Serier

Utställningstidningen SERIER! från Kulturhuset 1986.

Serier (kallas även "tecknade serier", "sekvenskonst", "grafisk litteratur" eller "den nionde konstformen") är ett bildmedium och en konstart som används för att förmedla många olika sorters information och berätta många olika typer av historier. De flesta torde se serierna som en underordning till bildberättelsen.

Seriemediet har vuxit fram i olika former i olika skeden av världshistorien, började ta sin moderna form under 1700-talet och var definitivt befäst i slutet av 1800-talet.

Vad är en serie?

Huvudartikel: Serier: Definitioner

Det finns flera olika definitioner på vad en serie är. Den kanske vanligaste definitionen är att en serie består av minst två sammanhängande och sidoställda bilder i en sekvens. Den kan innehålla text, men behöver inte göra det. Texten kan vara integrerad i rutorna eller utanför, men texten kompletterar bara bilden och kan inte läsas fristående utan bilderna.

I sin "Serier: den osynliga konsten" uttryckte Scott McCloud det som att serien är en "uttrycksform som består av sidoställda, föreställande och andra bilder i avsiktlig sekvens, vilka syftar till att förmedla information och/eller framkalla ett estetiskt gensvar hos betraktaren".¹

Seriewikin varken kan eller vill slå fast en entydig definition av en serie. Inom Seriewikin listas inte bara verk som brukar anses som serier utan också en del gränsfall, samt även verk som uppenbarligen inte är serier men som är relevanta i seriesammanhang (såsom böcker/filmer/etc. som bygger på serier eller har inspirerat till serier, och dylikt).

Mer intressant än att ställa olika seriedefinitioner mot varandra (och påstå att en av dem är "den rätta") kan vara att påpeka några av de olika gränsdragningar som skiljer dem åt. Definitionerna är många, men kan huvudsakligen delas upp i tre olika synsätt: definitioner grundade på tekniska och formmässiga kriterier, definitioner grundade på historiska och kulturella likheter, samt definitioner grundade på publiceringsformen.

Mer information går att hitta i artikeln Serier: Definitioner. En mer detaljerad analys av olika definitioner och begrepp kan läsas t.ex. i boken "Vad är tecknade serier" av Fredrik Strömberg.

Formspråk

Huvudartikel: Seriernas formspråk

Detta avsnitt är bara påbörjat. Du kan hjälpa till genom att fylla i mer .

Historia

Huvudartikel: Seriernas historia

The Yellow Kid av R.F. Outcault.

• Seriernas rötter
• Tidiga exempel
• Utvecklingen i olika länder
• De moderna serierna

Detta avsnitt är bara påbörjat. Du kan hjälpa till genom att fylla i mer .

Traditioner

Den geografiska "treklövern"

Tre huvudsakliga geografiska traditioner av serier kan urskiljas; den europeiska traditionen, den amerikanska (eller anglosaxiska) traditionen, och den asiatiska (främst japanska) traditionen. Områdena uppvisar givetvis stora interna skillnader och många enskilda verk har inspirerats "över gränserna", men generellt har de tre traditionella områdena utvecklats parallellt på olika sätt.

Den europeiska serietraditionen

Den europeiska serietraditionen bygger delvis på den tidigare europeiska skämtteckningstraditionen, vilken periodvis gick över i mer seriebetonade verk. Se t.ex. schweizaren Rodolphe Töpffer.

Utvecklingen av en specifik europeisk serietradition har varit mycket beroende av utvecklingen i franskspråkiga länder som Frankrike och Belgien, vilka tecknare som Hergé gick i bräschen för. Den europeiska serieproduktionen började komma igång på allvar runt andra världskriget då läsarna hade börjat vänja sig vid en stor import av amerikanska serier, men åtgången började strypas åt av politiska skäl och inhemska tecknare fick kallas in för att mätta marknaden.

Även Italien har gjort sig känt som ett viktigt serieland. I viss mån finns starka serietraditioner också i Tyskland, Nederländerna och Spanien.

Bland de nordiska länderna brukar Danmark anses ha den mest livaktiga serieutgivningen. På senare år har Finland varit en stark uppstickare.

