Skillnad mellan versioner av "Pratbubbla"

Nuvarande version från 18 augusti 2023 kl. 16.12

För boken av Sture Hegerfors, se "Pratbubblan! En bok om serier".

En typisk pratbubbla.

Pratbubblan är en grafisk konvention som används i tecknade serier och skämtteckningar för att återge en seriefigurs tal eller tankar. Pratbubblan förmedlar replikerna i serien och består oftast av en vit oval fylld med text som har en pil som pekar tillbaka på talaren. Ibland kan även bilder och symboler få representera vissa ljud eller exempelvis svordomar.

Pratbubblan är ett viktigt inslag i en tecknad serie, men därmed inte sagt att serier tvunget måste ha pratbubblor. Det finns även pantomimserier som klarar sig bra på att låta enbart bilderna tala och i vissa serier återges replikerna i berättad text utanför själva serierutan eller i textplattor.

Historik

The Yellow Kid av R.F. Outcault från slutet av 1800-talet. Istället för en pratbubbla återfinns replikerna på magen.

Olika sätt att visa vad en tecknad figur säger har funnits i västvärldens grafik åtminstone sedan 1200-talet. De moderna pratbubblorna, så som vi känner dem idag, började dyka upp på 1600-talet. Med den växande serietidningsindustrin under 1900-talet standardiserades pratbubblornas utseende mer, men de det kan finnas skillnader mellan de konventioner som används i seriekulturerna i exempelvis västvärlden kontra Japan.

I äldre tecknade serier var pratbubblor mindre vanliga, särskilt bland de amerikanska äventyrsserierna. I Alex Raymonds "Blixt Gordon" och Hal Fosters "Prins Valiant" och "Tarzan" återberättades historien till stor del i textplattor eller i text nedanför serierutorna. I Europa var det inte lika vanligt med pratbubblor som i USA, eller också användes pratbubblorna i samverkan med textrutor. Ett exempel på detta är den nederländske tecknaren Marten Toonders serier om Tom Puss och Oliver B. Bumble, i vilka historien berättas i textrutor under bildrutorna. Textrutorna tog upp nästan lika mycket plats som bilderna, vilket gjorde seriestripparna dubbelt så stora.

Utformning

Pratbubblan förmedlar replikerna i serien och består oftast av en vit oval fylld med text som har en pil som pekar tillbaka på talaren. Ibland kan pratbubblan vara fylld av symboler eller bilder, som till exempel en såg och en stock för snarkningar, eller dödskallar och andra krumelurer för att återge osande eder och svordomar.

En underordning till pratbubblan är tankebubblan, ett molnliknande textfält som avslöjar vad en person tänker på.

Pratbubblor

Pratbubblor är den vanligaste formen av bubblor i serier. Det finns i regel två typer av pratbubblor: den ena typen används för figurer som är i bild, och den andra för sådana som ska föreställa vara ur bild. En figur som är i bild (en som är fullt eller mestadels synlig i bildrutan) får en pratbubbla med en "svans" som pekar mot talaren. ("Svansen" kallas ibland "pil" på svenska.)

Alla pratbubblor innehåller dock inte text. Vissa så kallade utropsbubblor innehåller skiljetecken (ofta frågetecken och utropstecken) för att uttrycka förvåning, eller en samling andra tecken (brädgårdar, dödskallar, åskmoln och hakkors) för att symbolisera svordomar. En glödlampa i en pratbubbla (eller i en tankebubbla) anger att rollfiguren har fått en idé.

Pratbubbla utan ram, ur "Hagbard Handfaste" av Dik Browne. © KFS.

För en figur som är utanför bild finns flera alternativ, varav vissa något okonventionella. Det vanligaste alternativet i väst är att använda standardbubblan och låta svansen peka mot den sida som talaren ska föreställa vara närmast. I manga används bubblor vars svans pekar in i bubblan istället för ut från den (svansen pekar dock fortfarande mot det håll där talaren är). Det tredje alternativet används av serietecknaren Marjane Satrapi (skaparen av Persepolis), och ersätter svansen med en sorts "flaskhals" som fästs i bildrutans kant.

