Asterix: Skillnad mellan sidversioner

Från Seriewikin
Hoppa till navigeringHoppa till sök
← Till föregående skillnad
Stefan (diskussion | bidrag)
791 redigeringar
→Album: https://asterix.com/albums/les-bandes-dessinees/asterix-en-lusitanie/
E.G. (diskussion | bidrag)
31 034 redigeringar
mIngen redigeringssammanfattning
 
(14 mellanliggande sidversioner av 2 användare visas inte)
Rad 7: Rad 7:
{{disamb|För huvudfiguren, se [[Asterix (seriefigur)]]}}
{{disamb|För huvudfiguren, se [[Asterix (seriefigur)]]}}
[[Bild:Asterix.jpg|right|frame|[[Asterix]] första framträdande 1959.<BR>&copy;&nbsp;Éditions [[Albert Uderzo]]/[[René Goscinny]].]]
[[Bild:Asterix.jpg|right|frame|[[Asterix]] första framträdande 1959.<BR>&copy;&nbsp;Éditions [[Albert Uderzo]]/[[René Goscinny]].]]
'''"Asterix"''' ('''"Astérix"''' eller '''"Astérix le Gaulois"''' i original) är en av de mest berömda europeiska serierna, skapad 1959 av [[manusförfattare]]n [[René Goscinny]] och tecknaren [[Albert Uderzo]]. Efter Goscinnys död 1977 tog Uderzo över manuset på egen hand, men lämnade 2013 över till ett team bestående av [[Jean-Yves Ferri]] på manus och [[Didier Conrad]] på bild.  
'''"Asterix"''' ('''"Astérix"''' eller '''"Astérix le Gaulois"''' i original) är en av de mest berömda europeiska serierna, skapad 1959 av [[manusförfattare]]n [[René Goscinny]] och tecknaren [[Albert Uderzo]]. Efter Goscinnys död 1977 tog Uderzo över manuset på egen hand, men lämnade 2013 över till ett team bestående av [[Jean-Yves Ferri]] på manus och [[Didier Conrad]] på bild. Senare tog [[Fabcaro]] över från Ferri.


Seriens huvudfigur är den småväxte men klipske galliske krigaren och vildsvinsjägaren [[Asterix (seriefigur)|Asterix]]. Serien handlar om gallernas historiska kamp mot Romarriket. "Asterix" räknas som en av de mest inkomstbringande serierna i världen. <ref>[https://fictionhorizon.com/best-selling-comics-of-all-time/ Tisha Apolinario: ”20 Best Selling Comics of All Time (Ranked)”, ''Fiction Horizon'', den 29 mars 2022], läst den 8 juni 2022</ref>  
Seriens huvudfigur är den småväxte men klipske galliske krigaren och vildsvinsjägaren [[Asterix (seriefigur)|Asterix]]. Serien handlar om gallernas historiska kamp mot Romarriket. "Asterix" räknas som en av de mest inkomstbringande serierna i världen. <ref>[https://fictionhorizon.com/best-selling-comics-of-all-time/ Tisha Apolinario: ”20 Best Selling Comics of All Time (Ranked)”, ''Fiction Horizon'', den 29 mars 2022], läst den 8 juni 2022</ref>  
Rad 15: Rad 15:
----
----
<small>Bilden kommer från [http://commons.wikimedia.org/ Wikimedia&nbsp;Commons]</small>]]
<small>Bilden kommer från [http://commons.wikimedia.org/ Wikimedia&nbsp;Commons]</small>]]
"Asterix" debuterade i det första numret av den franska serietidningen ''[[Pilote]]'' den 29 oktober 1959, och har sedan dess givits ut i 33 reguljära seriealbum samt ett specialalbum. Serien var från början ett nära samarbete mellan manusförfattaren [[René Goscinny]] och [[Albert Uderzo]], men efter Goscinnys död 1977 fortsatte Uderzo på egen hand fram till att han år 2013 lämnade över facklan till nya serieskapare. Tanken var att göra en tecknad serie som på en gång hyllade hemlandet Frankrike och samtidigt var underhållande. Serien är därför fylld av farsartade sekvenser, satiriska teckningar, och ordvitsar (t.ex. är namnet Asterix en lek med det latinska ordet asterisk, d.v.s. "liten stjärna", "*"). Men i bakgrunden finns otroligt mycket detaljer om det vardagliga livet i det romerska riket, om strukturen i den romerska armén, och om olika historiska händelser. (Redan i den andra rutan i det första albumet nämns t.ex. den verklige galliske hövdingen Vercingetorix.)
"Asterix" debuterade i det första numret av den franska serietidningen ''[[Pilote]]'' den 29 oktober 1959, och har sedan dess givits ut i 41 reguljära seriealbum (2025) samt ett specialalbum. Serien var från början ett nära samarbete mellan manusförfattaren [[René Goscinny]] och [[Albert Uderzo]], men efter Goscinnys död 1977 fortsatte Uderzo på egen hand fram till att han år 2013 lämnade över facklan till nya serieskapare. Tanken var att göra en tecknad serie som på en gång hyllade hemlandet Frankrike och samtidigt var underhållande. Serien är därför fylld av farsartade sekvenser, satiriska teckningar, och ordvitsar (t.ex. är namnet Asterix en lek med det latinska ordet asterisk, d.v.s. "liten stjärna", "*"). Men i bakgrunden finns otroligt mycket detaljer om det vardagliga livet i det romerska riket, om strukturen i den romerska armén, och om olika historiska händelser. (Redan i den andra rutan i det första albumet nämns t.ex. den verklige galliske hövdingen Vercingetorix.)


