Skillnad mellan versioner av "Fransk-belgiska serier"
Georges (diskussion | bidrag) |
Georges (diskussion | bidrag) (Franskbelgiska stilen) |
||
Rad 6: | Rad 6: | ||
I flamländska Belgien finns det även en tradition av nederländskspråkiga (flamländska) serier, men bortsett från [[Finn och Fiffi]] har de sällan haft särskilt stora internationella framgångar. | I flamländska Belgien finns det även en tradition av nederländskspråkiga (flamländska) serier, men bortsett från [[Finn och Fiffi]] har de sällan haft särskilt stora internationella framgångar. | ||
==Stilen== | |||
I en intervju som Sture Hegerfors gjorde med André Fraqnquin och Peyo säger Franquin: »Belgien — och även Frankrike — fick igång en egen storproduktion av serier under andra världskriget, när importen från USA stryptes. Våra före¬dömen blev Walt Disney och vår egen Herge' Om du tittar närmare på nästan alla våra serier, kan du se vad jag menar. Vi tog rundheten, vänligheten, från Dis¬ney och kompositionen — de detaljerade, mer eller mindre realistiska bakgrunderna — från Herge'». Peyo fortsätter: »Tecknarna i Belgien och Frankrike har alltid påverkat varandra något alldeles oerhört. Det var t ex Morris som uppfann de speciella hästarna, du vet, och Franquin som skapade de enkla karikerade ansiktena — allt detta som du nu för tiden hittar i minst ett tjog fransk-belgiska serier. Titta på alla mina serier, titta på 'Asterix' och 'Oumpah-Pah' av Goscinny och Uderzo! » <ref> "och alla tecknar de likadant", artikel av Sture Hegerfors i Thud 22/1973.</ref> | |||
==Serietidningar== | ==Serietidningar== | ||
Rad 14: | Rad 18: | ||
==Franskbelgiska serier i Sverige== | ==Franskbelgiska serier i Sverige== | ||
[[Tintin]], [[Spirou]] och [[Lucky Luke]] publicerades redan i slutet av 40-talet, början av 50-talet i olika svenska tidningar. Ett försök att införa albumformatet gjordes 1960-62 med fyra Tintin-album. Två försök har gjorts med den speciella franskbelgiska följetongspubliceringen i serietidning; [[Banggg]] och [[Champion]]. Dessa tidningar fick lägga ner efter bara några få nummer. | [[Tintin]], [[Spirou]] och [[Lucky Luke]] publicerades redan i slutet av 40-talet, början av 50-talet, i olika svenska tidningar. Ett försök att införa albumformatet gjordes 1960-62 med fyra Tintin-album. Två försök har gjorts med den speciella franskbelgiska följetongspubliceringen i serietidning; [[Banggg]] och [[Champion]]. Dessa tidningar fick lägga ner efter bara några få nummer. | ||
Det stora genombrottet för franskbelgiska serier kom med albumutgivning på 1970-talet. I [[Thud]] nr 4 1973 (thud 22) anar skribenterna att något är på gång och man gjorde ett helt nummer där man presenterade ”Serier i Frankrike och Belgien” och man skrev särskilda artiklar om Tintin, Spirou (som då fortfarande kallades Spirre), Asterix och Lucky Luke. Sex år senare gav Carlsen Comics ut presentationsboken ”[[En bok om Carlsen Comics]]” som i stort sett enbart handlar om serier från Frankrike och Belgien. Då hade även så kallade serier för vuxna börjat publiceras, ex ”[[Adeles extraordinära äventyr]]” och ”[[Corto Maltese]]”. | Det stora genombrottet för franskbelgiska serier kom med albumutgivning på 1970-talet. I [[Thud]] nr 4 1973 (thud 22) anar skribenterna att något är på gång och man gjorde ett helt nummer där man presenterade ”Serier i Frankrike och Belgien” och man skrev särskilda artiklar om Tintin, Spirou (som då fortfarande kallades Spirre), Asterix och Lucky Luke. Sex år senare gav Carlsen Comics ut presentationsboken ”[[En bok om Carlsen Comics]]” som i stort sett enbart handlar om serier från Frankrike och Belgien. Då hade även så kallade serier för vuxna börjat publiceras, ex ”[[Adeles extraordinära äventyr]]” och ”[[Corto Maltese]]”. | ||
