Skillnad mellan versioner av "Human Target"

Från Seriewikin
Hoppa till navigeringHoppa till sök
(→‎Kuriosa: Så här blir nog tydligare. Så Detective Comics hade så höga nummer redan 1953?)
 
(14 mellanliggande versioner av 3 användare visas inte)
Rad 12: Rad 12:
[[Kategori:Serier som blivit film]]
[[Kategori:Serier som blivit film]]
[[Bild:Human_Target.jpg|thumb|200px|right|[[Human Target]] från omslaget till miniserien ''Human Target'' nr 1, 1999, tecknat av [[Tim Bradstreet]]. © [[DC Comics]]. {{GCD-bild}}]]
[[Bild:Human_Target.jpg|thumb|200px|right|[[Human Target]] från omslaget till miniserien ''Human Target'' nr 1, 1999, tecknat av [[Tim Bradstreet]]. © [[DC Comics]]. {{GCD-bild}}]]
'''The Human Target''' (även kallad '''Den mänskliga måltavlan''' i svenska publikationer) är en seriefigur i [[kriminal- och agentserier|kriminalgenren]] skapad 1972 av [[Len Wein]], [[Carmine Infantino]] och [[Dick Giordano]] för [[DC Comics]]. Inledningsvis var '''Christopher Chance''', som figuren egentligen heter, relegerad till utfyllnadsserier och gästspel i andra serietidningar, men med start 1999 kom en vuxnare variant av [[Peter Milligan]] i egen tidning på DC:s vuxenetikett [[Vertigo]].  
'''The Human Target''' (även kallad '''Den mänskliga måltavlan''' i svenska publikationer) är en seriefigur i [[kriminal- och agentserier|kriminalgenren]] skapad 1972 av [[Len Wein]], [[Carmine Infantino]] och [[Dick Giordano]] för [[DC Comics]]. Inledningsvis var '''Christopher Chance''', som figuren egentligen heter, relegerad till utfyllnadsserier och gästspel i andra serietidningar, men med start 1999 kom en vuxnare variant av [[Peter Milligan]] i egen tidning på DC:s vuxenetikett [[Vertigo]]. 2010 kom ytterligare en nyversion från DC i kölvattnet på en TV-serie baserad på figuren.
 
Figuren skapades av [[Len Wein]] och [[Carmine Infantino]] och introducerades i ''[[Action Comics]]'' nr 419 (1972).




Rad 22: Rad 24:
Ett återupplivande av serien gjordes i ett enda avsnitt i tidningen ''[[Action Comics Weekly]]'' 1989, skrivet av [[Mark Waid]] och tecknat av [[Curt Swan]].
Ett återupplivande av serien gjordes i ett enda avsnitt i tidningen ''[[Action Comics Weekly]]'' 1989, skrivet av [[Mark Waid]] och tecknat av [[Curt Swan]].


"Human Target" adapterades till en tv-film 1992 (se nedan). I samband med detta gav DC 1991 ut en ''Human Target Special'', med en specialhistoria som utspelade sig i tv-seriens kontinuitet. Denna skrevs av [[Mark Verheiden]] och tecknades av [[Rick Burchett]].
"Human Target" adapterades till en TV-film 1992 (se nedan). I samband med detta gav DC 1991 ut en ''Human Target Special'', med en specialhistoria som utspelade sig i TV-seriens kontinuitet. Denna skrevs av [[Mark Verheiden]] och tecknades av [[Rick Burchett]].