Serien debuterade knappt femton år efter andra världskriget, och kampen mot den romerska ockupationsmakten i Gallien har liknats vid kampen mot den tyska ockupationsmakten i Frankrike under kriget, med såväl motståndskämpar som kollaboratörer.<ref>[https://medium.com/@johnbreslin/ast%C3%A9rix-and-the-historical-interpretation-60eb285155a John Breslin: "Astérix and the Historical Interpretation", 17 februari 2022], läst 2025-06-01</ref><ref name=Jpost/> Seriens debut sammanföll också i tiden med att ledaren för det franska krigstida motståndet mot Tyskland, Charles de Gaulle, återkom till makten i Frankrike och blev landets president (1959&ndash;1969), och den har ansetts spegla vanliga politiska förhållningssätt i landet vid denna tid.<ref>[https://www.britannica.com/biography/Rene-Goscinny Encyclopedia Britannica: René Goscinny], läst 2025-11-22</ref> Goscinny skall också ha framhållit det judiska Bar Kochba-upproret mot Romarriket på 100-talet e.Kr. som en inspirationskälla.<ref name=Jpost>[https://www.jpost.com/diaspora/the-jewish-roots-of-french-icon-asterix-the-gaul-606728 Aaron Reich: "The Jewish roots of French icon Asterix the Gaul", Jerusalem Post, 7 november 2019], läst 2025-11-18</ref>
Serien debuterade knappt femton år efter andra världskriget, och kampen mot den romerska ockupationsmakten i Gallien har liknats vid kampen mot den tyska ockupationsmakten i Frankrike under kriget, med såväl motståndskämpar som kollaboratörer.<ref>[https://medium.com/@johnbreslin/ast%C3%A9rix-and-the-historical-interpretation-60eb285155a John Breslin: "Astérix and the Historical Interpretation", 17 februari 2022], läst 2025-06-01</ref><ref name=Jpost/> Seriens debut sammanföll också i tiden med att ledaren för det franska krigstida motståndet mot Tyskland, Charles de Gaulle, återkom till makten i Frankrike och blev landets president (1959&ndash;1969), och den har ansetts spegla vanliga politiska förhållningssätt i landet vid denna tid.<ref>[https://www.britannica.com/biography/Rene-Goscinny Encyclopedia Britannica: René Goscinny], läst 2025-11-22</ref> (Det franska ordet för Gallien; ''Gaule'' är snarlikt ''de Gaulle''.)


Asterix äventyr blev snabbt storsäljare, och inom kort blev det t.o.m. populärt att försöka få bli intecknad i serien. Bland de som figurerar i serien är [[Dupondtarna]] från "[[Tintin]]" och [[The Beatles]], samt otaliga franska politiker och sportkändisar som knappast är kända utanför Frankrike.
Goscinny skall också ha framhållit det judiska Bar Kochba-upproret mot Romarriket på 100-talet e.Kr. som en inspirationskälla för serien.<ref name=Jpost>[https://www.jpost.com/diaspora/the-jewish-roots-of-french-icon-asterix-the-gaul-606728 Aaron Reich: "The Jewish roots of French icon Asterix the Gaul", Jerusalem Post, 7 november 2019], läst 2025-11-18</ref>
 
Asterix äventyr blev snabbt storsäljare, och inom kort blev det t.o.m. populärt att försöka få bli intecknad i serien. Bland de som figurerar i serien är [[Dupondtarna]] från "[[Tintin]]" och [[The Beatles]], samt otaliga franska politiker och allmänna kändisar som knappast är kända utanför Frankrike.


