Skillnad mellan versioner av "Kalle Ankas universum"

Från Seriewikin
Hoppa till navigeringHoppa till sök
m
Rad 89: Rad 89:
*[[Prinsessan Umpa]] (''Prinsesse Una''/''Princess Oona'', 1993)
*[[Prinsessan Umpa]] (''Prinsesse Una''/''Princess Oona'', 1993)
*[[Tachyon Svish]] (''Tachyon Farflung'', 1993)
*[[Tachyon Svish]] (''Tachyon Farflung'', 1993)
*[[Oppfinnar-Pålle]] (''Fulton Gearloose'', 1994)
*[[Folke Fiskmås]] (''Sonny Seagull'', 1996)
*[[Folke Fiskmås]] (''Sonny Seagull'', 1996)
*[[Armand Lutin]] (''Arpin Lusene'', 1997)
*[[Armand Lutin]] (''Arpin Lusene'', 1997)

Versionen från 28 april 2006 kl. 12.20

Kalle Ankas universum, fiktivt universum kretsande kring Walt Disney's tecknade figur Kalle Anka och staden Ankeborg.

Musse Piggs universum är mycket närbesläktat med Kalle Ankas, men då de två numera sällan sammanblandas - åtminstone inte i serietidningarnas värld - torde det vara mer korrekt att se dem som skilda världar.

Figurer

Figurer från dagspresserier och tidiga kortfilmer

Kalle tog sina första stapplade steg i 1930-talets Musse Pigg-kortfilmer (Mickey Mouse Cartoons) och samtida dagstidningars seriesidor, tecknade av Al Taliaferro, till manus av Ted Osborne. Här grundlades det som med tiden skulle bli Ankeborg. En del figurer som skapades under den här perioden har försvunnit från scenen sedan dess, men de som överlevde kom att bilda den absoluta kärnan av Kalle Ankas universum.

Varför vissa figurer skulle komma att klara tidens gång medan andra föll i glömska, berodde troligen mycket på slumpen. Intressant är dock att notera att de karaktärer som Carl Barks kom att föra in i sina serier, skulle bli de som överlevde, medan de som han inte kom att inkludera idag är så gott som bortglömda.

Notera att det vid det här laget ännu inte hade skett någon tydlig separation från Musse Piggs universum - den kom att ske först i och med Carl Barks serier.

Idag bortglömda figurer

Figurer skapade av Carl Barks

Carl Barks betydelse för Kalle Ankas värd kan knappast överskattas. Inte nog med att han skapade många av de allra mest färgstarka ankeborgarna - det var också han som skapade och namngav själva Ankeborg, och därmed definitivt kom att skilja Kalle Ankas värld från Musses. När han påbörjade sitt jobb med Kalle Anka-serien var Kalle en pajas och ganska platt figur som levde i en relativt begränsad värld. När han 25 år senare pensionerade sig hade han utvecklat ankan till en komplex och djupt mänsklig personlighet, centrum i ett universum som, enligt människor världen över, saknar motstycke. Förrutom de figurer som han själv både skapade och etablerade kom även flera av hans mest färgstarka bifigurer senare att tas upp av igen av andra serieskapare.

Bifigurer

Andra äldre amerikanska figurer

Parallellt med Carl Barks, skrev och tecknade en mängd andra serieskapare för det amerikanska förlagets Disneyutgivning på 1960-talet. Under samma period lanserades även Disneys s.k. "overseas"-program, en satsning på USA-producerade Disneyserier som enbart publicerades utomlands, framför allt i Europa och Australien. Här uppkom äventyr med figurer som Knase och Skogs-Ola, vilka inte brukade dyka upp i USA. Vare sig de inhemska serierna eller "overseas"-serierna nådde dock i regel upp i närheten av Barks' kvalité, och efter att han 1967 hade pensionerat sig kom i mångt och mycket utvecklingen av Kalle Ankas universum i hemlandet att stagnera. Manusförfattare som Vic Lockman och Dick Kinney och tecknare som Al Hubbard, Tony Strobl och Jack Bradbury skapade nya ankor och andra figurer, men flertalet av dessa har (tack och lov skulle kanske många säga) försvunnit idag. En handfull figurer från denna epok, som tog slut när den amerikanska förläggaren 1984 lade ned den sista disneytidningen, tål dock att lyftas fram.