1999 fick "Human Target" en uppfräschning och en egen [[miniserie]] utgiven i fyra nummer på DC Comics' vuxenetikett [[Vertigo (DC)|Vertigo]], skriven av [[Peter Milligan]] och tecknad av [[Edvin Biukovic]]. Den fick en uppföljare i form av en [[serieroman]] med titeln "Human Target: Final Cut" 2002, skriven av Milligan och tecknad av [[Javier Pulido]], samt en reguljär månadstidning som kom ut i 21 nummer 2003–2005, skriven av Milligan och tecknad av omväxlande Javier Pulido och [[Cliff Chiang]].
1999 fick "Human Target" en uppfräschning och en egen [[miniserie]] utgiven i fyra nummer på DC Comics' vuxenetikett [[Vertigo (DC)|Vertigo]], skriven av [[Peter Milligan]] och tecknad av [[Edvin Biukovic]]. Den fick en uppföljare i form av en [[serieroman]] med titeln "Human Target: Final Cut" 2002, skriven av Milligan och tecknad av [[Javier Pulido]], samt en reguljär månadstidning som kom ut i 21 nummer 2003–2005, skriven av Milligan och tecknad av omväxlande Javier Pulido och [[Cliff Chiang]].


Sedan 2005 har nya äventyr med Human Target inte längre publicerats.
Efter 2005 publicerades inte nya äventyr med Human Target på fem år, men 2010 skapade det amerikanska TV-bolaget Fox en ny TV-serie baserad på figuren (se nedan) och i kölvattnet på denna släppte DC en ny sex nummer lång miniserie med "Human Target", författad av [[Len Wein]] och tecknad av [[Bruno Redondo]] med [[tuschare|tusch]] av [[Sergio Sandoval]].


==Handling==
==Handling==
Rad 34: Rad 36:


I Milligans första miniserie tar Chance hjälp av sin assistent Tom McFadden, som tillfälligt tar rollen som en andra Human Target.
I Milligans första miniserie tar Chance hjälp av sin assistent Tom McFadden, som tillfälligt tar rollen som en andra Human Target.
I miniserien från 2010 har Chance en kompanjon vid namn Winston.


==Utgivningsindex==
==Utgivningsindex==
Rad 44: Rad 48:
*''Action Comics'' nr 426 (augusti 1973): "Shortest Distance Between Two Points"  
*''Action Comics'' nr 426 (augusti 1973): "Shortest Distance Between Two Points"  
*''Action Comics'' nr 429 (november 1973): "The Rodeo Riddle Contract"  
*''Action Comics'' nr 429 (november 1973): "The Rodeo Riddle Contract"  
*''Action Comics'' nr 432 (february 1974): "The Million-Dollar Methuselah"  
*''Action Comics'' nr 432 (februari 1974): "The Million-Dollar Methuselah"  
*''Brave and the Bold'' nr 143 (september–oktober 1978): "The Cat and the Canary Contract"  
*''Brave and the Bold'' nr 143 (september–oktober 1978): "The Cat and the Canary Contract"  
*''Brave and the Bold'' nr 144 (november 1978): "The Symphony for the Devil Contract"  
*''Brave and the Bold'' nr 144 (november 1978): "The Symphony for the Devil Contract"  
Rad 68: Rad 72:
*"Human Target: Strike Zones" (samlar månadstidningen nr 1–5), 2004
*"Human Target: Strike Zones" (samlar månadstidningen nr 1–5), 2004
*"Human Target: Living in Amerika" (samlar månadstidningen nr 6–10), 2004
*"Human Target: Living in Amerika" (samlar månadstidningen nr 6–10), 2004
*"Human Target: Chance Meetings" (samlar den första miniserien och Final Cut), 2010
===Miniserien (2010)===
*''Human Target'' vol. 3 nr 1–6 (miniserie, 2010)


===Gästspel===
===Gästspel===
Rad 81: Rad 89:
===[[Bild:Mini_sverige.gif]] Svensk publicering===
===[[Bild:Mini_sverige.gif]] Svensk publicering===
Ett fåtal avsnitt gick i svenska tidningen ''[[Läderlappen (serietidning)|Läderlappen]]'' åren 1974–78 under titeln "Den mänskliga måltavlan".
Ett fåtal avsnitt gick i svenska tidningen ''[[Läderlappen (serietidning)|Läderlappen]]'' åren 1974–78 under titeln "Den mänskliga måltavlan".
2010 års version publiceras under 2011 i ''[[Agent X9 (serietidning)|Agent X9]]'', med originaltiteln.