Den amerikanska (och anglosaxiska) serietraditionen

Den tidiga amerikanska seriens ursprung låg framför allt i dagspresstraditionen, som var påverkad av tidigare europeiska skämtserier som invandrare från Europa hade inspirerats av, och som i sin tur även påverkade senare europeiska och japanska tecknare.

Runt 30-talet utvecklades i USA även serietidningstraditionen, som först var samlingar av tidigare dagspresserier, men senare även fick nytt material direkttecknat för tidningen.

Under sent 30-tal-tidigt 40-tal växte sig superhjältetraditionen starkt, en genre som (förutom en relativt kort period sent 40-tidigt 50-tal) haft ett ständigt starkt fäste i USA, delvis beroende på Jack Kirbys m.fl. tecknares förnyelse av genren under 60-talet.

Under 50-talet gjordes det en hel del skräck- och kriminalserier, som i flera fall var ganska våldsamma. Trots att dessa serier inte var direkt riktade till barn, drabbades de, genom Fredric Werthams bok "Seduction of the Innocent" av moralpanik, vilket ledde till skapandet av Comics Code, en sorts påtagen självcensur över vad som tilläts och inte tilläts att visas.

Under 60- och 70-talet växte undergrounden fram, då vuxenserietecknare som Robert Crumb gjorde serier om allt möjligt, i flera fall som rena provokationer, i tidningar som de tryckte själva och sålde till likasinnade. Denna tradition var ganska kortvarig i sin ursprungliga form, men har haft betydelse för USAs nuvarande alternativ- och independent-marknad.

Under det tidiga 80-talet växte den amerikanska direktmarknaden fram, bestående av ett nätverk av distributörer samt en mängd specialiserade seriebutiker.

Den amerikanska serietraditionen har under hela sin historia haft mer eller mindre stor påverkan på den europeiska, kanske främst den brittiska, och även den kanadensiska och den australiska.

Den asiatiska serietraditionen

Mycket av den asiatiska traditionen är baserad på utvecklingen i Japan, där manga under lång tid varit väldigt populärt. En stor del av grundstommarna till traditionen lades fram av Osamu Tezuka, som med sin enorma produktion och kreativitet mellan 40- och 80-talet var något av en fixstjärna inom den japanska serieindustrin.

Yoshihiro Tatsumi införde på 1950-talet den japanska vuxenserien – gekiga – då han började göra serier med vardagsrealistiska historier och vuxna ämnen för en vuxen publik.

Till skillnad från Europa och USA har Japan under lång tid haft en mycket framgångsrik marknad som direkt riktat sig till flickor och unga kvinnor.

I länder som Kina (framför allt Hong Kong) och Sydkorea har man tagit till sig den japanska serietraditionen och skapat sina egna versioner av manga – s.k. manhua (Kina) och manhwa (Sydkorea).

Även inom Indien har det funnits en rätt stor produktion av serier, ofta med billiga tidningar om populära berättelser från den indiska mytologin, dokumentära serier om Gandhi och liknande, mycket av utvecklingen går tillbaka på satsningar av förläggaren Anant Pai.

Övriga geografiska områden

Sydamerika har haft en livkraftig utveckling, där argentinaren Alberto Breccia kan framhävas. En stark koppling har funnits mellan den sydamerikanska och den europeiska serievärlden.

I Afrika har serier inte haft en lika stark ställning, men undantag finns. Kanske framför allt i fransk- och engelskspråkiga f.d. kolonier som tagit intryck av den europeiska traditionen. I en del franskspråkiga länder har det så sakteliga vuxit fram en albumtradition liknande den fransk-belgiska. En representant för detta är serieskaparen Titi Faustin från Elfenbenskusten. Sydafrika har förutom en stark (ofta politisk) skämtteckningstradition även producerat dagspresserier som "Madam & Eva" samt undergroundantologin Bitterkomix. Även Nigeria kan nämnas, som kuriosa var det här britterna Dave Gibbons och Brian Bolland startade (med superhjälteserien "Powerbolt").

