Skillnad mellan versioner av "René Goscinny"
E.G. (diskussion | bidrag) m |
Wakuran (diskussion | bidrag) m (→Historik) |
||
Rad 31: | Rad 31: | ||
År [[1952]] flyttade han hem till Frankrike och började samarbeta med Albert Uderzo. Deras första framgångsrika serie var den om den store, smådumme indianen "Oumpah-pah" (1955-63). Goscinny träffade Morris och tog från 1955 helt över manusförfattandet till dennes serie "Lucky Luke". I bägge dessa serier drog han stor nytta av sin kärlek till och stora kunskap om legenderna och filmerna om Amerika och Vilda Västern. | År [[1952]] flyttade han hem till Frankrike och började samarbeta med Albert Uderzo. Deras första framgångsrika serie var den om den store, smådumme indianen "Oumpah-pah" (1955-63). Goscinny träffade Morris och tog från 1955 helt över manusförfattandet till dennes serie "Lucky Luke". I bägge dessa serier drog han stor nytta av sin kärlek till och stora kunskap om legenderna och filmerna om Amerika och Vilda Västern. | ||
Från 1959 var han redaktör för den av honom och Uderzo skapade serietidningen ''[[Pilote]]'', i vars första nummer "Asterix" gjorde entré, med omedelbar, stor framgång. I ''Pilote'' debuterade många senare verksamma franska serieskapare. Där gick också serien om | Från 1959 var han redaktör för den av honom och Uderzo skapade serietidningen ''[[Pilote]]'', i vars första nummer "Asterix" gjorde entré, med omedelbar, stor framgång. I ''Pilote'' debuterade många senare verksamma franska serieskapare. Där gick också serien om storvisiren "Iznogoud" som Goscinny och Jean Tabary skapade 1962. Goscinny och Uderzo tog också över serien "[[Benjamin et Benjamine]]". | ||
Goscinnys humor är ofta kulturbunden, fylld av anspelningar på Vilda Västerns och Frankrikes historia, i de två serier han är mest känd för. Men driften med mänskliga svagheter går hem i alla länder. På 1970-talet utvecklades hans manus till smått geniala, godmodiga satirer över moderna samhällsföreteelser som exempelvis psykoanalys (i "[[De obotliga Bröderna Dalton]]") och finanspolitik (i "[[Obelix & Co]]"). | Goscinnys humor är ofta kulturbunden, fylld av anspelningar på Vilda Västerns och Frankrikes historia, i de två serier han är mest känd för. Men driften med mänskliga svagheter går hem i alla länder. På 1970-talet utvecklades hans manus till smått geniala, godmodiga satirer över moderna samhällsföreteelser som exempelvis psykoanalys (i "[[De obotliga Bröderna Dalton]]") och finanspolitik (i "[[Obelix & Co]]"). |
Versionen från 6 april 2021 kl. 04.08
René Goscinny | |
Född: | ∗ 1926-08-14 |
---|---|
Födelseplats: | Paris (Ve), Frankrike |
Död: | † 1977-11-05 (51 år) |
Död, ort: | Paris (XVIIe), Frankrike |
Land: | Frankrike |
Språk: | Franska |
Studio(r): | Idéfix Studios |
Serier i urval | |
"Oumpa-Pa" | |
"Lucky Luke" | |
"Asterix" | |
"Iznogoud" |
René Goscinny, född 14 augusti 1926 i Paris, Frankrike, död 5 november 1977 i Paris. Fransk seriemanusförfattare, serietidningsredaktör och tecknare. Bäst känd som författare till sina egna skapelser "Asterix", och "Oumpah-Pah" (båda med tecknaren Albert Uderzo), "Iznogoud" (med tecknaren Tabary), samt till Morris västernserie "Lucky Luke". Har även gjort "Alphonse" tillsammans med Tibet, "Yvette" tillsammans med Coq och skrivit ett "Jerry Spring"-äventyr.
Historik
Goscinny flyttade som ung med sina föräldrar till Argentina. I tonåren hade han en del illustrationsjobb där.
Han flyttade senare till USA, för att ta värvning i kriget, dock hann det ta slut innan han kom till fronten. Efter kriget bodde han en tid i USA och försökte slå sig fram som serietecknare och tog djupa intryck av de amerikanska humoristiska serieskapare han umgicks med, bland annat samarbetade han med Harvey Kurtzman.
År 1952 flyttade han hem till Frankrike och började samarbeta med Albert Uderzo. Deras första framgångsrika serie var den om den store, smådumme indianen "Oumpah-pah" (1955-63). Goscinny träffade Morris och tog från 1955 helt över manusförfattandet till dennes serie "Lucky Luke". I bägge dessa serier drog han stor nytta av sin kärlek till och stora kunskap om legenderna och filmerna om Amerika och Vilda Västern.
