Lille Hiawatha
"Lille Hiawatha" eller bara "Hiawatha", är en disneyserie i västernmiljö, baserad den tecknade kortfilmen "Little Hiawatha" (1937), vilken i sin tur är en lättsam parodi på Henry Wadsworth Longfellows poem med samma nam.
Koncept
Huvudperson i serien är den (ofta alltför) självsäkre indianpojken Hiawatha, vars främsta mål är att bevisa sig vuxen – inte minst en mäktig jägare. Andra viktiga personer är Hiawathas praktiskt sinnade lillasyster Solblomma, deras pappa (även han vid namn Hiawatha), som är hövding över stammen "Stormagarna" – och gör heder åt namnet. Modern i familjen spelar en mer undanskymd roll.
Historik
Hiawatha etablerades först som seriefigur på söndagssidan "Silly Symphonies", som 1940-1942 bestod av Hiawatha-serier. Från och med 1943 publicerades nya avsnitt i de amerikanska serietidningarna, och sedan 1965 har framför allt den holländska disneyproduktionen gett upphov till en stor mängd Hiawatha-serier. I Sverige har dock huvudsakligen de avsnitt som producerades i Danmark mellan 1972 och 2004 fått spridning. Under 1990- och 2000-talen producerades även flera avsnitt i Frankrike.
Jämte Hiawathas familj, är seriens återkommande figurgalleri begränsat. En medicinman figurerar dock i flera av produktionerna. I de franska serirna har Hiawatha en häst, Poncho, och på söndagssidan och i den holländska produktionen figurerar såväl Hiawathas flickvän Stjärnöga (Little Minnehaha i original) som den yngre lekkamraten Geronimo. Även Stormagarnas ärkefiender Stornäsorna är återkommande i de holländska serierna
Under den danska produktionens sista år, från milennieskiftet och frammåt, etablerades en handfull nya återkommande bifigurer, skapade av tecknaren Jorge David Redo och manusförfattaren Per Hedman: dels kamraten Lilla Puman, och dels bråkstakarna Skallerorm, Brutna Fjädern, och Breda Björnen, som ställer till problem i stammen.
Seriens språk
I den ursprungliga söndagssideversionen var ”Hiawatha” en pantomimserie, i vilken de enstaka pratbubblorna enbart fylldes av bilder, inte ord. När avsnitt började produceras för de amerikanska seriehäftena, fick indianerna – enligt samtida populärkulturellt mönster – tala bruten engelska med varandra, ett uttryck som även överfördes till den svenska översättningen. Detta språkbruk tonades dock ner relativt snart, och när den danska produktionen inleddes på 1970-talet var figurgalleriets språk det samma som övriga disneyfigurers. I den holländska versionen levde det dock något längre.