==Handling==
==Handling==
"50 f.kr. Hela Gallien är ockuperat. Hela? Nej! Det finns ett litet område som framgångsrikt trotsar inkräktarna, ett litet område omgivet av befästa romerska läger..."  
{{Citat|"50 f.kr. Hela Gallien är ockuperat. Hela? Nej! Det finns ett litet område som framgångsrikt trotsar inkräktarna, ett litet område omgivet av befästa romerska läger..." }}
 
Så inleds varje äventyr i serien "Asterix". Nominellt utspelar sig varje avsnitt av serien år 50 f.Kr., även om det är uppenbart att vissa avsnitt utspelar sig flera år efter andra, Tanken är rimligen att det historiska sammanhanget skall vara att seriens handling äger rum mycket snart efter den romerska erövringen av Gallien, som genomfördes av Julius Caesar genom ett antal fälttåg under åren 58–51 f.Kr.


Så inleds varje äventyr i serien "Asterix". Nominellt utspelar sig varje avsnitt av serien år 50 f.Kr. (även om det är uppenbart att vissa avsnitt utspelar sig flera år efter andra), och brukar börja i den fridfulla lilla namnlösa [[den galliska byn|galliska byn]] där [[Asterix (seriefigur)|Asterix]] och hans vänner bor. Byn som ligger inkilad mellan fyra romerska militära läger: Babaorum, Aquarium, Laudanum, och Lillbonum, har trots det inte blivit intagen av romarna. Hemligheten är druiden [[Miraculix]]' [[trolldryck]] som gör alla som dricker den övermänskligt starka för en period, vilket gör att romarnas försök att besätta byn ständigt slås ner, oavsett hur stora trupper [[Julius Caesar]] sänder.
Äventyren brukar börja i den fridfulla lilla namnlösa [[den galliska byn|galliska byn]] där [[Asterix (seriefigur)|Asterix]] och hans vänner bor. Byn som ligger inkilad mellan fyra romerska militära läger: Babaorum, Aquarium, Laudanum, och Lillbonum, har trots det inte blivit intagen av romarna. Hemligheten är druiden [[Miraculix]]' [[trolldryck]] som gör alla som dricker den övermänskligt starka för en period, vilket gör att romarnas försök att besätta byn ständigt slås ner, oavsett hur stora trupper [[Julius Caesar]] sänder.