Albumutgivningen fortsatte att vara stor en bit in på 1980-talet och tynade därefter ut. Enbart de säkra försäljningsframgångarna, som Asterix, publicerades. Några försök gjordes med nyare serier; ex [[Billy the Cat]]. | Albumutgivningen fortsatte att vara stor en bit in på 1980-talet och tynade därefter ut. Enbart de säkra försäljningsframgångarna, som Asterix, publicerades. Några försök gjordes med nyare serier; ex [[Billy the Cat]]. | ||
Rad 71: | Rad 75: | ||
*[[bild:mini_frankrike.gif]] [[:Kategori:Franska serietidningar]] | *[[bild:mini_frankrike.gif]] [[:Kategori:Franska serietidningar]] | ||
*[[bild:mini_belgien.gif]] [[:Kategori:Belgiska serietidningar]] | *[[bild:mini_belgien.gif]] [[:Kategori:Belgiska serietidningar]] | ||
<references /> | |||
{{stub}} | {{stub}} |
Versionen från 28 juli 2012 kl. 06.59
|
Serieterm som används för de (franskspråkiga) serier som utges i Frankrike och Belgien, samt även i viss mån för franskspråkiga serier från exempelvis franskspråkiga Schweiz. Den fransk-belgiska seriemarknaden är i princip en enhetlig marknad baserad på språket, där nationella gränser i princip suddats ut.
Den fransk-belgiska seriemarknaden har även haft en väldigt stor påverkan på seriemediet internationellt, framför allt inom Europa, men i viss mån även för andra kultursfärer som exempelvis Nord- och Sydamerika, Afrika med flera. Exempel på sådana influenser är populära stilar som Ligne claire och Marcinelle-skolan, samt det klassiska albumformatet.
I flamländska Belgien finns det även en tradition av nederländskspråkiga (flamländska) serier, men bortsett från Finn och Fiffi har de sällan haft särskilt stora internationella framgångar.
Stilen
I en intervju som Sture Hegerfors gjorde med André Fraqnquin och Peyo säger Franquin: »Belgien — och även Frankrike — fick igång en egen storproduktion av serier under andra världskriget, när importen från USA stryptes. Våra före¬dömen blev Walt Disney och vår egen Herge' Om du tittar närmare på nästan alla våra serier, kan du se vad jag menar. Vi tog rundheten, vänligheten, från Dis¬ney och kompositionen — de detaljerade, mer eller mindre realistiska bakgrunderna — från Herge'». Peyo fortsätter: »Tecknarna i Belgien och Frankrike har alltid påverkat varandra något alldeles oerhört. Det var t ex Morris som uppfann de speciella hästarna, du vet, och Franquin som skapade de enkla karikerade ansiktena — allt detta som du nu för tiden hittar i minst ett tjog fransk-belgiska serier. Titta på alla mina serier, titta på 'Asterix' och 'Oumpah-Pah' av Goscinny och Uderzo! » [1]
Serietidningar
Fransk-belgiska serier publiceras första gången som följetonger i serietidningar. Exempel på sådana tidningar är Spirou, Tintin och Pilote. Före serietidningarnas tid publicerades serierna i dags- och veckopress, ibland i särskilda illustrerade tidningsbilagor; Le Petit Vingtième var en sådan bilaga där Tintin och andra av Hergés serier först trycktes.
Förlag
Casterman, Dargaud, Dupuis är exempel på förlag som ger, eller har gett ut, serier både i Frankrike och Belgien.
