Fransk-belgiska serier

Från Seriewikin
Hoppa till navigeringHoppa till sök


Minilogo.gif Den här artikeln är utsedd till månadens samarbete. Hjälp till att utveckla och komplettera artikeln före månadens slut.
Exempel på några av de serier som under åren kommit från Frankrike och Belgien. Bl.a. Lucky Luke, Michel Tanguy, Iznogoud, Bécassine, Smurferna, Gaston, Asterix, Tintin och Milou. © Glénat

Serieterm som används för de (franskspråkiga) serier som utges i Frankrike och Belgien, samt även i viss mån för franskspråkiga serier från exempelvis franskspråkiga Schweiz. Den fransk-belgiska seriemarknaden är i princip en enhetlig marknad baserad på språket, där nationella gränser i princip suddats ut.

Den fransk-belgiska seriemarknaden har även haft en väldigt stor påverkan på seriemediet internationellt, framför allt inom Europa, men i viss mån även för andra kultursfärer som exempelvis Nord- och Sydamerika, Afrika med flera. Exempel på sådana influenser är populära stilar som Ligne claire och Marcinelle-skolan, samt det klassiska albumformatet.

I flamländska Belgien finns det även en tradition av nederländskspråkiga (flamländska) serier, men bortsett från Finn och Fiffi har de sällan haft särskilt stora internationella framgångar.

Stilen

Länge var Franskbelgiska serier främst kända för komisk äventyr. En av pinonjärerna inom denna stil var Alain Saint-Ogan. Han påverkade de flesta av Frankrikes och Belgiens serietecknare. Tintins skapare Hergé påverkades tydligt av Saint-Ogan, men också av den amerikanske tecknaren Georges McManus.

I en intervju som Sture Hegerfors gjorde med André Franquin och Peyo säger Franquin: »Belgien — och även Frankrike — fick igång en egen storproduktion av serier under andra världskriget, när importen från USA stryptes. Våra föredömen blev Walt Disney och vår egen Herge' Om du tittar närmare på nästan alla våra serier, kan du se vad jag menar. Vi tog rundheten, vänligheten, från Disney och kompositionen — de detaljerade, mer eller mindre realistiska bakgrunderna — från Herge'». Peyo fortsätter: »Tecknarna i Belgien och Frankrike har alltid påverkat varandra något alldeles oerhört. Det var t ex Morris som uppfann de speciella hästarna, du vet, och Franquin som skapade de enkla karikerade ansiktena — allt detta som du nu för tiden hittar i minst ett tjog fransk-belgiska serier. Titta på alla mina serier, titta på 'Asterix' och 'Oumpah-Pah' av Goscinny och Uderzo! » [1]

Serieskaparen Tardi har fortsatt i denna stil, med karikerade figurer och realistiska miljöer, även när han gör helt realistiska serier.

Det finns även realistiskt tecknade serier i Frankrike och Belgien. I 1900-talets början var det i vissa fall licenstecknade amerikanska serier som Stålmannen, och i andra fall serier som bar tydliga drag av amerikanska äventyrsserier. Inte förrän på 1960-talet kom det fram realistiskt tecknade serier med en utpräglad Fransk karaktär, westernserien Blueberry och sience-fiction-serien Barbarella är ett par exempel.

Serietidningar

Fransk-belgiska serier publiceras första gången som följetonger i serietidningar. Exempel på sådana tidningar är Spirou, Tintin och Pilote. Före serietidningarnas tid publicerades serierna i dags- och veckopress, ibland i särskilda illustrerade tidningsbilagor; Le Petit Vingtième var en sådan bilaga där Tintin och andra av Hergés serier först trycktes.

Förlag

Casterman, Dargaud, Dupuis, Glénat är exempel på förlag som ger, eller har gett ut, serier både i Frankrike och Belgien.

Franskbelgiska serier i Sverige

Tintin, Spirou och Lucky Luke publicerades redan i slutet av 40-talet, början av 50-talet, i olika svenska tidningar. Ett försök att införa albumformatet gjordes 1960-62 med fyra Tintin-album. Två försök har gjorts med den speciella franskbelgiska följetongspubliceringen i serietidning; Banggg och Champion. Dessa tidningar fick lägga ner efter bara några få nummer. Det stora genombrottet för franskbelgiska serier kom med albumutgivning på 1970-talet. I Thud nr 4 1973 (thud 22) anar skribenterna att något är på gång och man gjorde ett helt nummer där man presenterade ”Serier i Frankrike och Belgien” och man skrev särskilda artiklar om Tintin, Spirou (som då fortfarande kallades Spirre), Asterix och Lucky Luke. Sex år senare gav Carlsen Comics ut presentationsboken ”En bok om Carlsen Comics” som i stort sett enbart handlar om serier från Frankrike och Belgien. Då hade även så kallade serier för vuxna börjat publiceras, ex ”Adeles extraordinära äventyr” och ”Corto Maltese”. Albumutgivningen fortsatte att vara stor en bit in på 1980-talet och tynade därefter ut. Enbart de säkra försäljningsframgångarna, som Asterix, publicerades. Några försök gjordes med nyare serier; ex Billy the Cat. På 2000-talet har Albumförlaget börjat publicera Franskbelgiska serier för äldre eller vuxna läsare.

Serieskapare (urval)

Serier (urval)

Terminologi

Inom den franskspråkiga seriemarknaden används flera termer, som kan vara bra att känna till.

  • Hebdo(madaire): Varje vecka, används för veckotidningar, från kyrkolatinets hebdomarius, från grekiska hebdomas (εβδομάς, vecka).
  • Hors série: Material med populära figurer som inte är en del av den reguljära albumserien. Har sin motsvarighet i spin-off i den engelskspråkiga världen.
  • Inédit: Material som inte samlats i album, kan vara enstaka serier, skisser etcetera.
  • Intégrale: Samlingsalbum av tidigare utgivna album, ofta 3-4 album som bildar till exempel en komplett utgivning eller story arc.
  • Mensuel: Månatlig, används för månadsutgivna tidningar.
  • One-Shot: Används i huvudsak för enstaka album, utan direkt koppling till någon längre albumserie.
  • Tome: Band, album i albumserie.

Se även

  1. ↑ "och alla tecknar de likadant", artikel av Sture Hegerfors i Thud 22/1973.
Stub.png Den här artikeln är bara påbörjad, en så kallad stubbe. Hjälp Seriewikin växa genom att fylla i mer! 
Hämtad från "https://seriewikin.serieframjandet.se/index.php?title=Fransk-belgiska_serier&oldid=165459"