Danska och sentida amerikanska figurer

När den amerikanska utgivaren av disneyserier la ner sin verksamhet 1984 blev det med tiden klart att den danska produktionsjätten Gutenberghus (nuvarande Egmont), som hade gjort disneyserier sedan tidigt 60-tal, skulle komma bli dess arvtagare. En stor produktion fanns (och finns) visserligen också i Italien (se nedan) men då denna redan tidigt hade utvecklats i en annan riktning var det de danskbaserade kreatörerna som kom att axla den amerikanska Kalle-traditionens fallna mantel. En inte oansenlig mängd serier producerades även i bl.a. Nederländerna och Frankrike (som båda faktiskt hade tillverkat disneyserier längre än den danska utgivaren), men i jämförelse med Gutenberghus så var deras produktion inte stor.

Så under 1900-talets två sista decennier började en nytändning av Kalle Anka-serierna märkas. I USA började det lilla förlaget Gladstone producera nya serier, gjorda av nya drivna serieskapare, och i Europa blev de danskbaserade kreatörerna allt stilsäkrare. När Gladstone lämnade seriemarknaden övergick deras mest hängivna disneykreatörer till Egmont, som idag har tecknare och manusförfattare över hela jordklotet, och därmed skriver sina manus på engelska (p.g.a detta är även originalnamnen på deras figurer engelska).

Denna Kalle-seriernas nya, smygande rennäsans berodde till stor del på att man "gick tillbaka till rötterna" - serieskapare som Don Rosa och William Van Horn och tecknare som Millet, Vicar och Daniel Branca var tydligt inspirerade av Carl Barks och måna om att leva upp till hans arv. Denna "kreativa nostalgism" har dock inte hindrat att också en handfull nya karaktärer sett dagens ljus, även om dessa ännu inte torde ha blivit helt etablerade i läsekretsen.

Italienska figurer

Parallellt med den utveckling som ovan har tagits upp, den som i allt väsentligt pågått i USA och norra Europa, har sedan mitten på 1900-talet en annan utveckling skett i Italien. Innovativa och djärva serieskapare som Marco Rota, Giorgio Cavazzano, Giovan Battista Carpi och framför allt Romano Scarpa förvaltade Barks arv väl och kom att utveckla den italienska Disneyvärlden till att bli mer expressiv och intressant än vad några av deras samtida kollegor på andra ställen på jordklotet lyckades med. Dessa serier har i Sverige framför allt kunnat läsas i Kalle Ankas Pocket. Många av figurerna från denna period är fortfarande oupptäckta av den svenska publiken, men flera har också etablerat sig bra. Tyvärr så har de svenska översättarna av dessa serier alltför ofta slarvat med att ha konsekventa namn på figurerna.

Brasilianska figurer

Förutom i hemlandet USA, i norra Europa och i Italien, har en stor mängd Disneyserier med figurer från Kalle Ankas universum producerats även i Brasilien. Dessa har med tiden gett upphov till en enorm mängd återkommande figurer, men då endast en mycket liten bråkdel av de brasilianska serier publicerats på svenska är så gott som samtliga ännu helt okända även för de mest inbitna svenska disneyfansen. Det bör dock tilläggas att det inte är mycket läsvärt dom missat.

Figurer från de tecknade långfilmerna

Ett antal karaktärer som skapats för det hittills fyrtiotal tecknade långfilmer som kallas Disneyklassiker har även vid enstaka tillfällen träffat på Kalle och de andra ankorna. I de allra flesta fall är dock dessa möten att betrakta som cross-overs, och karaktärerna därmed inte del av Kalles värld. Det finns dock ett par figurer som gjort sig så hemmastadda bland ankorna att de har blivit en given del av Kalles värld.

  • Jack och Gus (Jaq and Gus) ur filmen "Askungen" (1950) har bott på Farmor Ankas gård sedan 1951. Katten Lucifer från samma film dyker upp i serier av bl.a. Carl Barks.
  • Madame Mim (Mad Madam Mim) skapades för "Svärdet i stenen" (1963) och har sedan 1964 ofta setts till i Kalle Ankas universum, gärna tillsammans med Magica eller Björnligan, och sin älskade katt Fräsis (Spitfire), skapad för serierna 1964.

Figurer från senare kortfilmer

Även om Kalle Anka sedan Carl Barks i första hand har blivit en seriefigur, så levde han under lång tid även ett mycket aktivt liv som huvudfigur i sin egen kortfilmsserie på amerikanska biografer. Den första av dessa Donald Duck Cartoons släpptes 1937 och fram till 1965, då filmserien las ned, producerades 125 filmer. Utöver detta fanns Kalle-kortfilmer även med i tre av 1940-talets Disneyklassiker - "Saludos Amigos", "Tre Caballeros" och "Melody Time".