Livet i byn består mestadels av vänskap, vildsvinsjakt, och smågnabb mellan [[Crabbofix|fiskhandlaren]] och [[Smidefix|smeden]], och för all del, [[Troubadix|trubadurens]] ideliga försök att få gehör för sina (o)musikaliska uppträdanden. Men friden i byn brukar inte bli långvarig, eftersom det dels ständigt dyker upp nya befälhavare i de fyra romerska lägren, som vill göra sig ett namn genom att kuva de okuvliga gallerna, dels dyker upp olika människor från andra delar av världen (egypter, goter, spanjorer, korsikaner, etc.) med uppdrag till den listige krigaren Asterix och hans vän, bautastensleverantören [[Obelix]] som p.g.a. en olycka när han var liten för evigt är styrkeladdad av trolldrycken.
Livet i byn består mestadels av vänskap, vildsvinsjakt, och smågnabb mellan [[Crabbofix|fiskhandlaren]] och [[Smidefix|smeden]], och för all del, [[Troubadix|trubadurens]] ideliga försök att få gehör för sina (o)musikaliska uppträdanden. Men friden i byn brukar inte bli långvarig, eftersom det dels ständigt dyker upp nya befälhavare i de fyra romerska lägren, som vill göra sig ett namn genom att kuva de okuvliga gallerna, dels dyker upp olika människor från andra delar av världen (egypter, goter, spanjorer, korsikaner, etc.) med uppdrag till den listige krigaren Asterix och hans vän, bautastensleverantören [[Obelix]] som p.g.a. en olycka när han var liten för evigt är styrkeladdad av trolldrycken.
Rad 60: Rad 64:
[[Fil:Asterix_%26_Obelix_födelsedag_–_Den_gyllene_boken.png|thumb|200px|"[[Asterix & Obelix födelsedag – Den gyllene boken]]", omslagsteckning av [[Albert Uderzo]]. &copy;&nbsp;Egmont Kärnan]]
[[Fil:Asterix_%26_Obelix_födelsedag_–_Den_gyllene_boken.png|thumb|200px|"[[Asterix & Obelix födelsedag – Den gyllene boken]]", omslagsteckning av [[Albert Uderzo]]. &copy;&nbsp;Egmont Kärnan]]
Klassiska latinska citat förekommer ofta i mer eller mindre passande situationer i serien:
Klassiska latinska citat förekommer ofta i mer eller mindre passande situationer i serien:
*"Alea jacta est" &ndash; "Tärningen är kastad", yttrat av en romersk soldat, då de klätt ut en av de sina till tillfångatagen galler, och Asterix och Obelix tillsvidare har "befriat" honom.
*"Alea jacta est" ="Tärningen är kastad", yttrat av en romersk soldat, då de klätt ut en av de sina till tillfångatagen galler, och Asterix och Obelix tillsvidare har "befriat" honom. &ndash; Uttrycket betyder att ett beslut som skulle tas har avgjorts, och tillskrivs egentligen [[Julius Caesar]] i flera källor, bland annat i hans egen självbiografi. Han skall ha yttrat det när han, i strid med order, beslöt sig för att ta sin armé, korsa floden Rubicon och tåga mot Rom år 49 f.Kr. Uttrycket var egentligen ett citat från ett äldre grekiskt verk och Plutarkos menar att Caesar uttalade det i dess grekiska form.<ref>Pelle Holm: "Bevingade ord", 15:e upplagan reviderad av Sven Ekbo, Bonniers, 1989, uppslagsordet '''tärning'''</ref>
*"O tempora, o mores" &ndash; "O tider, o seder"
*"O tempora, o mores" = "O tider, o seder" &ndash; Uttrycket används när man vill uttrycka att man inte tycker om vad som förefaller vara samtidens seder och tillskrivs Cicero, som skall ha ondgjort sig över sin samtids dekadens.<ref>Pelle Holm: "Bevingade ord", 15:e upplagan reviderad av Sven Ekbo, Bonniers, 1989, uppslagsordet '''tid'''</ref>
*"Morituri te salutant!" &ndash; "Vi som skall dö, hälsar dig", som gladiatorerna förutsätts säga till kejsaren då de kommer in på arenan. Yttrat ironiskt av en romersk soldat, då han konfronteras av en mycket mindre soldat, vilken honom ovetande fått av styrketrolldrycken
*"Morituri te salutant!" = "Vi som skall dö, hälsar dig" &ndash; yttrat ironiskt av en romersk soldat i "Asterix", då han konfronteras av en mycket mindre soldat, vilken honom ovetande fått av styrketrolldryckenen. Det är en fras som återges i Suetonius, "De Vita Caesarum" ("Kejsarnas liv"),  uttrycket yttrades av fångar, som var dömda att dö under ett arrangerat sjöslag (naumachia) år 52 e.Kr. på Fucinus lacus, till den närvarande kejsar Claudius. Suetonius berättar att Claudius svarade "Aut non" ("Eller inte").
*"Vade retro!" &ndash; "Vik hädan!" Yttrat av en romersk vakt. Naturligtvis helt ignorerad av våra galliska vänner
*"Vade retro!" = "Vik hädan!" Yttrat av en romersk vakt. Naturligtvis helt ignorerad av våra galliska vänner &ndash; jfr den latinska texten till Matt. 4:10 och Mark. 8:33 i [[Bibeln]]<ref>Pelle Holm: "Bevingade ord", 15:e upplagan reviderad av Sven Ekbo, Bonniers, 1989, uppslagsordet '''vika'''</ref>
*"Vae victis" &ndash; "Ve de besegrade!" Yttrat av en romersk soldat, som hänger på en gren efter att Asterix har "passerat".
*"Vae victis" = "Ve de besegrade!" Yttrat av en romersk soldat, som hänger på en gren efter att Asterix har "passerat". &ndash; Eligt Livius skall den galliske hövdngen Brennus ha yttrat detta när han 390 f.Kr.fg brandskattade Rom.<ref>Pelle Holm: "Bevingade ord", 15:e upplagan reviderad av Sven Ekbo, Bonniers, 1989, uppslagsorden '''ve''' och '''svärd'''</ref>
*"Veni, vidi, vici" &ndash; "Jag kom, jag såg, jag segrade"; Den romerska prefekten (i "[[Rosen och svärdet]]") fantiserar att han ska säga till Cæsar då denne frågar "Quid novi, fili?" &ndash; "Vad nytt, min gosse?" Självfallet kommer hans fantasier på skam.
*"Veni, vidi, vici" = "Jag kom, jag såg, jag segrade"; Den romerska prefekten (i "[[Rosen och svärdet]]") fantiserar att han ska säga till Cæsar då denne frågar "Quid novi, fili?" &ndash; "Vad nytt, min gosse?" Självfallet kommer hans fantasier på skam. &ndash; Uttrycket "veni, vidi, vici" skall ha funnits skrivet på en tavla vid Julius Caesars triumftåg i Rom 47 f.Kr.<ref>Pelle Holm: "Bevingade ord", 15:e upplagan reviderad av Sven Ekbo, Bonniers, 1989, uppslagsordet '''komma (verb)'''</ref>