Somliga amerikanska serier har använt pratbubblor utan svans för att indikera att talarens plats och identitet är okänd, till exempel om talaren är en del av en stor folkmassa eller gömmer sig.

Det finns även "pratbubblor" som egentligen inte är bubblor, men ändå kallas så rent terminologiskt. I vissa serier står texten fritt utan någon bubbla eller ram som inramar den. Pratbubblans "svans" ersätts då med ett streck som pekar mot den som talar i bild (se exempel t.h.).

Tankebubblor

Huvudartikel: Tankebubbla

Även tankebubblor kommer i två olika typer: den "luddiga" bubblan och kedjebubblan.

Tankebubblor ur "Kalle Anka" av Vicar. © Disney.

Kedjebubblan är närmast en universell konvention för tänkande i tecknade serier. Den består av en stor, molnliknande bubbla som innehåller den text som tänks, och som kopplas till figuren med en kedja bestående av mindre, runda bubblor av avtagande storlek.

En annan, mindre konventionell tankebubbla har dock dykt upp: den "luddiga" tankebubblan, som för närvarande mest används i manga (av tecknare som Ken Akamatsu). Den luddiga bubblan är i regel cirkulär, men istället för att bubblans kant är en linje är den en samling streck nära varandra, vilket ger en bild av luddighet. Luddiga tankebubblor använder sig inte av svansar, utan placeras helt enkelt i närheten av den tänkande seriefiguren.

Variationer

Skrikbubblor har en taggig, "exploderande" utkant, ofta med en blixtliknande svans och stor, tjock textning. De indikerar att talaren skriker.
Telebubblor påminner om skrikbubblor med taggig kant och blixtliknande svans, men är mer "prydliga". De illustrerar tal från högtalare eller andra "talmaskiner".
Viskbubblor har prickade eller streckade kanter och en ofta liten och vag textning. De indikerar att talaren viskar.
Istappsbubblor har stora istappar hängande från dem. De indikerar att talaren är "iskall" eller kylig mot någon eller något.

Tecknarspecifika varianter

Vissa figurer och serier använder okonventionella metoder för att indikera kommunikation. Det kanske mest anmärkningsvärda exemplet är "The Yellow Kid", som kom innan pratbubblorna blev vanligt förekommande i serierna. Huvudkaraktärens (men inte de andra figurernas) ord skrevs ut på hans stora, gula klädnad.

En tidig pionjär när det gäller experimentella pratbubblor och textning var Walt Kelly med sin serie "Pogo".

I "Asterix" använder sig René Goscinny och Albert Uderzo av bubblor utan svans för att indikera en avlägsen eller osedd talare. Senare har detta även börjat förekomma i anglosaxiska serier, inte minst i verk av Frank Miller och Alan Moore och deras efterföljare. I albumet "Asterix och tvedräkten" är de bubblor gröna som innehåller uttryck av avund och illvilja.

Även Dave Sim använder många variationer i sin serie "Cerebus". Beroende på bubblans form, storlek och placering, tillsammans med struktur och form på textningen i bubblan, kunde Sim uttrycka en stor mängd information om talaren. Bland annat användes olika bubblor för olika sinnestillstånd (t.ex. depression eller fylla) och för ekon.

Ett tillvägagångssätt liknande de som användes av Sim och Kelly återfinns i serien "Monroe" i MAD, där vissa ord skrivs med större eller med ovanliga teckensnitt för att markera emfas.

Vid sång läggs ofta musiknoter in i pratbubblan. Melody Valentine, en figur i serien "Josie and the Pussycats", har ständigt noter i sina bubblor, vilket ska indikera att hon pratar med en sånglik röst.

Lek med pratbubblor från "Sams Serie", tecknad av Jerry Dumas. © King Features.

I manga finns det en tendens att inkludera det tal som är viktigt för handlingen i bubblor, medan liten klottrig text utanför bubblorna är ironiska kommentarer.

Pratbubblor i metaserier

"Sams serie" från tidigt 1960-tal var en av de första serierna^{[källa behövs]} som drev med fenomenet pratbubblor, genom att behandla dem som en del av seriefigurernas vardag: bubblorna kunde bäras bort och läggas i ett förråd, eller vändas fel.