Arabvärlden har traditionellt inte haft så stor seriekultur. Ett framgångsrikt exempel är barnserietidningen Mâjid. På senare år har det dykt upp flera arabiska och muslimska superhjälteserier från förlag som AK Comics (Egypten) och Teshkeel Media (Kuwait). Dessa är främst inspirerade av den amerikanska serietidningstraditionen.

Undantag och gränsöverskridanden

Detta avsnitt är bara påbörjat. Du kan hjälpa till genom att fylla i mer .

Former och genrer

Publiceringsformer

Serier originalpubliceras huvudsakligen i fyra format: som dagspresserier (i sin tur uppdelade i dagsstrippar och söndagssidor), i serietidning, i seriealbum (serieböcker) och som webbserier. Detta är också den kronologiska ordningen för publiceringsformernas tillkomst. De första (moderna) serierna publicerades i dagstidningar innan de tog steget över till renodlade serietidningar på 1930-talet. Seriealbum kan dels betyda en bokutgåva med serier, dels en lyxigare variant av serietidningen, med kraftigare pärmar etc. Webbserier är den nyaste publiceringsformen, och troligen även den billigaste.

Ett flertal mindre vanliga publiceringsformer finns givetvis, från väggutställningar och tapeter till tuggummipapper och mms i mobiltelefonen.

Framställningsformer

Även om mediet är allmänt känt som "tecknade serier" behöver serier inte vara "tecknade" per se. Bilderna kan givetvis framställas med vilket material och med vilken teknik som helst. T.ex.:

• Tecknade serier
• Målade serier
• Datorframställda serier
• Grafiskt framställda serier
• Collage- och blandetknikserier
• Fotoserier
• Skulpturserier

Detta avsnitt är bara påbörjat. Du kan hjälpa till genom att fylla i mer .

Genrer

• Humorserier
  • Satirserier
• Äventyrsserier
  • Actionserier
• Komiska äventyrsserier

---

• Mainstreamserier
• Alternativserier
  • Undergroundserier

---

• Pantomimserier

---

• Barnserier
  • Kodomo Manga
• Vuxenserier
  • Seinen
  • Josei Manga
  • Gekiga

---

• Politiska serier
• Reklamserier
• Journalistiska serier
• Faktaserier
  • Undervisningsserier
  • Instruktionsserier

---

• Kriminal- och agentserier
• Krigs- och militärserier
• Romantik- och kärleksserier
• Superhjälteserier
• Science fiction-serier
• Fantasyserier
• Skräckserier
  • Kyofu Manga
• Västernserier
• Djungeläventyr
• Riddarserier
• Piratserier
• Samurajserier
• Kampsportsserier
• Sportserier
  • Hästserier
• Erotiska serier
  • Porrserier
  • Shonen ai
  • Yaoi
  • Yuri
• Fabeldjursserier
  • Furry
• Vardagsrealistiska serier
  • Självbiografiska serier

Detta avsnitt är bara påbörjat. Du kan hjälpa till genom att fylla i mer .

Olika begrepp för serier

• Serier
• Sekvenskonst = Sequential art
• Den nionde konstformen
• Bildberättelser
• Grafisk litteratur
• Graphic novels = Serieromaner
• Bildserier
• Karrikatyrer

Detta avsnitt är bara påbörjat. Du kan hjälpa till genom att fylla i mer .

"Serier" på olika språk

Språk	Term
Brasiliansk portugisiska	(História em) quadrinhos
Danska	Tegneserier
Engelska	Comics, Funnies
Finska	Sarjakuvat
Franska	Bande Dessinée, BD
Isländska	Teiknimyndasögur
Italienska	Fumetti
Japanska	Manga, (Komikkusu)
Nederländska	Strips
Norska	Tegneserier
Portugisisk portugisiska	Banda desenhada
Ryska	Комикс (Komiks)
Spanska	Historietas, Cómics, Tebeos
Svenska	Serier, tidigare även karrikatyrer
Tyska	Comics

Referenser

• 1. Scott McCloud: "Serier: den osynliga konsten" (orig. "Understanding Comics"), Epix 1993, s. 9.

Den här artikeln är bara påbörjad, en så kallad stubbe. Hjälp Seriewikin växa genom att fylla i mer!