==Human Target i andra medier==
==Human Target i andra medier==
Rad 86: Rad 96:
1990 gjordes en TV-film med sångaren Rick Springfield i huvudrollen, men den visades aldrig. TV-serien visades dock i sju avsnitt, med start 1992. Flera serieskapare var inblandade i produktionen.
1990 gjordes en TV-film med sångaren Rick Springfield i huvudrollen, men den visades aldrig. TV-serien visades dock i sju avsnitt, med start 1992. Flera serieskapare var inblandade i produktionen.


2009 meddelades att en ny TV-version var på gång, den här gången med Mark Valley i titelrollen.
2009 meddelades att en ny TV-version var på gång, den här gången med Mark Valley i titelrollen.<ref>[http://www.tvsquad.com/2009/02/11/mark-valley-is-the-human-target/ "Mark Valley is the Human Target", TV Squad 2009-02-11] [länkad 2010-01-10]</ref> Denna TV-serie hade premiär i januari 2010 på Fox Television, och inledde en andra säsong senare samma år.


==Kuriosa==
==Kuriosa==
*Fram till 1999 hade Dick Giordano varit inblandad i alla soloäventyr med Human Target, alltid som tuschare och ofta även som tecknare. Det är först i och med Milligans version som han inte längre är inblandad.
*Fram till 1999 hade Dick Giordano varit inblandad i alla soloäventyr med Human Target, alltid som tuschare och ofta även som tecknare. Det är först i och med Milligans version som han inte längre är inblandad.
*Human Targets förklädnadsskicklighet gör att han på många sätt påminner om en annan hjälte i [[DC:s universum]], Tom Tresser alias [[Nemesis (DC)|Nemesis]]. Det är deras arbetsmetoder som skiljer dem åt; Nemesis arbetar ofta med att infiltrera kriminella eller terroristiska organisationer, medan Human Target vanligtvis tar rollen som ett mord- vålds-, eller kidnappningshotat offer.
*Human Targets förklädnadsskicklighet gör att han på många sätt påminner om en annan hjälte i [[DC:s universum]], Tom Tresser alias [[Nemesis (DC)|Nemesis]]. Det är deras arbetsmetoder som skiljer dem åt; Nemesis arbetar ofta med att infiltrera kriminella eller terroristiska organisationer, medan Human Target vanligtvis tar rollen som ett mord- vålds-, eller kidnappningshotat offer.
* DC Comics har även haft två andra tidigare karaktärer med namnet "Human Target" vars karriärer dock endast varade i ett nummer. Den första var en polis som likt Chance klär ut sig till mordoffer, i ''[[Gang Busters]]'' 61 (1947), den andra en [[Batman]]-karaktär i ''Detective Comics'' 201 (1953). "The Human Target" var också namnet på en historia i ett nummer av DC-serien ''[[House of Mystery]]'' 26 (1954).
==Fotnoter==
<references />
{{AgentX9}}

Nuvarande version från 12 augusti 2015 kl. 09.11

Human Target från omslaget till miniserien Human Target nr 1, 1999, tecknat av Tim Bradstreet. © DC Comics.

Bilden är hämtad med tillstånd från The Grand Comic Book Database.

The Human Target (även kallad Den mänskliga måltavlan i svenska publikationer) är en seriefigur i kriminalgenren skapad 1972 av Len Wein, Carmine Infantino och Dick Giordano för DC Comics. Inledningsvis var Christopher Chance, som figuren egentligen heter, relegerad till utfyllnadsserier och gästspel i andra serietidningar, men med start 1999 kom en vuxnare variant av Peter Milligan i egen tidning på DC:s vuxenetikett Vertigo. 2010 kom ytterligare en nyversion från DC i kölvattnet på en TV-serie baserad på figuren.