Textplattor

Huvudartikel: Textplatta

Historiskt sett är textplattan pratbubblans föregångare. Textplattor används generellt för narrativa syften och kan ofta ange tidpunkt eller plats. Textplattor är oftast fyrkantiga och placeras i bildrutans ovan- eller nederkant. På senare år^[när?] har det blivit allt vanligare att skriva tankar och inre monolog i textplattor istället för i tankebubblor.

Läsordning och bubblornas placering

För att seriernas dialoger ska vara begripliga måste pratbubblorna läsas i en bestämd ordning. Under åren har olika konventioner för läsordning utvecklats i de olika seriekulturerna. Läsordningen beror på språket; för svenska och andra språk som skrivs med det latinska alfabetet gäller vänster till höger, för t.ex. japanska och hebreiska gäller höger till vänster. Detta kan innebära att hela serien ibland spegelvänds i trycket, när den översätts från ett språk till ett annat.

Ibland staplas bubblor på varandra, då figurer har flera bubblor var. Läsordningen blir då från vänster till höger, sedan uppifrån och ner.

Om konventionerna inte följs kan läsordningen bli oklar, vilket kan förvirra läsaren.

Teckensnitt

Vissa tecknare skriver själv in all text för hand, andra inte. Alternativen är att använda en annan person som handtextar texten eller att använda datortextning. Idag finns det många olika typsnitt, men vissa tecknare och textare ger pratbubblorna en särprägel genom att använda olika stilar och symboler som svårare att återskapa med datorn.

I andra medier

Pratbubblan används ibland som symbol även utanför serier och skämtteckningar, t.ex. under stumfilmstiden var det förhållandevis vanligt i animation, men ibland även i spelfilm som t.ex. Tod Brownings "The Unholy Three" (1925).

I andra språk

På engelska heter pratbubbla speech balloon (ibland word balloon). Ordet "bubble" används populärt ibland, men sällan i professionella sammanhang, och många serieskapare anser att det är ett felaktigt språkbruk. Det franska ordet för pratbubbla är phylactère, och på tyska heter det sprechblase. Den italienska termen fumetto (ung. litet rökmoln) har i Italien fått ge namn åt hela seriemediet som sådant, samt har i sin pluralform fumetti även blivit ett internationellt lånord för fotoserier^{[källa behövs]}.

Danska: taleboble
Engelska: speech balloon
Finska: puhekupla
Franska: phylactère
Fil:LANDET/SPRÅKET HITTADES INTE. Gaeliska: bolgan glare
Grekiska: συννεφάκια κειμένου
Hebreiska: בועת דיבור
Italienska: fumetto, balloon
Japanska: ふきだし (fukidashi)
Katalanska: bafarada
Koreanska: 말풍선
Lettiska: žodžių balionas
Nederländska: tekstballon
Norska (bokmål såväl som nynorska): snakkeboble
Polska: dymek
Portugisiska: balão de diálogo
Ryska: выноска (vynoska)
Spanska: globo, bocadillo
Tyska: Sprechblase

Se även

Artikeln, i den version den hade den 12 februari 2006, innehåller till stor del information hämtad från Wikipedia:Pratbubbla.