== Utgivning==
== Utgivning==
Rad 160: Rad 164:
| 40 || "[[Den vita irisen]]" (2023) || "L'Iris blanc" (2023)||text: [[Fabcaro]], bild: Conrad
| 40 || "[[Den vita irisen]]" (2023) || "L'Iris blanc" (2023)||text: [[Fabcaro]], bild: Conrad
|-
|-
| 41 || || "Astérix en Lusitanie" (2025)||text: Fabcaro, bild: Conrad
| 41 || "[[Asterix i Lusitanien]]" (2025) || "Astérix en Lusitanie" (2025)||text: Fabcaro, bild: Conrad
|}
|}
</div>  
</div>  
Rad 237: Rad 241:


===Övrigt===
===Övrigt===
* "[[Asterix on ice]]", tyskproducerad isshow från 1997 inspirerad av framgångarna med "Holiday on Ice". Regisserad av Stephanie Andros. Förestälnningen var ingen större succé. Föreställningen spelades i Frankrike, Tyskland och Nederländerna. Till föreställningen gjordes ett program i form av ett album, som även kom på svenska, trots att föreställningen aldrig spelades här.
* "[[Asterix on ice]]", tyskproducerad isshow från 1997 inspirerad av framgångarna med "Holiday on Ice". Regisserad av Stephanie Andros. Föreställningen var ingen större succé. Föreställningen spelades i Frankrike, Tyskland och Nederländerna. Till föreställningen gjordes ett program i form av ett album, som även kom på svenska, trots att föreställningen aldrig spelades här.
* Figurerna i "Asterix" har förekommit på [[Seriefigurer på frimärken|frimärken]] i Frankrike, Belgien och Guernsey.
* Figurerna i "Asterix" har förekommit på [[Seriefigurer på frimärken|frimärken]] i Frankrike, Belgien och Guernsey.
* Figurerna har förekommit flitigt i en mängd [[merchandise]] som T-shirts, leksaker och prydnadsföremål.


==Hyllningar och parodier==
==Hyllningar och parodier==
Rad 309: Rad 314:


{{Asterix}}
{{Asterix}}
{{Goscinny}}

Nuvarande version från 2 december 2025 kl. 19.58

För huvudfiguren, se Asterix (seriefigur)
Asterix första framträdande 1959.
© Éditions Albert Uderzo/René Goscinny.

"Asterix" ("Astérix" eller "Astérix le Gaulois" i original) är en av de mest berömda europeiska serierna, skapad 1959 av manusförfattaren René Goscinny och tecknaren Albert Uderzo. Efter Goscinnys död 1977 tog Uderzo över manuset på egen hand, men lämnade 2013 över till ett team bestående av Jean-Yves Ferri på manus och Didier Conrad på bild. Senare tog Fabcaro över från Ferri.

Seriens huvudfigur är den småväxte men klipske galliske krigaren och vildsvinsjägaren Asterix. Serien handlar om gallernas historiska kamp mot Romarriket. "Asterix" räknas som en av de mest inkomstbringande serierna i världen. [1]

Om serien

Albert Uderzo i Bryssel 2005. Foto: Christian Koehn
Bilden kommer från Wikimedia Commons

"Asterix" debuterade i det första numret av den franska serietidningen Pilote den 29 oktober 1959, och har sedan dess givits ut i 41 reguljära seriealbum (2025) samt ett specialalbum. Serien var från början ett nära samarbete mellan manusförfattaren René Goscinny och Albert Uderzo, men efter Goscinnys död 1977 fortsatte Uderzo på egen hand fram till att han år 2013 lämnade över facklan till nya serieskapare. Tanken var att göra en tecknad serie som på en gång hyllade hemlandet Frankrike och samtidigt var underhållande. Serien är därför fylld av farsartade sekvenser, satiriska teckningar, och ordvitsar (t.ex. är namnet Asterix en lek med det latinska ordet asterisk, d.v.s. "liten stjärna", "*"). Men i bakgrunden finns otroligt mycket detaljer om det vardagliga livet i det romerska riket, om strukturen i den romerska armén, och om olika historiska händelser. (Redan i den andra rutan i det första albumet nämns t.ex. den verklige galliske hövdingen Vercingetorix.)