Figuren skapades av Len Wein och Carmine Infantino och introducerades i Action Comics nr 419 (1972).


Historik

"Human Target" debuterade som backup-serie i Action Comics 1972–74, Därefter flyttade serien kortvarigt till tidningen The Brave and the Bold 1978, och hamnade slutligen i Detective Comics 1979–80 innan den lades ner. Första avsnittet skrevs av Len Wein och tecknades av Carmine Infantino med hjälp av Dick Giordano. Wein skrev därefter alla avsnitt av denna ursprungspublicering. Giordano tecknade själv merparten av dessa avsnitt, undantaget det första med Infantino, samt ett avsnitt i Detective som Howard Chaykin skissade.

Under samma period gästspelade Christopher Chance även i några andra serier från DC. I ett minnesvärt Batmanäventyr från 1982 spelar han rollen som en mordhotad Bruce Wayne.

Ett återupplivande av serien gjordes i ett enda avsnitt i tidningen Action Comics Weekly 1989, skrivet av Mark Waid och tecknat av Curt Swan.

"Human Target" adapterades till en TV-film 1992 (se nedan). I samband med detta gav DC 1991 ut en Human Target Special, med en specialhistoria som utspelade sig i TV-seriens kontinuitet. Denna skrevs av Mark Verheiden och tecknades av Rick Burchett.

1999 fick "Human Target" en uppfräschning och en egen miniserie utgiven i fyra nummer på DC Comics' vuxenetikett Vertigo, skriven av Peter Milligan och tecknad av Edvin Biukovic. Den fick en uppföljare i form av en serieroman med titeln "Human Target: Final Cut" 2002, skriven av Milligan och tecknad av Javier Pulido, samt en reguljär månadstidning som kom ut i 21 nummer 2003–2005, skriven av Milligan och tecknad av omväxlande Javier Pulido och Cliff Chiang.

Efter 2005 publicerades inte nya äventyr med Human Target på fem år, men 2010 skapade det amerikanska TV-bolaget Fox en ny TV-serie baserad på figuren (se nedan) och i kölvattnet på denna släppte DC en ny sex nummer lång miniserie med "Human Target", författad av Len Wein och tecknad av Bruno Redondo med tusch av Sergio Sandoval.

Handling

Human Targets gimmick är hans förklädnadsförmåga. Ofta spelar han rollen som sin klient för att skydda denne från mordförsök och andra hotbilder.

De tidiga avsnitten var vanligtvis ganska reguljära brottshistorier med en äventyrlig charm á la James Bond. I Peter Milligans version kretsar historierna minst lika mycket kring Christopher Chances identitetsproblem, då han alltmer går upp i rollerna han spelar, så till den grad att de börjar ta över hans eget liv.

I Milligans första miniserie tar Chance hjälp av sin assistent Tom McFadden, som tillfälligt tar rollen som en andra Human Target.

I miniserien från 2010 har Chance en kompanjon vid namn Winston.

Utgivningsindex

Ursprunglig publicering

  • Action Comics nr 419 (december 1972): "The Assassin Express Contract"
  • Action Comics nr 420 (januari 1973): "The King of the Jungle Contract"
  • Action Comics nr 422 (mars 1973): "The Shadows of Yesterday Contract"
  • Action Comics nr 423 (april 1973): "The Deadly Dancer Contract"
  • Action Comics nr 425 (juli 1973): "The Short Walk to Disaster Contract"
  • Action Comics nr 426 (augusti 1973): "Shortest Distance Between Two Points"
  • Action Comics nr 429 (november 1973): "The Rodeo Riddle Contract"
  • Action Comics nr 432 (februari 1974): "The Million-Dollar Methuselah"
  • Brave and the Bold nr 143 (september–oktober 1978): "The Cat and the Canary Contract"
  • Brave and the Bold nr 144 (november 1978): "The Symphony for the Devil Contract"
  • Detective Comics nr 483 (april–maj 1979): "The 'Lights!...Camera!...Murder!' Contract"
  • Detective Comics nr 484 (juni–juli 1979): "The 'Who is Floyd Fenderman Anyway?' Contract"
  • Detective Comics nr 486 (oktober–november 1979): "The Devil and the Deep Blue Sea Contract"
  • Detective Comics nr 493 (augusti 1980): "The 18-Wheel War Contract"