@@ Rad 1: / Rad 1: @@
 [[Kategori:Serietermer]]
-{{wikipedia|12 februari 2006}}
+<small>''För boken av [[Sture Hegerfors]], se "[[Pratbubblan! En bok om serier]]".''</small>
+----
+[[Bild:Bubbla.png|frame|right|En typisk '''pratbubbla'''.]]
+'''Pratbubblan''' är en grafisk konvention som används i [[tecknade serier]] och [[skämtteckningar]] för att återge en seriefigurs tal eller tankar. Pratbubblan förmedlar replikerna i serien och består oftast av en vit oval fylld med text som har en pil som pekar tillbaka på talaren. Ibland kan även bilder och symboler få representera vissa ljud eller exempelvis svordomar.
-'''Pratbubblan''' är ett viktigt inslag i en tecknad serie – men därmed inte sagt att serier tvunget måste ha pratbubblor, det finns ju ändå [[pantomimserier]] som klarar sig bra på att låta enbart bilderna tala.
+Pratbubblan är ett viktigt inslag i en tecknad serie, men därmed inte sagt att serier tvunget måste ha pratbubblor. Det finns även [[pantomimserier]] som klarar sig bra på att låta enbart bilderna tala och i vissa serier återges replikerna i berättad text utanför själva serierutan eller i [[textplatta|textplattor]].
-Pratbubblan förmedlar repliker i serien och består oftast av en vit oval fylld med text och har en pil som pekar tillbaka på talaren. Ibland kan pratbubblan vara fylld av symboler eller bilder, som till exempel vid grafiska representationer av osande eder och svordomar.
+==Historik==
+[[Bild:Yellow_Kid.jpg|right|frame|[[The Yellow Kid]] av [[R.F. Outcault]] från slutet av 1800-talet. Istället för en '''pratbubbla''' återfinns replikerna på magen.]]
+Olika sätt att visa vad en tecknad figur säger har funnits i västvärldens grafik åtminstone sedan 1200-talet. De moderna pratbubblorna, så som vi känner dem idag, började dyka upp på 1600-talet. Med den växande [[serietidning]]sindustrin under 1900-talet standardiserades pratbubblornas utseende mer, men de det kan finnas skillnader mellan de konventioner som används i seriekulturerna i exempelvis västvärlden kontra Japan.
-En underordning till pratbubblan är [[tankebubbla]]n, molnliknande textfält som avslöjar vad en person tänker på.
+I äldre tecknade serier var pratbubblor mindre vanliga, särskilt bland de amerikanska [[äventyrsserie]]rna. I [[Alex Raymond]]s "[[Blixt Gordon]]" och [[Hal Foster]]s "[[Prins Valiant]]" och "[[Tarzan]]" återberättades historien till stor del i [[textplatta|textplattor]] eller i text nedanför serierutorna. I Europa var det inte lika vanligt med pratbubblor som i USA, eller också användes pratbubblorna i samverkan med textrutor. Ett exempel på detta är den nederländske tecknaren [[Marten Toonder]]s serier om [[Tom Puss]] och [[Oliver B. Bumble]], i vilka historien berättas i textrutor under bildrutorna. Textrutorna tog upp nästan lika mycket plats som bilderna, vilket gjorde [[seriestripp]]arna dubbelt så stora.
+==Utformning==
+Pratbubblan förmedlar replikerna i serien och består oftast av en vit oval fylld med text som har en pil som pekar tillbaka på talaren. Ibland kan pratbubblan vara fylld av symboler eller bilder, som till exempel en såg och en stock för snarkningar, eller dödskallar och andra krumelurer för att återge osande eder och svordomar.
-'''Pratbubblor''' är en grafisk konvention som används i [[serier]] för att låta ord (och mer sällan bilder) representera tal eller tankar alstrade av en viss figur. Det finns ofta en skillnad i utseende mellan de bubblor som representerar tal och de som representerar tankar: de senare benämns ofta som '''tankebubblor'''.
+En underordning till pratbubblan är [[tankebubbla]]n, ett molnliknande textfält som avslöjar vad en person tänker på.
-==Historik==
+===Pratbubblor===
