Skillnad mellan versioner av "Rune Andréasson"

Från Seriewikin
Hoppa till navigeringHoppa till sök
m (mall)
Rad 61: Rad 61:
(Göteborgs Stadsteater då inget annat anges.)
(Göteborgs Stadsteater då inget annat anges.)


===Skådespelare===
===Statist===
*1938 – "Lidelse"
*1938 – "Lidelse"
*1939 – "Guldbröllop"
*1939 – "Guldbröllop"

Versionen från 27 april 2008 kl. 15.41

Lille Skutt, Skalman och Bamse tecknade av Rune Andréasson. © upphovsmannen.

Rune Andréasson (fullständigt namn Rune Herbert Emanuel Andréasson), född 11 augusti 1925 i Lindome, död 15 december 1999 i Viken (cancer), var en svensk serieskapare och animatör mest känd för att ha skapat "Bamse – världens starkaste björn", "Pellefant" med flera svenska serieklassiker..


Verksamhet

"Nicke Bock" ur Stockholmstidningen 1950, tecknad av Rune Andréasson. © Rune Andréasson

Ungdomstiden

1938 fick en 12-årig Rune Andréasson sin första publicerade teckning i Göteborgs-Tidningen och begick senare samma år scendebut på Göteborgs Stadsteater, vilket resulterade i flera teaterroller de följande åren. Under gymnasietiden på Hvitfeldtska debuterade Andréasson som sagoillustratör (1942) och serietecknare (med "Äventyr bland djuren", 1944–45) i Allers Familj-journal.

Efter studentexamen gick Andréasson på Göteborgs Stadsteaters elevskola samtidigt som han skrev och tecknade strippserien "Brum" (1945–67) och sagoföljetongen "Åsnan Kal från Slottsskogen" (1945–52) för Göteborgs-Posten.

Under lumpen i Stockholm skapades "Nicke Bock från Skansen" (1948–50), en variant av "Åsnan Kal" på rimmad vers, tryckt i Stockholms-Tidningen. En svensk marknad för serietidningar uppstod vid denna tid varpå Rune Andréasson debuterade i genren med "Teddys äventyr" (1950) på Bonnierförlaget Alga. Drömmen var att göra karriär som filmtecknare hos Disney, vilket gick om intet efter ett personligt möte med Walt Disney i Köpenhamn 1951. Hela sin karriär såg Rune Andréasson sina historier som filmer i sitt inre, som han tvunget fick översätta till enskilda bilder.

Först under tidigt 1950-tal blev Rune Andréasson vän med seriemediets bruk av pratbubblor som bärande element. Om inte annat 1951 då berättarformen i "Brum" bröts upp och första flerstripps-följetongen "Lille Rikard och hans katt" (1951–72) inleddes i Aftonbladet.

Genombrott

"Teddy, världens starkaste björn." © Rune Andréasson.

För det stora genombrottet svarade Serieförlagets flaggskepp Tuff och Tuss (1953–58) där det fasta inslaget "Teddys äventyr" blev läsarnas favorit. Framgången följdes bland annat av årliga julalbum ("Teddys jul", 1953–54, och "Julbocken", 1954–67), utgivning av barnboken "Pellefant i Gottlandet" (1954) i Barnbiblioteket Saga, teaterpjäs på Göteborgs Stadsteater ("Åsnan Kal från Slottsskogen", 1955) och egen serietidning (Teddy – världens starkaste björn, 1959–60).

Inspirerad av den svenska televisionens tidiga pionjärprogram gjorde Andréasson sin första tv-serie "Nalle ritar och berättar" (1958–59). Äntligen fick han omsätta sina beprövade berättelser i sitt favoritmedium och mötte därtill tidningars efterfrågan på serier baserade på de tv-filmerna. I början av 1960-talet lämnade han "Teddy – världens starkaste björn" och sitt gamla förlag för att utveckla en ny björnkaraktär med avsikt att slå i TV. Han flyttade med sin familj till Viken och inledde ett livslångt samarbete med Helsingborgs Litografiska (senare Kärnan) som ekonomiskt möjliggjorde produktionen av sex svartvita filmer med Bamse (1966). Då TV fortfarande bara hade en kanal blev genomslaget mycket gott.

Bamse och Pellefant

Under arbetet med första Bamse-filmerna startades serietidningen Pellefant (1965–93), vars titelserie redan tidigt spöktecknades efter Andréassons manus. Rune Andréasson såg liknande möjligheter i Bamse och bildade delvis därför det egna aktiebolaget Rune A-serier AB (1970–88). Närmare tre år senare sändes slutligen sju nya färgfilmer med Bamse i Beppe Wolgers jullovsprogram. I anslutning till detta lanserades Bamse som serietidning (1973–).