Återupplivande

  • Action Comics Weekly nr 641 (mars 1989): "The Pow! Zap! Wham! Contract"

TV-specialen

  • Human Target Special nr 1 (november 1991): "The Mack Attack Contract" (ingår ej i den reguljära kontinuiteten)

Vertigo-versionen

  • Human Target vol. 1 nr 1–4 (miniserie, 1999)
  • "Human Target: Final Cut" (album, 2002)
  • Human Target vol. 2 nr 1–21 (månadstidning, 2003–2005)

Samlingar

Flera samlingar har getts ut med Vertigos version:

  • "Human Target" (första miniserien), 2000
  • "Human Target: Strike Zones" (samlar månadstidningen nr 1–5), 2004
  • "Human Target: Living in Amerika" (samlar månadstidningen nr 6–10), 2004
  • "Human Target: Chance Meetings" (samlar den första miniserien och Final Cut), 2010

Miniserien (2010)

  • Human Target vol. 3 nr 1–6 (miniserie, 2010)

Gästspel

Human Target har även gjort ett flertal gästspel i andra serier som utspelar sig i DC:s universum.

  • Detective Comics nr 500/2 (mars 1981): "The 'Too Many Crooks...' Caper"
  • Detective Comics nr 515 (juni 1982): "The Academy of Crime, Part 1: College for Killers"
  • Batman nr 349 (juli 1982): "Blood Sport"
  • Batman nr 351 (september 1982): "What Stalks the Gotham Night?"
  • Detective Comics nr 518 (september 1982): "The Millionaire Contract"
  • Batman nr 352 (oktober 1982): "The Killer Sky"
  • Crisis on Infinite Earths nr 11 (februari 1986): "Aftershock"

Mini sverige.gif Svensk publicering

Ett fåtal avsnitt gick i svenska tidningen Läderlappen åren 1974–78 under titeln "Den mänskliga måltavlan".

2010 års version publiceras under 2011 i Agent X9, med originaltiteln.

Human Target i andra medier

TV

1990 gjordes en TV-film med sångaren Rick Springfield i huvudrollen, men den visades aldrig. TV-serien visades dock i sju avsnitt, med start 1992. Flera serieskapare var inblandade i produktionen.

2009 meddelades att en ny TV-version var på gång, den här gången med Mark Valley i titelrollen.[1] Denna TV-serie hade premiär i januari 2010 på Fox Television, och inledde en andra säsong senare samma år.

Kuriosa

  • Fram till 1999 hade Dick Giordano varit inblandad i alla soloäventyr med Human Target, alltid som tuschare och ofta även som tecknare. Det är först i och med Milligans version som han inte längre är inblandad.
  • Human Targets förklädnadsskicklighet gör att han på många sätt påminner om en annan hjälte i DC:s universum, Tom Tresser alias Nemesis. Det är deras arbetsmetoder som skiljer dem åt; Nemesis arbetar ofta med att infiltrera kriminella eller terroristiska organisationer, medan Human Target vanligtvis tar rollen som ett mord- vålds-, eller kidnappningshotat offer.
  • DC Comics har även haft två andra tidigare karaktärer med namnet "Human Target" vars karriärer dock endast varade i ett nummer. Den första var en polis som likt Chance klär ut sig till mordoffer, i Gang Busters 61 (1947), den andra en Batman-karaktär i Detective Comics 201 (1953). "The Human Target" var också namnet på en historia i ett nummer av DC-serien House of Mystery 26 (1954).

Fotnoter