-Olika sätt att visa vad en tecknad figur säger har funnits i västvärldens grafik åtminstone sedan 1200-talet. De moderna pratbubblorna, så som vi känner dem idag, började dyka upp på 1600-talet. Med den växande [[serietidning]]sindustrin under 1900-talet standardiserades pratbubblornas utseende mer, men de formella konventioner som har utvecklats i olika kulturer (exempelvis USA jämfört med Japan) kan skilja sig märkbart.
+Pratbubblor är den vanligaste formen av bubblor i serier. Det finns i regel två typer av pratbubblor: den ena typen används för figurer som är i bild, och den andra för sådana som ska föreställa vara ur bild. En figur som är i bild (en som är fullt eller mestadels synlig i bildrutan) får en pratbubbla med en "svans" som pekar mot talaren. ("Svansen" kallas ibland "pil" på svenska.)
-I äldre tecknade serier var pratbubblor mindre vanliga, särskilt bland äventyrsserier, som [[Alex Raymond]]s ''[[Blixt Gordon]]'' och [[Hal Foster]]s ''[[Prins Valiant]]'' och ''[[Tarzan]]'', där historien istället till stor del berättades i textrutor. I Europa var pratbubblor länge ovanligare än i USA, eller användes samtidigt med textrutor. Ett exempel på detta är den nederländske tecknaren [[Marten Toonder]]s serier om ''[[Tom Puss]]'' och ''[[Oliver B. Bumble]]'', i vilka historien berättas i textrutor under bildrutorna. Textrutorna tog upp nästan lika mycket plats som bilderna, vilket gjorde [[seriestripp]]arna dubbelt så stora.
-[[Sams serie]] var en av de första serierna som drev med fenomenet pratbubblor, genom att behandla dem som en del av seriefigurernas vardag: bubblorna kunde bäras bort och läggas i ett förråd, eller vändas fel.
-==Vanliga former==
+Alla pratbubblor innehåller dock inte text. Vissa så kallade ''utropsbubblor'' innehåller skiljetecken (ofta frågetecken och utropstecken) för att uttrycka förvåning, eller en samling andra tecken (brädgårdar, dödskallar, åskmoln och hakkors) för att symbolisera svordomar. En glödlampa i en pratbubbla (eller i en tankebubbla) anger att rollfiguren har fått en idé.
-===Pratbubblor===
-Den vanligaste bubblan är pratbubblan. Man brukar prata om två typer av pratbubblor: den ena typen används för figurer som är i bild, och den andra för sådana som ska föreställa vara ur bild. En figur som är i bild (en som är fullt eller mestadels synlig i bildrutan) får en pratbubbla med en "svans" som pekar mot talaren.
-Alla pratbubblor innehåller dock inte (läsbar) text. Vissa s.k. ''utropsbubblor'' innehåller skiljetecken (frågetecken och utropstecken är vanligast) för att visa en figurs attityd till situationen, eller en samling andra tecken - t.ex. (#, dödskallar, åskmoln och hakkors) - för att symbolisera svordomar eller en utskällning. En glödlampa i en pratbubbla (eller i en tankebubbla) anger att rollfiguren har fått en idé.
+[[Bild:Hagbard_Handfaste.png|frame|right|'''Pratbubbla''' utan ram, ur "[[Hagbard Handfaste]]" av [[Dik Browne|Dik&nbsp;Browne]]. &copy;&nbsp;[[KFS]].]]
+För en figur som är ''utanför bild'' finns flera alternativ, varav vissa något okonventionella. Det vanligaste alternativet i väst är att använda standardbubblan och låta svansen peka mot den sida som talaren ska föreställa vara närmast. I [[manga]] används bubblor vars svans pekar in i bubblan istället för ut från den (svansen pekar dock fortfarande mot det håll där talaren är). Det tredje alternativet används av [[serietecknare]]n [[Marjane Satrapi]] (skaparen av ''[[Persepolis]]''), och ersätter svansen med en sorts "flaskhals" som fästs i bildrutans kant.
-För en figur som är ''utanför bild'' finns flera alternativ, varav vissa något okonventionella. Det vanligaste alternativet i väst är att använda standardbubblan och låta svansen peka mot den kant som talaren ska föreställa vara närmast. I [[manga]] används bubblor vars svans pekar in i rutan istället för ut från den (svansen pekar dock fortfarande mot det håll där talaren är). Det tredje alternativet används och skapades av [[serietecknare]]n [[Marjane Satrapi]] (skaparen av ''[[Persepolis]]''), och ersätter svansen med en sorts "flaskhals" som fästs i bildrutans kant.
