Skillnad mellan versioner av "Rune Andréasson"

Från Seriewikin
Hoppa till navigeringHoppa till sök
Rad 80: Rad 80:
|-
|-
|1959
|1959
|"Puck"; "Joe"; "Rulle"; "Uhu"
|"Puck"; "[[Joe]]"; "Rulle"; "Uhu"
|biserier i ''Teddy'' || –
|biserier i ''Teddy'' || –
|-
|-

Versionen från 1 oktober 2009 kl. 18.43

Lille Skutt, Skalman och Bamse tecknade av Rune Andréasson. Källa: Okänd. © upphovsmannen.

Rune Herbert Emanuel Andréasson, född 11 augusti 1925 i Lindome, död 15 december 1999 i Viken (cancer), var en svensk serieskapare och animatör känd för att ha skapat "Bamse – världens starkaste björn", "Pellefant" och flera andra serier.


Verksamhet

"Nicke Bock från Skansen" 1950. Källa: Bamse nr 7/1984, s. 9. © Rune Andréasson.

Ungdomstiden

1938 fick en 12-årig Rune Andréasson sin första publicerade teckning i Göteborgs-Tidningen och begick senare samma år scendebut på Göteborgs Stadsteater, vilket resulterade i flera statistroller de följande åren. Under gymnasietiden på Hvitfeldtska debuterade Andréasson som sagoillustratör (1942) och serietecknare (med "Äventyr bland djuren", 1944) i Allers Familj-journal.

Efter studentexamen gick Andréasson på Göteborgs Stadsteaters elevskola samtidigt som hans strippserie, omdöpt till "Brum och hans vänner", och sagoföljetongen "Åsnan Kal från Slottsskogen" (1945–1952) gick i Göteborgs-Postens lördagsbilaga.

Under lumpen i Stockholm skapades "Nicke Bock från Skansen" (1948–1950), en variant av "Åsnan Kal" på rimmad vers, tryckt i Stockholms-Tidningen. En svensk marknad för serietidningar uppstod vid denna tid varpå Rune Andréasson debuterade i genren med "Teddys äventyr" (1950) på Bonnierförlaget Alga. Drömmen var att göra karriär som filmtecknare hos Disney, vilket gick om intet efter ett personligt möte med Walt Disney i Köpenhamn 1951. Hela sin karriär såg Rune Andréasson sina historier som filmer i sitt inre, som han tvunget fick översätta till enskilda bilder.

Först under tidigt 1950-tal blev Rune Andréasson vän med seriemediets bruk av pratbubblor som bärande element. Om inte annat 1951 då berättarformen i "Brum" bröts upp och första flerstripps-följetongen "Lille Rikard och hans katt" (1951–1972) inleddes i Aftonbladet.

Genombrott

Ur "Teddys äventyr". Källa: Faksimiltryck av Tuff och Tuss nr 1/1953 (bilaga till Knasen nr 6/2005), s. 28. © Rune Andréasson.

För det stora genombrottet svarade Serieförlagets flaggskepp Tuff och Tuss (1953–1958) där det fasta inslaget "Teddys äventyr" blev läsarnas favorit. Framgången följdes bland annat av årliga julalbum ("Teddys jul", 1953–54, och "Julbocken", 1954–1967), utgivning av barnboken "Pellefant i Gottlandet" (1954) i Barnbiblioteket Saga, teaterpjäs på Göteborgs Stadsteater ("Åsnan Kal från Slottsskogen", 1955) och egen serietidning (Teddy – världens starkaste björn, 1959–1960).

Inspirerad av den svenska televisionens tidiga pionjärprogram gjorde Andréasson sin första tv-serie "Nalle ritar och berättar" (1958–1959). Äntligen fick han omsätta sina beprövade berättelser i sitt favoritmedium och mötte därtill tidningars efterfrågan på serier baserade på de tv-filmerna. I början av 1960-talet lämnade han "Teddy – världens starkaste björn" och sitt gamla förlag för att utveckla en ny björnkaraktär med avsikt att slå i TV. Han flyttade med sin familj till Viken och inledde ett livslångt samarbete med Helsingborgs Litografiska (senare Kärnan) som ekonomiskt möjliggjorde produktionen av sex svartvita filmer med Bamse (1966). Då TV fortfarande bara hade en kanal blev genomslaget mycket gott.

