Tjalle Tvärvigg
"Tjalle Tvärvigg" ("Snuffy Smith" eller "Barney Google and Snuffy Smith" på engelska), amerikansk dagspresserie som ursprungligen hette "Take Barney Google, F'rinstance", därefter "Barney Google", och hade ett visst sport-tema, innan huvudkaraktären Barney lämnade över rampljuset till sin vän, hillbillyn Snuffy/Tjalle.
Historik
Serien skapades av Billy DeBeck och dök ursprungligen upp den 17 juni 1919 under titeln "Take Barney Google, F'rinstance" i dagstidningarna Chicago Heralds och Examiners sportsektioner. I oktober 1919 hade strippen blivit syndikerad av King Features och publicerades i ett flertal amerikanska dagstidningar.
Efter DeBecks frånfälle 1942 tog dennes mångårige assistent Fred Lasswell över serien. Lasswell tecknade "Barney Google" (eller "Snuffy Smith" som den senare döptes om till) fram till sin död 2001, varefter den togs över av John Rose, som tidigare var Lasswells assistent. Rose tecknar "Snuffy Smith" än idag. Serien skrivs i huvudsak av två författare, Margaret Shulock och Mike Marland.
För sin insats förärades Lasswell 1963 ett National Cartoonist Society Humor Comic Strip Award såväl som ett Reuben Award.
Handling
I seriens barndom handlade den huvudsakligen om Barney Google, en kortväxt och storögd idrottsman som sysslade med hästkapplöpning och boxning.
1922 introducerades tävlingshästen Spark Plug i figurgalleriet, vilket ledde till en stark ökning av seriens popularitet. Sparks främsta kännetecken var att han (nästan) aldrig tävlade utan oftast var fullständigt täckt av en hästfilt.
En ännu större förändring i serien skedde 1934, då Barney och Spark besökte bergen i North Carolina och där knöt bekantskapen med en stereotyp hillbilly vid namn Snuffy Smith (Tjalle Tvärvigg). Efter Tjalles introduktion tog denne och dennes hillbillyhistorier (med tjuvjakt, hembränning m.m.) över serien alltmer.
Tjalle var så populär att serien under slutet av 1930-talet fick titeln "Barney Google and Snuffy Smith". På 1950-talet försvann Barney nästan helt från serien, för att endast dyka upp i enstaka gästspel (vilket han gör än idag). I centrum stod därefter Tjalle Tvärvigg och hans familj.
Figurgalleri
- Barney Google, tidigare huvudfigur, småväxt idrottsman, sedermera hästägare (förekommer sällan i senare serier) - på svenska någon gång kallad Knudde[1] eller Olle[2]
- Spark Plug, Barneys travhäst, som sällan tävlade utan hellre tog det lugnt (förekommer sällan i senare serier) - på svenska någon gång kallad Blixten[3]
- Tjalle Tvärvigg, nuvarande huvudfigur, småväxt småbrukare, något arbetsskygg och svår på moonshine och kortspel (Snuffy Smith)
- Alma, hans flitiga, dubbelt så långa och breda hustru (Loweezy)
- Lillis, deras förhoppningsfulle brorson, skicklig med slangbella (Jughaid)
- Lilleman/Bamse, Tjalles och Almas babyson, som dök upp på senare år – "rykandes färsk" som Tjalle uttryckte saken (Tater)
- Karolina, familjens hund
- Knopp Mudderberg, granne och vän (förekommer sällan i senare rutor)
- Lukas och Elvina, grannar och vänner; hon skvallrar med Alma och han spelar kort med Tjalle. Om han får för Elvina, vill säga; i Lukas och Elvinas äktenskap är det – till skillnad från hos Tvärviggs – hustrun som bestämmer (Lukey (Lucas Ebenezer Hinks), Elviney)
- Sheriff Hasp, har gett sig den på att hitta Tjalles hembränneri (Sheriff Tait)
- Silas, byns handelsman (Silas)
- Pastorn, byns andlige ledare. Har en märklig förmåga att komma och hälsa på just vid middagsdags... (Parson)
- Fröken Prunella, byns skolfröken
- Doktor Piller, byns provinsialläkare, med mete som hobby
Svensk publicering
I Sverige har "Tjalle Tvärvigg" publicerats i bland annat Allers, Lilla Fridolf, Åsa-Nisse och Uti vår hage. "Barney Google" har publicerats som klassiker i Dagens Nyheter 1989.