+Somliga amerikanska serier har använt pratbubblor utan svans för att indikera att talarens plats och identitet är okänd, till exempel om talaren är en del av en stor folkmassa eller gömmer sig.
-Somliga amerikanska serier har använt pratbubblor utan svans för att indikera att talarens plats och identitet är anonyma, att denne bara är en del av en stor folkmassa.
+Det finns även "pratbubblor" som egentligen inte är bubblor, men ändå kallas så rent terminologiskt. I vissa serier står texten fritt utan någon bubbla eller ram som inramar den. Pratbubblans "svans" ersätts då med ett streck som pekar mot den som talar i bild (se exempel t.h.).
 ===Tankebubblor===
-Även tankebubblor kommer i två olika typer: den "luddiga" bubblan och kedjebubblan.
+:''Huvudartikel: [[Tankebubbla]]''
+Även [[tankebubblor]] kommer i två olika typer: den "luddiga" bubblan och kedjebubblan.
+[[Bild:Vicar.png|frame|right|Tankebubblor ur "[[Kalle Anka]]" av [[Vicar]]. &copy;&nbsp;[[Disney]].]]
-Kedjebubblan är närmast en universell konvention för tänkande i tecknade serier. Den består av en stor, molnliknande bubbla som innehåller den text som tänks, och som kopplas samman med en yta i närheten av tänkaren med en kedja bestående av mindre, runda bubblor av avtagande storlek.
+Kedjebubblan är närmast en universell konvention för tänkande i tecknade serier. Den består av en stor, molnliknande bubbla som innehåller den text som tänks, och som kopplas till figuren med en kedja bestående av mindre, runda bubblor av avtagande storlek.
-En annan, mindre konventionell tankebubbla har dock dykt upp: den "luddiga" tankebubblan, som för närvarande mest används i manga (av tecknare som [[Ken Akamatsu]]). Den luddiga bubblan är i regel tämligen cirkulär, men istället för att bubblans kant är en linje är den en samling streck nära varandra, vilket ger en bild av luddighet. Luddiga tankebubblor använder sig inte av svansar, utan placeras helt enkelt i närheten av den tänkande figuren.
+En annan, mindre konventionell tankebubbla har dock dykt upp: den "luddiga" tankebubblan, som för närvarande mest används i [[manga]] (av tecknare som [[Ken Akamatsu]]). Den luddiga bubblan är i regel cirkulär, men istället för att bubblans kant är en linje är den en samling streck nära varandra, vilket ger en bild av luddighet. Luddiga tankebubblor använder sig inte av svansar, utan placeras helt enkelt i närheten av den tänkande seriefiguren.
-===Andra former===
+===Variationer===
 *''Skrikbubblor'' har en taggig, "exploderande" utkant, ofta med en blixtliknande svans och stor, tjock textning. De indikerar att talaren skriker.
+*''Telebubblor'' påminner om skrikbubblor med taggig kant och blixtliknande svans, men är mer "prydliga". De illustrerar tal från högtalare eller andra "talmaskiner".
 *''Viskbubblor'' har prickade eller streckade kanter och en ofta liten och vag textning. De indikerar att talaren viskar.
 *''Istappsbubblor'' har stora istappar hängande från dem. De indikerar att talaren är "iskall" eller kylig mot någon eller något.
-==Textrutor==
+==Tecknarspecifika varianter==
-Textrutor används generellt för narrativa syften. De är oftast fyrkantiga och placeras i bildrutans ovan- eller nederkant. Ofta är de färglagda för att indikera att det är en skillnad mellan dem och de oftast vita pratbubblor som indikerar tal.
+Vissa figurer och serier använder okonventionella metoder för att indikera kommunikation. Det kanske mest anmärkningsvärda exemplet är "[[The Yellow Kid]]", som kom innan pratbubblorna blev vanligt förekommande i serierna. Huvudkaraktärens (men inte de andra figurernas) ord skrevs ut på hans stora, gula klädnad.