Serien debuterade knappt femton år efter andra världskriget, och kampen mot den romerska ockupationsmakten i Gallien har liknats vid kampen mot den tyska ockupationsmakten i Frankrike under kriget, med såväl motståndskämpar som kollaboratörer.[2][3] Seriens debut sammanföll också i tiden med att ledaren för det franska krigstida motståndet mot Tyskland, Charles de Gaulle, återkom till makten i Frankrike och blev landets president (1959–1969), och den har ansetts spegla vanliga politiska förhållningssätt i landet vid denna tid.[4] (Det franska ordet för Gallien; Gaule är snarlikt de Gaulle.)

Goscinny skall också ha framhållit det judiska Bar Kochba-upproret mot Romarriket på 100-talet e.Kr. som en inspirationskälla för serien.[3]

Asterix äventyr blev snabbt storsäljare, och inom kort blev det t.o.m. populärt att försöka få bli intecknad i serien. Bland de som figurerar i serien är Dupondtarna från "Tintin" och The Beatles, samt otaliga franska politiker och allmänna kändisar som knappast är kända utanför Frankrike.

Handling

"50 f.kr. Hela Gallien är ockuperat. Hela? Nej! Det finns ett litet område som framgångsrikt trotsar inkräktarna, ett litet område omgivet av befästa romerska läger..."

—

Så inleds varje äventyr i serien "Asterix". Nominellt utspelar sig varje avsnitt av serien år 50 f.Kr., även om det är uppenbart att vissa avsnitt utspelar sig flera år efter andra, Tanken är rimligen att det historiska sammanhanget skall vara att seriens handling äger rum mycket snart efter den romerska erövringen av Gallien, som genomfördes av Julius Caesar genom ett antal fälttåg under åren 58–51 f.Kr.

Äventyren brukar börja i den fridfulla lilla namnlösa galliska byn där Asterix och hans vänner bor. Byn som ligger inkilad mellan fyra romerska militära läger: Babaorum, Aquarium, Laudanum, och Lillbonum, har trots det inte blivit intagen av romarna. Hemligheten är druiden Miraculix' trolldryck som gör alla som dricker den övermänskligt starka för en period, vilket gör att romarnas försök att besätta byn ständigt slås ner, oavsett hur stora trupper Julius Caesar sänder.

Livet i byn består mestadels av vänskap, vildsvinsjakt, och smågnabb mellan fiskhandlaren och smeden, och för all del, trubadurens ideliga försök att få gehör för sina (o)musikaliska uppträdanden. Men friden i byn brukar inte bli långvarig, eftersom det dels ständigt dyker upp nya befälhavare i de fyra romerska lägren, som vill göra sig ett namn genom att kuva de okuvliga gallerna, dels dyker upp olika människor från andra delar av världen (egypter, goter, spanjorer, korsikaner, etc.) med uppdrag till den listige krigaren Asterix och hans vän, bautastensleverantören Obelix som p.g.a. en olycka när han var liten för evigt är styrkeladdad av trolldrycken.

Under uppdragen möter de två vännerna (samt Obelix hund, Idefix) ofta stereotypa företrädare för de områden som de besöker – t.ex. de hårdföra vikingarna eller de kolugna britterna, men framför allt de olycksdrabbade piraterna, som alltid lyckas komma i vägen för Asterix och Obelix äventyr, och som alltid (eller nästan alltid) får sitt skepp sänkt.

Figurgalleri

Idefix' debut, utanför ett charkuteri i Lutetia. Från albumet "Gallien runt", av Albert Uderzo.
© Éditions Albert Uderzo/René Goscinny.

Den galliska byn

Invånare i den galliska byn, som så tappert trotsar romarna.

  • Asterix: Huvudpersonen. En småväxt galler med huvudet på skaft och med trolldrycken som hjälp.
  • Obelix: Byns dumsnälle bautastenstillverkare. Superstark sedan barnsben, då han föll i trolldrycksgrytan. Asterix' bäste vän. Obelix gillar att slåss, särskilt med romare, och inbillar sig, märkligt nog, att romarna gillar - eller åtminstone borde gilla - att få stryk av honom !
  • Idefix: Obelix' lilla hund. Första albumet som Idefix dyker upp är i "Gallien runt".
  • Miraculix: Druiden som gör trolldrycken.
  • Majestix: Byns hövding.
  • Bonemine: Majestix' fru.
  • Troubadix: Byns falsksjungande bard.
  • Senilix: Byns äldste invånare.
  • Crabbofix: Byns fiskhandlare som säljer ruttna varor.
  • Smidefix: Byns grälsjuke smed, ständigt i konflikter med Troubadix, Crabbofix och Senilix.
  • Lillfixa: Byns vackraste kvinna.
  • Fru Senilix: Byns näst vackraste kvinna. Ingen vet hur stor åldersskillnaden är mellan henne och hennes make.