Franskbelgiska serier i Sverige
Tintin, Spirou och Lucky Luke publicerades redan i slutet av 40-talet, början av 50-talet, i olika svenska tidningar. Ett försök att införa albumformatet gjordes 1960-62 med fyra Tintin-album. Två försök har gjorts med den speciella franskbelgiska följetongspubliceringen i serietidning; Banggg och Champion. Dessa tidningar fick lägga ner efter bara några få nummer. Det stora genombrottet för franskbelgiska serier kom med albumutgivning på 1970-talet. I Thud nr 4 1973 (thud 22) anar skribenterna att något är på gång och man gjorde ett helt nummer där man presenterade ”Serier i Frankrike och Belgien” och man skrev särskilda artiklar om Tintin, Spirou (som då fortfarande kallades Spirre), Asterix och Lucky Luke. Sex år senare gav Carlsen Comics ut presentationsboken ”En bok om Carlsen Comics” som i stort sett enbart handlar om serier från Frankrike och Belgien. Då hade även så kallade serier för vuxna börjat publiceras, ex ”Adeles extraordinära äventyr” och ”Corto Maltese”. Albumutgivningen fortsatte att vara stor en bit in på 1980-talet och tynade därefter ut. Enbart de säkra försäljningsframgångarna, som Asterix, publicerades. Några försök gjordes med nyare serier; ex Billy the Cat. På 2000-talet har Albumförlaget börjat publicera Franskbelgiska serier för äldre eller vuxna läsare.
Serieskapare (urval)
- Yves Chaland
- Charlier
- Derib
- André Franquin
- Jean "Moebius" Giraud
- René Goscinny
- Greg
- Hergé
- Edgar P. Jacobs
- Jidéhem
- Jijé
- Raymond Macherot
- Morris
- Eddy Paape
- Peyo
- Jacques Tardi
- Maurice Tillieux
- Albert Uderzo
- Will
Serier (urval)
- "Adele Blanc-Sec" av Tardi
- "Asterix" av Goscinny och Uderzo
- "Blake och Mortimer" av Jacobs m.fl.
- "Blueberry", av Charlier, Giraud m.fl.
- "Blårockarna" av Raoul Cauvin, Salvé och Willy Lambil
- "Gaston" av Franquin
- "Johan och Pellevin" av Peyo m.fl.
- "Linda och Valentin" av Pierre Christin och Jean-Claude Mézières
- "Lucky Luke" av Morris, Goscinny m.fl.
- "Smurferna" av Peyo m.fl.
- "Spirou" av Jijé, Franquin m.fl.
- "Tintin" av Hergé
Terminologi
Inom den franskspråkiga seriemarknaden används flera termer, som kan vara bra att känna till.
- Hebdo(madaire): Varje vecka, används för veckotidningar, från kyrkolatinets hebdomarius, från grekiska hebdomas (εβδομάς, vecka).
- Hors série: Material med populära figurer som inte är en del av den reguljära albumserien. Har sin motsvarighet i spin-off i den engelskspråkiga världen.
- Inédit: Material som inte samlats i album, kan vara enstaka serier, skisser etcetera.
- Intégrale: Samlingsalbum av tidigare utgivna album, ofta 3-4 album som bildar till exempel en komplett utgivning eller story arc.
- Mensuel: Månatlig, används för månadsutgivna tidningar.
- One-Shot: Används i huvudsak för enstaka album, utan direkt koppling till någon längre albumserie.
- Tome: Band, album i albumserie.
Se även
- Kategori:Franska serier
- Kategori:Belgiska serier
- Kategori:Franska serieskapare
- Kategori:Belgiska serieskapare
- Kategori:Franska serietidningar
- Kategori:Belgiska serietidningar
- ↑ "och alla tecknar de likadant", artikel av Sture Hegerfors i Thud 22/1973.
Den här artikeln är bara påbörjad, en så kallad stubbe. Hjälp Seriewikin växa genom att fylla i mer! |