
- Karl G. Jönsson: "Rune Andréasson en Bamse på serier" (B&B nr 1/1991 s. 6-7)
- Per A J Andersson/Ingemar Bengtsson: "Nordens Disney – ändrade på alla sidor" (B&B 111 – 2/1993 s. 21)
- Olof Siverbo: "Rune Andréasson – femtio år som serieskapare" (B&B nr 2/1995 s. 46-51)
- Staffan Melin: "Arvet efter Rune – en intervju med Rune Andréassons söner" (B&B nr 1/2005 s. 24-26)
Recensioner i Bild & Bubbla
- Rasmus Gran: "Bamsebiblioteket volym 1" (B&B nr 1/2001)
- Mats Nordström: "Bamsebiblioteket volym 2 och 3" (B&B nr 2/2002)
- David Haglund: "Bamsebiblioteket 4" (B&B nr 4/2002)
- Peter Nilsson: "Bamse-biblioteket volym 5, 6 och 7" (B&B nr 2/2003)
- Maria Sundkvist: "Bamsebiblioteket – Så började det volym 2" (B&B nr 1/2005)
- Jimmy Wallin: "Bamse DVD 1-3. Bamse och den flygande mattan, Bamse och den lilla åsnan, Bamse i trollskogen" (B&B nr 3-4/2005)
- Karl-Erik Lindkvist: "Bamse 1966–1970: Den kompletta veckoserien" (webbrecension oktober 2008)
Externa länkar
- Bamse.net – auktoriserad yrkesbiografi ur Bamses interna "Bamses handbok i text" av Olof Siverbo (1992), på Bamses officiella webbplats (fotoillustrerad)
- Bamsesamlarna.com – samlarsida om Bamse och Rune Andréassons övriga verk
| företrädare – |
Bamses (chef)redaktör |
efterträdare Jan Magnusson |
|---|---|---|
| företrädare – |
Bamses ordinarie omslagstecknare |
efterträdare Bo Michanek |