+En tidig pionjär när det gäller experimentella pratbubblor och textning var [[Walt Kelly]] med sin serie "[[Pogo]]".
+I "[[Asterix]]" använder sig [[René Goscinny]] och [[Albert Uderzo]] av bubblor utan svans för att indikera en avlägsen eller osedd talare. Senare har detta även börjat förekomma i anglosaxiska serier, inte minst i verk av [[Frank Miller]] och [[Alan Moore]] och deras efterföljare. I albumet "[[Asterix och tvedräkten]]" är de bubblor gröna som innehåller uttryck av avund och illvilja.
+Även [[Dave Sim]] använder många variationer i sin serie "[[Cerebus]]". Beroende på bubblans form, storlek och placering, tillsammans med struktur och form på textningen i bubblan, kunde Sim uttrycka en stor mängd information om talaren. Bland annat användes olika bubblor för olika sinnestillstånd (t.ex. depression eller fylla) och för ekon.
-==Tecknarspecifika varianter==
+Ett tillvägagångssätt liknande de som användes av Sim och Kelly återfinns i serien "[[Monroe]]" i ''[[MAD]]'', där vissa ord skrivs med större eller med ovanliga teckensnitt för att markera emfas.
-Vissa figurer och serier använder högst okonventionella metoder för att indikera kommunikation. Det kanske mest anmärkningsvärda exemplet är ''[[Yellow Kid]]'', en tecknad serie som ofta anses vara världens första regelbundet publicerade tecknade serie. Huvudkaraktärens (men inte de andra figurernas) ord skrevs ut på hans stora, gula klädnad.
+Vid sång läggs ofta musiknoter in i pratbubblan. Melody Valentine, en figur i serien "[[Josie and the Pussycats]]", har ständigt noter i sina bubblor, vilket ska indikera att hon pratar med en sånglik röst.
+[[Bild:Sams_Strip.png|frame|right|Lek med '''pratbubblor''' från "[[Sams Serie]]", tecknad av [[Jerry Dumas]]. &copy;&nbsp;[[King Features]].]]
-Noterbara är även [[Dave Sim]]s många variationer i hans serie ''[[Cerebus]]''. Beroende på bubblans form, storlek och placering, såväl som struktur och form på textningen i bubblan, kunde Sim uttrycka en stor mängd information om talaren. Bland annat användes olika bubblor för olika sinnestillstånd (t ex fylla) och för ekon. I ''[[Asterix]]'' använder sig [[René Goscinny]] och [[Albert Uderzo]] av bubblor utan svans för att indikera en avlägsen eller osedd talare.
+I [[manga]] finns det en tendens att inkludera det tal som är viktigt för handlingen i bubblor, medan liten klottrig text utanför bubblorna är ironiska kommentarer.
-En tidig pionjär för experimentering med olika typer av pratbubblor och textning för olika typer av tal var [[Walt Kelly]] i hans serie ''[[Pogo]]''.
+===Pratbubblor i metaserier===
+"[[Sams serie]]" från tidigt 1960-tal var en av de första serierna {{källa behövs}} som drev med fenomenet pratbubblor, genom att behandla dem som en del av seriefigurernas vardag: bubblorna kunde bäras bort och läggas i ett förråd, eller vändas fel.
-Ett förfaringssätt liknande dem som användes av Sim och Kelly används i den återkommande serien ''Monroe'' i ''[[MAD]]'', där vissa ord skrivs större eller i ovanliga teckensnitt för att markera emfas.
+==Textplattor==
+:''Huvudartikel: [[Textplatta]]''
+Historiskt sett är [[textplatta]]n pratbubblans föregångare. Textplattor används generellt för narrativa syften och kan ofta ange tidpunkt eller plats. Textplattor är oftast fyrkantiga och placeras i bildrutans ovan- eller nederkant. På senare år{{när}} har det blivit allt vanligare att skriva tankar och inre monolog i textplattor istället för i tankebubblor.
-Vid sång läggs ofta musiknoter in i pratbubblan. Melody Valentine, en figur i serien ''[[Josie and the Pussycats]]'', har ständigt noter i sina bubblor, vilket ska indikera att hon pratar med en sånglik röst.
+==Läsordning och bubblornas placering==
