Skillnad mellan versioner av "Lille Hiawatha"
Keffy (diskussion | bidrag) |
Keffy (diskussion | bidrag) |
||
Rad 16: | Rad 16: | ||
==Historik== | ==Historik== | ||
Hiawatha etablerades först som seriefigur på söndagssidan "[[Silly Symphonies (dagspressversionen)|Silly Symphonies]]", som 1940-1942 bestod av Hiawatha-serier. Från och med 1943 publicerades nya avsnitt i [[Disneyserier från Western|de amerikanska serietidningarna]], och sedan 1965 har framför allt den [[Disneyserier från Nederländerna|holländska disneyproduktionen]] gett upphov till en stor mängd Hiawatha-serier. I Sverige har dock huvudsakligen de avsnitt som producerades i [[Danska disneyserier|Danmark]] mellan 1972 och 2004 fått spridning. Under 1990- och 2000-talen producerades även flera avsnitt i [[disneyserier från Frankrike|Frankrike]]. | Hiawatha etablerades först som seriefigur på söndagssidan "[[Silly Symphonies (dagspressversionen)|Silly Symphonies]]", som 1940-1942 bestod av Hiawatha-serier skrivna av [[Hubie Karp]] och teckade av [[Bob Grant]]. Från och med 1943 publicerades nya avsnitt i [[Disneyserier från Western|de amerikanska serietidningarna]] (bland annat med [[Ken Champin]], [[Lee Hooper]] och [[Harvey Eisenberg]] som tecknare), och sedan 1965 har framför allt den [[Disneyserier från Nederländerna|holländska disneyproduktionen]] gett upphov till en stor mängd Hiawatha-serier, bland annat tecknade av [[Jan van Haasteren]] (1960-talet), [[Ed van Schuijlenburg]] (1970-talets början), [[Frits Godhelp]] (mitten av sjuttiotalet till mitten av åttiotalet), [[Dick Matena]] (mitten av åttiotalet till mitten av nittiotalet), och [[Comicup Studio]] (sedan 1990-talet). I Sverige har dock huvudsakligen de avsnitt som producerades i [[Danska disneyserier|Danmark]] mellan 1972 och 2004 fått spridning, med tecknare som [[Adrian Sørensen]] på 1970-talet, [[Antoni Bancells Pujadas]] och [[Julio Antonio Ramos Poquí]] på 1980-talet, och [[Jorge David Redo]] på 1990- och 2000-talet. Under 1990- och 2000-talen producerades även flera avsnitt i [[disneyserier från Frankrike|Frankrike]], vanligen tecknade av [[Valentin Doménech]]. | ||
Jämte Hiawathas familj, är seriens återkommande figurgalleri begränsat. En medicinman figurerar dock i flera av produktionerna. I de franska serierna har Hiawatha en häst, Poncho, och på söndagssidan och i den holländska produktionen figurerar såväl Hiawathas flickvän Stjärnöga (Little Minnehaha i original) som den yngre lekkamraten Geronimo. Även Stormagarnas ärkefiender Stornäsorna är återkommande i de holländska serierna, som under sextiotalet dessutom inkluderade Hiawathas hund, Humpie, och stammedlemmarna Dikke Tor, Boze Bij och ett ständigt grälande (namnlöst) gift par. | Jämte Hiawathas familj, är seriens återkommande figurgalleri begränsat. En medicinman figurerar dock i flera av produktionerna. I de franska serierna har Hiawatha en häst, Poncho, och på söndagssidan och i den holländska produktionen figurerar såväl Hiawathas flickvän Stjärnöga (Little Minnehaha i original) som den yngre lekkamraten Geronimo. Även Stormagarnas ärkefiender Stornäsorna är återkommande i de holländska serierna, som under sextiotalet dessutom inkluderade Hiawathas hund, Humpie, och stammedlemmarna Dikke Tor, Boze Bij och ett ständigt grälande (namnlöst) gift par. |
Versionen från 18 mars 2018 kl. 21.36
"Lille Hiawatha" eller bara "Hiawatha", är en disneyserie i västernmiljö, baserad på den tecknade kortfilmen "Little Hiawatha" (1937), vilken i sin tur är en lättsam parodi på Henry Wadsworth Longfellows poem med samma nam.
Koncept
Huvudperson i serien är den (ofta alltför) självsäkre indianpojken Hiawatha, vars främsta mål är att bevisa sig vuxen – inte minst en mäktig jägare. Andra viktiga personer är Hiawathas praktiskt sinnade lillasyster Solblomma, deras pappa (även han vid namn Hiawatha), som är hövding över stammen Stormagarna – och gör heder åt namnet. Modern i familjen spelar en mer undanskymd roll.
Historik
Hiawatha etablerades först som seriefigur på söndagssidan "Silly Symphonies", som 1940-1942 bestod av Hiawatha-serier skrivna av Hubie Karp och teckade av Bob Grant. Från och med 1943 publicerades nya avsnitt i de amerikanska serietidningarna (bland annat med Ken Champin, Lee Hooper och Harvey Eisenberg som tecknare), och sedan 1965 har framför allt den holländska disneyproduktionen gett upphov till en stor mängd Hiawatha-serier, bland annat tecknade av Jan van Haasteren (1960-talet), Ed van Schuijlenburg (1970-talets början), Frits Godhelp (mitten av sjuttiotalet till mitten av åttiotalet), Dick Matena (mitten av åttiotalet till mitten av nittiotalet), och Comicup Studio (sedan 1990-talet). I Sverige har dock huvudsakligen de avsnitt som producerades i Danmark mellan 1972 och 2004 fått spridning, med tecknare som Adrian Sørensen på 1970-talet, Antoni Bancells Pujadas och Julio Antonio Ramos Poquí på 1980-talet, och Jorge David Redo på 1990- och 2000-talet. Under 1990- och 2000-talen producerades även flera avsnitt i Frankrike, vanligen tecknade av Valentin Doménech.
Jämte Hiawathas familj, är seriens återkommande figurgalleri begränsat. En medicinman figurerar dock i flera av produktionerna. I de franska serierna har Hiawatha en häst, Poncho, och på söndagssidan och i den holländska produktionen figurerar såväl Hiawathas flickvän Stjärnöga (Little Minnehaha i original) som den yngre lekkamraten Geronimo. Även Stormagarnas ärkefiender Stornäsorna är återkommande i de holländska serierna, som under sextiotalet dessutom inkluderade Hiawathas hund, Humpie, och stammedlemmarna Dikke Tor, Boze Bij och ett ständigt grälande (namnlöst) gift par.
Under den danska produktionens sista år, från milennieskiftet och frammåt, etablerades en handfull nya återkommande bifigurer, skapade av tecknaren Jorge David Redo och manusförfattaren Per Hedman: dels kamraten Lilla Puman, och dels bråkstakarna Skallerorm, Brutna Fjädern, och Breda Björnen, som ställer till problem i stammen.
Seriens språk
I den ursprungliga söndagssideversionen var ”Hiawatha” en pantomimserie, i vilken de enstaka pratbubblorna enbart fylldes av bilder, inte ord. När avsnitt började produceras för de amerikanska seriehäftena, fick indianerna – enligt samtida populärkulturellt mönster – tala bruten engelska med varandra, ett uttryck som även överfördes till den svenska översättningen. Detta språkbruk tonades dock ner relativt snart, och när den danska produktionen inleddes på 1970-talet var figurgalleriets språk det samma som övriga disneyfigurers. I den holländska versionen levde det dock något längre.