Bamse och Pellefant

Under arbetet med första Bamse-filmerna startades serietidningen Pellefant (1965–1993), vars titelserie redan tidigt spöktecknades av Gösta Gummesson efter Andréassons manus. Rune Andréasson såg liknande möjligheter i Bamse och bildade delvis därför det egna aktiebolaget Rune A-serier AB (1970–1988). Närmare tre år senare sändes slutligen sju nya färgfilmer med Bamse i Beppe Wolgers jullovsprogram. I anslutning till detta lanserades Bamse som serietidning (1973–). Av tidsbrist hade han avslutat "Brum" och "Lille Rikard och hans katt" 1967 respektive 1972. Efter 1974, då han lämnade "Pellefant" (sedermera författad och tecknad av Eigil "Gil" Johansen), ägnade han sig slutligen helt åt Bamse (som serietidning och film).

Från 1976 var serierna i Bamse-tidningen tecknade av den spanske spöktecknaren Francisco Tora, till förmån för Andréassons tidsslukande filmarbete. 1981 hade nästa två filmer premiär, efter det byggde familjen Andréasson ut sitt hus och övertog tidningsutgivningen, vilket även medgav en stilla ökning av olika kringprodukter med Bamse-motiv. Seriernas teman utvecklades till mer vardagsnära skildringar av Bamses familjeliv och pläderande för bildning och kultur, rättvisa och solidaritet. Från 1983 använde han sig även av sin svenske spöktecknare Bo Michanek i Malmö. I mitten av 1980-talet blev Bamse Sveriges största serietidning sett till upplaga per nummer.

Ålderdom

1990 pensionerade sig Rune från tidnings- och filmproduktion och började skriva och måla bilderböcker med Bamse-figurerna. Flera år efter officiellt avslutat serieskapande började han skriva nya seriemanus att lämna efter sig för att tecknas upp och tryckas postumt. Sista åren av sitt liv lade han stor del av sin energi på att utveckla Bamses Värld (1998–) på Kolmårdens djurpark.

Familj

Runes familj var även de mycket inblandade i Bamsetidningens och -filmernas produktion. Inte minst under åren 1982 till 1990, då familjeföretaget Rune A-serier producerade tidningen från familjens hem i Viken.

Flera av karaktärerna i Bamseserien är uppkallade efter medlemmar av familjen Andréasson: släktnamnet Viktoria gav namn åt Bamses båt och mamma, hustrun Maivor åt Bamses dotter Nalla-Maja (som enligt fiktionen var tänkt att heta Nalle-Majvor innan Brummelisa föreslog den aktuella kortformen) och sonen Olas namn återkommer hos Ola Grävling. Familjen bestod dessutom av ytterligare två söner; Dan och Pål.

Tecknade serier

"Lasse och Lena från Legoland" ur reklamserie i Allers nr 48/1963, ritad av Rune Andréasson. © Rune Andréasson
Habibus pappa, Habibu, apan Bojang och åsnan Kalifu av Rune Andréasson ur Bamse nr 7/1984, s. 39. © Rune Andréasson
Publiceringsår Verk Serieform Ev. medarbetare
1944–1967 "Brum (Äventyr bland djuren)" veckostrippar
1950–1951 "Tant Ellens dansskola" veckostrippar manus: Ellen Bergman
1950–1960 "Teddys äventyr" album; serietidningsserier; dagsstrippar
1951–1972 "Lille Rikard och hans katt" söndagssidor
1954–1955 "Nicke Bock" dubbelstrippar (var 3:e vecka)
1955 "Kalle Bolund – kvarterets hjälte!" reklamseriehäfte
1956 "Pricken som julklappshund" tillfällig serietidningsserie
1958–1960 "Nalle ritar och berättar" typ söndagssidor
1959 "Puck"; "Joe"; "Rulle"; "Uhu" biserier i Teddy
1962 "Pojken och bergatrollet" och "Akke Lapp och Gråben" serietidningssserier
1963–1974 "Pellefant" serietidningsserier ill: delvis Gösta Gummesson/Georges Bessis
1963 "Lasse och Lena från Legoland" reklamannonsserier
1966–1998 "Bamse" veckotrippelstrippar; serietidningsserier ill: delvis Francisco Tora/Bo Michanek
1973–1975 "Habibu" biserier i tidningen Bamse
1975 "Rulle och Maja" biserier i tidningen Bamse
Postumt:
2001– "Bamse" serietidningsserier ill: Tony Cronstam/Kenneth Hamberg/Lars Bällsten/Andreas Qassim
2008 "Trumpo" och "Kisse Katt" appendix till Bamsebiblioteket