Från 1976 var serierna i Bamse-tidningen tecknade av den spanske spöktecknaren Francisco Tora, till förmån för Andréassons tidsslukande filmarbete. 1981 hade nästa två filmer premiär, efter det byggde familjen Andréasson ut sitt hus och övertog utgivning, vilket även medgav en stilla ökning av olika kringprodukter med Bamse-motiv. Seriernas teman utvecklades till mer vardagsnära skildringar av Bamses familjeliv och pläderande för bildning och kultur, rättvisa och solidaritet. Från 1983 använde han sig även av sin svenske spöktecknare Bo Michanek i Malmö.

Ålderdom

1990 pensionerade sig Rune från tidnings- och filmproduktion och började skriva och måla bilderböcker med Bamse-figurerna. Flera år efter officiellt avslutat serieskapande började han skriva nya seriemanus att lämna efter sig för att tecknas upp och tryckas postumt. Sista åren av sitt liv lade han stor del av sin energi på att utveckla Bamses Värld (1998–) på Kolmårdens djurpark.

Familj

Runes familj var även de mycket inblandade i Bamsetidningens och -filmernas produktion. Inte minst under åren 1982 till 1990, då familjeföretaget Rune A-serier producerade tidningen från familjens hem i Viken.

Flera av karaktärerna i Bamseserien är uppkallade efter familjen Andréasson: dottern Viktoria fick ge namn åt Bamses båt och mamma, hustrun Majvor åt Bamses dotter Nalla-Maja (som ursprungligen var tänkt att heta Nalle-Majvor, men det kortades eftersom Bamse och Brummelisa tyckte att det blev för långt) och sonen Olas namn återkommer hos Ola Grävling. Familjen bestod dessutom av ytterligare två söner; Dan och Pål.

Tecknade serier

"Lasse och Lena från Legoland" ur reklamserie i Allers nr 48/1963, ritad av Rune Andréasson. © Rune Andréasson
Habibus pappa, Habibu, apan Bojang och åsnan Kalifu av Rune Andréasson ur Bamse nr 7/1984. © Rune Andréasson

Teater

(Göteborgs Stadsteater då inget annat anges.)

Statist

  • 1938 – "Lidelse"
  • 1939 – "Guldbröllop"
  • 1940 – "Madame Sans Gène"
  • 1940 – "Diana går på jakt"
  • 1941 – "Den ljusnande tid"
  • 1944 – "Mäster Olof"
  • 1944 – "Elddonet"
  • 1945 – "Piraten"
  • 1945 – "Son av sitt land"
  • 1945 – "Vår ofödde son"
  • 1945 – "Elevuppvisning: I krigszonen"
  • 1945 – "Clownen Beppo"
  • 1946 – "Pappa"
  • 1946 – "Putte Pucks äventyr"
  • 1946 – "Don Gil med de gröna byxorna"
  • 1949 – "Pippi Långstrump", Cabarethallen
  • 1950 – "Tolvskillingsoperan", Intiman

Manus och dekor

  • 1955 – "Åsnan Kal från Slottsskogen", Göteborgs Stadsteater
  • 1998 – "Bamse"?, Kolmårdens djurpark

Filmografi

Skådespelare

  • 1948 – "Hamnstad"
  • 1948 – "Musik i mörker" (Evert)

Animatör

  • 1951 – "Sommarlek"

Animatör, manusförfattare och producent

Utmärkelser

  • Hedersomnämnande i RKO-Radio Films och Filmjournalens Nils Holgersson-tävling 1947
  • Barnbiblioteket Sagas barnbokstävling 1954
  • Adamsonstatyetten 1969
  • 91:an-stipendiet 1979
  • Hedersdiplom i samband med Stora Journalistpriset 1979
  • Juryns specialpris vid Golden Gate-festivalen 1981
  • Sjösalapriset 1990
  • Årets folkbildare 1990
  • Eldh-Ekblads Fredspris 1993
  • Unghunden 1994
  • Årets företagare i Höganäs 1995
  • Miljöpartiets freds- och miljöpris 1997

Externa länkar

Wikipedia-logo.png Artikeln, i den version den hade den 27 februari 2007, innehåller till stor del information hämtad från Wikipedia:Rune Andréasson.


Bamse
Hämtad från "https://seriewikin.serieframjandet.se/index.php?title=Rune_Andréasson&oldid=103301"