Från 1959 var han redaktör för den av honom och Uderzo skapade serietidningen Pilote, i vars första nummer "Asterix" gjorde entré, med omedelbar, stor framgång. I Pilote debuterade många senare verksamma franska serieskapare. Där gick också serien om storvisiren "Iznogoud" som Goscinny och Jean Tabary skapade 1962. Goscinny och Uderzo tog också över serien "Benjamin et Benjamine".
Goscinnys humor är ofta kulturbunden, fylld av anspelningar på Vilda Västerns och Frankrikes historia, i de två serier han är mest känd för. Men driften med mänskliga svagheter går hem i alla länder. På 1970-talet utvecklades hans manus till smått geniala, godmodiga satirer över moderna samhällsföreteelser som exempelvis psykoanalys (i "De obotliga Bröderna Dalton") och finanspolitik (i "Obelix & Co").
Efter hans död 1977 fortsatte "Lucky Luke" med andra manusförfattare, Uderzo tog över "Asterix" och Tabary "Iznogoud".
Dottern Anne Goscinny (född 1968) är romanförfattare och har dessutom skrivit "Le dictionnaire Goscinny" som är ett uppslagsverk över alla faderns serier och seriefigurer.
Kuriosa
- 2001 vann en orangefärgad trädgårdsros, med namnet René Goscinny, Rose d'Or vid Concours international de roses nouvelles de Genève. 2005 började firma Meillard sälja rosen på den öppna marknaden.
Recensioner
- Caj Byqvist: "Asterix" nr 20: "Asterix på Korsika" (Bild & Bubbla nr 2/1977)
- Erling Frick: "Asterix’ tolv stordåd" (Bild & Bubbla nr 2/1977)
- Peter Lundberg: "Asterix" nr 21: "Caesars gåva" (Bild & Bubbla nr 4/1977)
- Erling Frick: "Asterix" nr 22: "Resan över Atlanten" (Bild & Bubbla nr 1/1978)
- Magnus Magnusson: "Asterix" nr 23: "Obelix & Co" (Bild & Bubbla nr 4/1978)
- Nils Kroon: "Asterix" nr 24: "Asterix i Belgien" (Bild & Bubbla nr 3/1979)
- Horst Schröder: "Asterix" nr 25: "Det stora bygrälet" (Bild & Bubbla nr 2/1981)
- Magnus Knutsson: "Asterix" nr 26: "Asterix på irrvägar" (Bild & Bubbla nr 1/1982)
- Olof Siverbo: "Asterix" (samlingsvolym nr 1) (Bild & Bubbla nr nr 3–4/1985)
- Peter Johansson: "Asterix i Indien" (Bild & Bubbla nr 3/1987)
- Svante Kjellberg: "Hur det kom sig att Obelix föll ner i druidens gryta när han var liten" (Bild & Bubbla nr 3–4/1989)
- Per A. J. Anderson: Parodi nr 2/1990 (Bild & Bubbla nr 2/1991)
- Daniel Atterbom: "Asterix" nr 29: "Rosen och svärdet" (Bild & Bubbla nr 1/1992)
- Göran Ribe: "Asterix" nr 30:"Obelix på galejan" (Bild & Bubbla nr 3/1996)
- Jan-Olav Rönning: "Asterix den kompletta samlingen" nr 1 (Bild & Bubbla nr 1/2002)
- Rasmus Gran: "Asterix" nr 31: "Asterix och Latraviata" (Bild & Bubbla nr 1/2002)
- Karl-Erik Lindkvist: "Asterix den kompletta samlingen" nr 3 (Bild & Bubbla nr 2/2002)
- Nicolas Križan: "Asterix den kompletta samlingen" nr 4 (Bild & Bubbla nr 3/2002)
- Daniel Pettersson: "Asterix den kompletta samlingen" nr 5 (Bild & Bubbla nr 3/2002)
- Patrik Stigzelius: "Asterix den kompletta samlingen" nr 2 (Bild & Bubbla nr 4/2002)
- Oskar Aspman: "Asterix den kompletta samlingen" nr 6 (Bild & Bubbla nr 1/2003)
- Jan-Olav Rönning: "Asterix den kompletta samlingen" nr 7 (Bild & Bubbla nr 4/2003)
- Jan-Olav Rönning: "Asterix den kompletta samlingen" nr 10 (Bild & Bubbla nr 1/2004)
- Jimmy Wallin: "Asterix den kompletta samlingen" nr 9 (Bild & Bubbla nr 2/2004)
Den här artikeln är bara påbörjad, en så kallad stubbe. Hjälp Seriewikin växa genom att fylla i mer! |