Andra galler

Andra

Latinska citat

"Asterix & Obelix födelsedag – Den gyllene boken", omslagsteckning av Albert Uderzo. © Egmont Kärnan

Klassiska latinska citat förekommer ofta i mer eller mindre passande situationer i serien:

  • "Alea jacta est" ="Tärningen är kastad", yttrat av en romersk soldat, då de klätt ut en av de sina till tillfångatagen galler, och Asterix och Obelix tillsvidare har "befriat" honom. – Uttrycket betyder att ett beslut som skulle tas har avgjorts, och tillskrivs egentligen Julius Caesar i flera källor, bland annat i hans egen självbiografi. Han skall ha yttrat det när han, i strid med order, beslöt sig för att ta sin armé, korsa floden Rubicon och tåga mot Rom år 49 f.Kr. Uttrycket var egentligen ett citat från ett äldre grekiskt verk och Plutarkos menar att Caesar uttalade det i dess grekiska form.[5]
  • "O tempora, o mores" = "O tider, o seder" – Uttrycket används när man vill uttrycka att man inte tycker om vad som förefaller vara samtidens seder och tillskrivs Cicero, som skall ha ondgjort sig över sin samtids dekadens.[6]
  • "Morituri te salutant!" = "Vi som skall dö, hälsar dig" – yttrat ironiskt av en romersk soldat i "Asterix", då han konfronteras av en mycket mindre soldat, vilken honom ovetande fått av styrketrolldryckenen. Det är en fras som återges i Suetonius, "De Vita Caesarum" ("Kejsarnas liv"), uttrycket yttrades av fångar, som var dömda att dö under ett arrangerat sjöslag (naumachia) år 52 e.Kr. på Fucinus lacus, till den närvarande kejsar Claudius. Suetonius berättar att Claudius svarade "Aut non" ("Eller inte").
  • "Vade retro!" = "Vik hädan!" Yttrat av en romersk vakt. Naturligtvis helt ignorerad av våra galliska vänner – jfr den latinska texten till Matt. 4:10 och Mark. 8:33 i Bibeln[7]
  • "Vae victis" = "Ve de besegrade!" Yttrat av en romersk soldat, som hänger på en gren efter att Asterix har "passerat". – Eligt Livius skall den galliske hövdngen Brennus ha yttrat detta när han 390 f.Kr.fg brandskattade Rom.[8]
  • "Veni, vidi, vici" = "Jag kom, jag såg, jag segrade"; Den romerska prefekten (i "Rosen och svärdet") fantiserar att han ska säga till Cæsar då denne frågar "Quid novi, fili?" – "Vad nytt, min gosse?" Självfallet kommer hans fantasier på skam. – Uttrycket "veni, vidi, vici" skall ha funnits skrivet på en tavla vid Julius Caesars triumftåg i Rom 47 f.Kr.[9]

Utgivning

Album

"Asterix och vikingarna". © Dargaud.

Detta är den ordning i vilken äventyren ursprungligen tecknades och publicerades. Den svenska utgivningen föjer orginalpubliceringens numrering från och med nummer 13. Notera också att de tidiga äventyren utsprungspublicerades i serietidningen Pilote innan de släpptes i albumform.

Utöver huvudutgivningen har olika typer av specialalbum getts ut vid sidan av.

Huvudutgivning 
Sidoutgivning 

Övrig svensk publicering

Förutom i albumform har "Asterix" gått i svenska tidningar som Champion, Kamratposten och Dagens Nyheter.

Försök med pocketversioner av albumen har också gjorts, men har inte fungerat så väl p.g.a. sidlayouterna.

Dagspresspublikationer

Sverige

Dagspressversionen av serien har bl.a. publicerats i Expressen 1969, Hemmets Journal 1970 och Dagens Nyheter 1987.

USA

Från 1975 till 1979 syndikerades fem album i USA. Syndikeringen kan dock inte sägas vara speciellt lyckad då albumen först bröts upp i dagsstrippar och söndagssidor, översättningar och bilder modifierades för att bli mer politiskt korrekta och dessutom ofta publicerades i en liten slumpmässig ordning.

Följande album syndikerades:

Söndagssidan mellan historierna innehöll slutet på den ena historien och början på nästa.

Asterix i andra medier

"Asterix" har också överförts till andra media, inklusive spelfilm, tecknade filmer, dataspel m.m.

Animerade långfilmer

Undantaget "Asterix 12 stordåd" baseras samtliga filmer på seriealbum.