Filmografi

Skådespelare

  • 1948 – "Musik i mörker" (busgrabben Evert)
  • 1948 – "Soldat Bom" (rekryt Lillebror)
  • 1948 – "Hamnstad" (swingpjatt på danshak)

Animatör

  • 1951 – "Sommarlek" (okrediterad)

Manusförfattare och animatör

Priser och utmärkelser

  • Hedersomnämnande i RKO-Radio Films och Filmjournalens Nils Holgersson-tävling 1947
  • Adamsonstatyetten 1969
  • 91:an-stipendiet 1979
  • Hedersdiplom i samband med Stora Journalistpriset 1979
  • Juryns specialpris vid Golden Gate-festivalen 1981
  • Sjösalapriset 1990
  • Årets folkbildare 1990 (genom Skalman)
  • Eldh-Ekblads Fredspris 1993
  • Unghunden 1994
  • Årets företagare i Höganäs 1995
  • Miljöpartiets freds- och miljöpris 1997

Guldskivor:[1]

  • okänt datum – "Bamse - världens starkaste björn", utgiven 1973
  • 11 dec 1996 – "Bamse i trollskogen", utgiven 1992
  • 20 feb 1998 – "Bamse och den lilla åsnan", utgiven 1993
  • 20 feb 1998 – "Bamse och regnbågs-nuttarna", utgiven 1996

Utställningar

Postumt:

  • "Bamse", Seriegalleriet 6–31 dec 2003 (mestadels tuschade Bamse-sidor)
  • "Bamses läsrum", Vikens bibliotek 28 okt 2006– (variant på Höganäs-utställningen 1998–2005)
  • "Bamse", Seriegalleriet 8 sep–10 okt 2007 (mestadels omslag)
  • "Bamse i Trollskogen", Seriegalleriet 12 april–14 maj 2008 (filmteckningar)
  • "Bamse och den lilla åsnan", Seriegalleriet 25 april–27 maj 2009 (filmteckningar)

Artiklar i Thud/Bild & Bubbla

Recensioner i Bild & Bubbla

  • Rasmus Gran: "Bamsebiblioteket volym 1" (B&B nr 1/2001)
  • Mats Nordström: "Bamsebiblioteket volym 2 och 3" (B&B nr 2/2002)
  • David Haglund: "Bamsebiblioteket 4" (B&B nr 4/2002)
  • Peter Nilsson: "Bamse-biblioteket volym 5, 6 och 7" (B&B nr 2/2003)
  • Maria Sundkvist: "Bamsebiblioteket – Så började det volym 2" (B&B nr 1/2005)
  • Jimmy Wallin: "Bamse DVD 1-3. Bamse och den flygande mattan, Bamse och den lilla åsnan, Bamse i trollskogen" (B&B nr 3-4/2005)
  • Karl-Erik Lindkvist: "Bamse 1966–1970: Den kompletta veckoserien" (webbrecension oktober 2008)

Externa länkar

Fotnoter

  1. "Ny guldskiva för Bamse-saga", Helsingborgs Dagblad 1997-04-10; Svenska IFPI, "Guld & Platina".
företrädare
Bamses (chef)redaktör
1973–1990
efterträdare
Jan Magnusson
företrädare
Bamses ordinarie omslagstecknare
1973–1992
efterträdare
Bo Michanek