+För att seriernas dialoger ska vara begripliga måste pratbubblorna läsas i en bestämd ordning. Under åren har olika konventioner för läsordning utvecklats i de olika seriekulturerna. Läsordningen beror på språket; för svenska och andra språk som skrivs med det latinska alfabetet gäller vänster till höger, för t.ex. japanska och hebreiska gäller höger till vänster. Detta kan innebära att hela serien ibland spegelvänds i trycket, när den översätts från ett språk till ett annat.
-I manga finns det en tendens att inkludera det tal som är viktigt för handlingen i bubblor, medan liten klottrig text utanför bubblorna är ironiska kommentarer.
+Ibland staplas bubblor på varandra, då figurer har flera bubblor var. Läsordningen blir då från vänster till höger, sedan uppifrån och ner.
-==Ordning==
+Om konventionerna inte följs kan läsordningen bli oklar, vilket kan förvirra läsaren.
-För att seriernas dialoger ska vara begripliga måste de läsas i ordning. Således har konventioner för vilken ordning bubblorna ska läsas utvecklats. Vilken ordning de enskilda bubblorna läses i beror på språket; för svenska gäller vänster till höger, för japanska höger till vänster. Ibland staplas bubblor på varandra, då figurer har flera bubblor var. Sådana staplar läses uppifrån och ner. Om konventionerna inte följs kan läsordningen bli oklar, vilket kan förvirra läsaren.
 ==Teckensnitt==
-Vissa tecknare skriver in all text för hand, andra inte. Ett alternativ är att använda [[dator]]texning, en teknik som används vid översättning av manga. I vilket fall som helst är den använda teckenstilen nästintill industrigemensam: enbart versaler (c:et i efternamn som börjar på "Mc" möjligtvis undantaget) och ett teckensnitt som imiterar handtextning används.
+Vissa tecknare skriver själv in all text för hand, andra inte. Alternativen är att använda en annan person som [[textare|handtextar]] texten eller att använda datortextning. Idag finns det många olika typsnitt, men vissa tecknare och textare ger pratbubblorna en särprägel genom att använda olika stilar och symboler som svårare att återskapa med datorn.
+==I andra medier==
+Pratbubblan används ibland som symbol även utanför serier och skämtteckningar, t.ex. under stumfilmstiden var det förhållandevis vanligt i animation, men ibland även i spelfilm som t.ex. Tod Brownings "The Unholy Three" (1925).
+==I andra språk==
+På engelska heter pratbubbla '''speech balloon''' (ibland '''word balloon'''). Ordet "bubble" används populärt ibland, men sällan i professionella sammanhang, och många serieskapare anser att det är ett felaktigt språkbruk. Det franska ordet för pratbubbla är '''phylactère''', och på tyska heter det '''sprechblase'''. Den italienska termen '''fumetto''' (ung. ''litet rökmoln'') har i Italien fått ge namn åt hela seriemediet som sådant, samt har i sin pluralform '''fumetti''' även blivit ett internationellt lånord för [[fotoserier]] {{källa behövs}}.
+* {{språk|Danska}}: taleboble
+* {{språk|Engelska}}: speech balloon
+* {{språk|Finska}}: puhekupla
+* {{språk|Franska}}: phylactère
+* {{språk|Gaeliska}}: bolgan glare
+* {{språk|Grekiska}}: συννεφάκια κειμένου
+* {{språk|Hebreiska}}: בועת דיבור
+* {{språk|Italienska}}: fumetto, balloon
+* {{språk|Japanska}}: ふきだし (fukidashi)
+* {{språk|Katalanska}}: bafarada
+* {{språk|Koreanska}}: 말풍선
+* {{språk|Lettiska}}: žodžių balionas
+* {{språk|Nederländska}}: tekstballon
+* {{språk|Norska}} (bokmål såväl som nynorska): snakkeboble
+* {{språk|Polska}}: dymek
+* {{språk|Portugisiska}}: balão de diálogo
+* {{språk|Ryska}}: выноска (vynoska)
+* {{språk|Spanska}}: globo, bocadillo
+* {{språk|Tyska}}: Sprechblase
-I USA används ofta ett "I" av sans-serif-stil för bokstaven "i" i vanliga ord, medan ett "I" i serif-stil används för det engelska pronominat "I" ('jag').
+==Se även==
+*[[Tankebubbla]]
+*[[Textplatta]]
+*[[Textare]]
+*[[Pantomimserier]]
+{{wikipedia|12 februari 2006}}