  • "Astérix le Gaulois" ("Asterix och hans tappra galler") kom 1967.
  • "Astérix et Cléopâtre" ("Asterix och Kleopata") kom 1968.
  • "Les Douze travaux d'Astérix" ("Asterix 12 stordåd") kom 1976.
  • "Astérix et la surprise de César" ("Asterix – gallernas hjälte") kom 1985.
  • "Astérix chez les Bretons" ("Asterix och britterna") kom 1986.
  • "Astérix et le coup du menhir" ("Bautastenssmällen", baserad på "Tvekampen" och "Asterix och spåmannen") kom 1989.
  • "Astérix et les indiens" ("Asterix i Amerika", baserad på ”Resan över Atlanten") kom 1994.
  • "Astérix et les Vikings" ("Asterix och vikingarna") kom 2006.
  • "Le Domaine des Dieux" ("Gudarnas hemvist") kom 2014.
  • "Astérix: Le Secret de la Potion Magique" ("Asterix: Den magiska drycken") kom 2018.

Spelfilmer

  • "Deux Romains en Gaule" kom 1967, den här filmen för fransk TV var gjord i blandteknik, där Asterix och Obelix var animerade, och romarna spelades av skådespelare.
  • "Astérix et Obélix contre César" ("Asterix & Obelix möter Caesar") kom 1999, med Christian Clavier som Asterix och Gérard Depardieu som Obelix.
  • "Astérix & Obélix: Mission Cléopâtre" ("Asterix & Obelix: Uppdrag Kleopatra") kom 2002, med Christian Clavier som Asterix och Gérard Depardieu som Obelix.
  • "Astérix aux jeux olympiques" ("Asterix på olympiaden") kom 2008, med Clovis Cornillac som Asterix och Gérard Depardieu som Obelix.
  • "Astérix et Obélix: Au service de sa Majesté" ("Asterix & Obelix och britterna") kom 2014, med Edouard Baer som Asterix och Gérard Depardieu som Obelix.

Övrigt

  • "Asterix on ice", tyskproducerad isshow från 1997 inspirerad av framgångarna med "Holiday on Ice". Regisserad av Stephanie Andros. Föreställningen var ingen större succé. Föreställningen spelades i Frankrike, Tyskland och Nederländerna. Till föreställningen gjordes ett program i form av ett album, som även kom på svenska, trots att föreställningen aldrig spelades här.
  • Figurerna i "Asterix" har förekommit på frimärken i Frankrike, Belgien och Guernsey.
  • Figurerna har förekommit flitigt i en mängd merchandise som T-shirts, leksaker och prydnadsföremål.

Hyllningar och parodier

"Isterix och hans tappra tecknare" Parodi-album nr 2. © RSR Epix
Asterixparodi från Stålmannentidningen Action Comics nr 579 (maj 1986). © DC

"Asterix" på olika språk

"Asterix" är en av de största internationella serieframgångarna, och serien (eller enstaka album) har översatts till över 100 olika språk och dialekter (se externa länkar nedan), däribland så "exotiska" språk som latin och esperanto, samt ett flertal dialekter och regionalspråk i framförallt Tyskland och Frankrike.

Mer om Asterix

Recensioner

Källor

  1. ↑ Tisha Apolinario: ”20 Best Selling Comics of All Time (Ranked)”, Fiction Horizon, den 29 mars 2022, läst den 8 juni 2022
  2. ↑ John Breslin: "Astérix and the Historical Interpretation", 17 februari 2022, läst 2025-06-01
  3. ↑ 3,0 3,1 Aaron Reich: "The Jewish roots of French icon Asterix the Gaul", Jerusalem Post, 7 november 2019, läst 2025-11-18
  4. ↑ Encyclopedia Britannica: René Goscinny, läst 2025-11-22
  5. ↑ Pelle Holm: "Bevingade ord", 15:e upplagan reviderad av Sven Ekbo, Bonniers, 1989, uppslagsordet tärning
  6. ↑ Pelle Holm: "Bevingade ord", 15:e upplagan reviderad av Sven Ekbo, Bonniers, 1989, uppslagsordet tid
  7. ↑ Pelle Holm: "Bevingade ord", 15:e upplagan reviderad av Sven Ekbo, Bonniers, 1989, uppslagsordet vika
  8. ↑ Pelle Holm: "Bevingade ord", 15:e upplagan reviderad av Sven Ekbo, Bonniers, 1989, uppslagsorden ve och svärd
  9. ↑ Pelle Holm: "Bevingade ord", 15:e upplagan reviderad av Sven Ekbo, Bonniers, 1989, uppslagsordet komma (verb)

Externa länkar


Asterix
René Goscinny
Hämtad från ”https://seriewikin.serieframjandet.se/index.php?title=Asterix&oldid=279296”