Den svenska versionen är, olikt de flesta andra översatta serier i Sverige, skriven på en starkt särpräglad dialekt, eftersom originalet tilldrar sig i ett isolerat samhälle i Appalacherna där de talar påtagligt lantligt.
I andra medier
Redan på 1920-talet producerades minst elva kortfilmer baserade på serien där skådespelaren Barney Hellum gestaltade Barney Google och Philip Davis Spark Plug. Den första var "Horsefeathers" (1928) och den sista "Slide, Sparky, Slide" (1929).
Fyra animerade kortfilmer producerades av the Charles Mintz Screen Gems Studio 1935–36.
1942 släpptes två långfilmer med Bud Duncan i rollen som Snuffy Smith, "Private Snuffy Smith" och "Hillbilly Blitzkrieg". I den sistnämnda medverkade Cliff Nazarro som Barney Google.
Femtio animerade avsnitt betitlade "Snuffy Smith and Barney Google" producerades av Paramount åren 1963–64. Tjugo av dessa släpptes på DVD av BCI Eclipse under 2006, som en del av serien Animated All Stars. Alla femtio episoderna finns utgivna på DVD-samlingen Advantage Cartoon Mega Pack nr 4.
I Sverige utgavs elva av de animerade 60-talsfilmerna på en VHS med titeln "Tjalle Tvärvigg i Fjöleby i Mitt Hjärta" i början av 1990-talet.
Kuriosa
- Schlagerkompositörerna Billy Rose och Con Conrad skrev omkring 1923 sången "Barney Google" om den dåvarande titelkaraktären, vilken blev en mindre hit och spelades in av åtskilliga av tidens dans- och jazzorkestrar.
- 1995 hamnade serien på amerikanskt frimärke, som del av "the Comic Strip Classics series".
- "Snobbens" skapare Charles M. Schulz kallades som barn för "Sparky", ett namn som han fått av sin onkel och som kom sig av namnet på Barney Googles häst.[4]
En tidning med Spark Plug skymtar också förbi snabbt i den animerade filmen "Snobben: The Peanuts Movie" från 2015. - Hästen Spark Plug refereras i ett skämt i Buster Keatons film "Three Ages" (1923). [1]
- Det har både argumenterats för och emot att serien gett upphov till webbsökmotorn Googles namn. Sanningen tycks ligga någonstans mittemellan – namnet "Google" är inte direkt inspirerat av "Barney Google", men etymologiska kopplingar till DeBecks serie finns. Ordet "Google" dök upp 1913 i barnboken "The Google Book"[5] (i sin tur eventuellt inspirerad av melodin "The Goo-Goo Song" från 1900). Google var alltså redan ett populärt ord då DeBeck använde det till sin serie sex år senare, och fick än större popularitet i och med Roses och Conrads sång från 1923. När matematikprofessorn Edward Kasner på Columbia University fick uppgiften att kläcka en term för ett stort tal i slutet av 1930-talet bad han sin nioårige nevö Milton Sirotta om ett förslag. Pojken kom upp med ordet "google" (under en period då serien var populärare än någonsin). Kasner använde termerna "googol" och "googolplex" i sin bok "Mathematics and the Imagination" 1940. Termen "googol" var den direkta inspirationskällan då Larry Page och Sergey Brin namngav sitt företag och sin sökmotor 1998. De bytte stavning till "Google", vilket (troligen omedvetet) återförde termen till Billy DeBecks serie.[6][7]
Fotnoter
- ↑ Tidningen Blondie nr 7/1979.
- ↑ Tidningen Lilla Fridolf nr 1/1988.
- ↑ Tidningen Lilla Fridolf nr 1/1988.
- ↑ McGrath, Charles: "Good Grief!" New York Times 14 oktober 2007. [länkad 2009-06-17]
- ↑ Vickers, Vincent Cartwright: "The Google Book", 1913. [länkad 2009-06-17]
- ↑ "Brewer's Dictionary of Modern Phrase". Sterling, 2000. [länkad 2009-06-17]
- ↑ "Chambers Dictionary of Etymology"