Dessa filmer gav också dom upphov till en handfull återkommande figurer, som dock bara i undantagsfall har setts till i serietidningarna. Trots detta är har dom en viktig plats i Kalle Ankas universum. På senare år har de flesta av dessa figurer återupplivats i TV-serierna "Musses verkstad" och "Hos Musse".

Don Rosas släktträd

1993 presenterade Don Rosa, framför allt med utgångspunkt i Carl Barks serier, sitt "Kalle Ankas släktträd". Ankistisk släktforskning har länge varit en favoritsysselsättning bland ankister, och bland fans världen över är Rosas släktträd idag allmänt erkänt (möjligen kan undantaget sägas vara Italien, där man utvecklat persongalleriet så mycket att Rosas träd, när det presenterades, väckte mer frågor än det gav svar).

Följande personer fanns med i släktträdet, med de namn som dom här presenteras under. De är fördelade på trädets tre huvudlinjer, från de äldsta medlemmarna till de yngsta. De figurer som redan var etablerade är länkade till ovan, men finns med här för helhetsbildens skull.

Klanen von Anka

Ätten Anka

  • Jungman Carlo Anka (Pintail Duck)
  • Elias "Farfar" Anka (Humperdink Duck)
  • Kvacke Anka (Quackmore Duck)
  • Doris Anka (Daphne Duck)
  • Gåsfrid Lukas (Goostave Gander)
  • Unkas Anka (Eider Duck)
  • Lucinda Lom (Lulubelle Loon)
  • Dumbella "Della" Anka (Della Duck)
  • Knattarnas okände far
  • Karl Magnus "Kalle" Anka (Donald Duck)
  • Alexander Lukas (Gladstone Gander)
  • Knase Anka (Fethry Duck)
  • Snorke Anka (Abner "Whitewater" Duck)
  • Knatte Anka (Huey Duck)
  • Fnatte Anka (Dewey Duck)
  • Tjatte Anka (Louie Duck)

Släkten Knös

"Vänner av familjen"

Förrutom de som figurerade i själva släktträdet inflikade Rosa även ett antal porträtt på "Vänner av familjen" vid sidan av själva trädet:

  • Kajsa Anka (Daisy Duck)
  • Kicki Anka (April Duck)
  • Pippi Anka (May Duck)
  • Titti Anka (June Duck)
  • Oppfinnar-Jocke Johansson (Gyro Gearloose)

TV-serier

I mitten av 1980-talet började Walt Disney Company att producera tecknade TV-serier. En av de första, och hittills mest populära, var "Duck Tales", som sändes mellan 1987 och 1990 med Farbror Joakim och Knattarna i huvudrollerna. Duck Tales fick sedermera en spin-off i "Darkwing Duck" - en parodi på bl.a. "Batman" och "James Bond" - som sändes från 1991 till 1994, och 1996 visades "Quack Pack", där man kunde följa Knattarnas liv som tonåringar. Kärnan i dessa tv-serier utgjordes av redan kända karaktärer (för närmare detaljer om vilka se respektive series artikel) men här gjordes även flera nya återkommande bekantskaper.

Samtliga dessa TV-serier spred sig också till serietidningsmediet. I Sverige är det dock nästan uteslutande "Duck Tales"-serierna som har publicerats - dessa förekom å andra sidan synnerligen frekvent i i Kalle Anka & C:o och de andra svenska disneytidningarna under hela 1990-talet. Idag är de dock i det närmaste helt försvunna från den svenska marknaden.

Även i de båda TV-serierna "Musses verkstad" (1999-2000) och "Hos Musse" (2001-2002) figurerar en mängd karaktärer från Kalles universum, då tillsammans med karaktärerna i Musses universum (med andra ord en återgång till situationen så som den såg ut i 30-talets korfilmer). I Hos Musse ses även flertalet gamla bekanta från Disneyklassikerna och andra Disneyproduktioner. Ingen av dessa två serier gav dock upphov till några nya återkommande figurer.

Duck Tales

Darkwing Duck

Quack Pack

Platser och byggnader

Föremål

Se även

Externa länkar

Wikipedia-logo.png Artikeln, i den version den hade den 26 april 2006, innehåller till stor del information hämtad från Wikipedia:Kalle Ankas universum.

Hämtad från "https://seriewikin.serieframjandet.se/index.php?title=Kalle_Ankas_universum&oldid=26727"