Skillnad mellan versioner av "Disneyserier från Nederländerna"
Keffy (diskussion | bidrag) |
Keffy (diskussion | bidrag) |
||
| (12 mellanliggande versioner av samma användare visas inte) | |||
| Rad 5: | Rad 5: | ||
'''Nederländernas [[licens]]produktion av [[Disneyserier]]''' produceras huvudsakligen för veckotidningen ''[[Donald Duck (serietidning)|Donald Duck]]''. Den inleddes redan 1954, och pågår än idag (2024). Under 2000-talet har närmare halva sidantalet serier i svenska ''[[Kalle Anka & C:o]]'' kommit att bestå av nederländska serier. | '''Nederländernas [[licens]]produktion av [[Disneyserier]]''' produceras huvudsakligen för veckotidningen ''[[Donald Duck (serietidning)|Donald Duck]]''. Den inleddes redan 1954, och pågår än idag (2024). Under 2000-talet har närmare halva sidantalet serier i svenska ''[[Kalle Anka & C:o]]'' kommit att bestå av nederländska serier. | ||
Verksamhetens pionjär var [[Endre Lukács]], men till dess mest välaktade kreatörer räknas främst [[Daan Jippes]] och [[Freddy Milton]]. Andra produktiva serieskapare inkluderar tecknarna [[Dick Matena]], [[Ed van Schuijlenburg]], [[José Colomer Fonts]], och bröderna [[Mau Heymans|Mau]] och [[Bas Heymans]], samt manusförfattarna [[Ruud Straatman]], [[Evert Geradts]], [[Jan Kruse]], och [[Frank Jonker]], vilka vardera skrivit över 1000 Disneyseriemanus. Sedan mitten av 1980-talet är en stor del av serierna tecknade av [[Comicup Studio]]. | Verksamhetens pionjär var [[Endre Lukács]], men till dess mest välaktade kreatörer räknas främst [[Daan Jippes]] och danske [[Freddy Milton]]. Andra produktiva serieskapare inkluderar tecknarna [[Dick Matena]], [[Ed van Schuijlenburg]], spanjoren [[José Colomer Fonts]], och bröderna [[Mau Heymans|Mau]] och [[Bas Heymans]], samt manusförfattarna [[Ruud Straatman]], [[Evert Geradts]], [[Jan Kruse]], och [[Frank Jonker]], vilka vardera skrivit över 1000 Disneyseriemanus. Sedan mitten av 1980-talet är en stor del av serierna tecknade av [[Comicup Studio]]. | ||
Sedan 1970-talet är "[[Kalle Anka (serietidningsversionen)|Kalle Anka]]" kärnan i produktionen, och utgör ungefär hälften av de producerade avsnitten, men även serier som "[[Lilla Vargen]]", "[[Lille Hiawatha]]", "[[José Carioca]]", och "[[Sigge Småkryp]]" har kommit att producerats i stor mängd. Noterbart är dock att utbudet av "[[Musse Pigg (serietidningsversionen)|Musse Pigg]]"-serier har varit förhållandevis modest. | Sedan 1970-talet är "[[Kalle Anka (serietidningsversionen)|Kalle Anka]]" kärnan i produktionen, och utgör ungefär hälften av de producerade avsnitten, men även serier som "[[Lilla Vargen]]", "[[Lille Hiawatha]]", "[[José Carioca]]", och "[[Sigge Småkryp]]" har kommit att producerats i stor mängd. Noterbart är dock att utbudet av "[[Musse Pigg (serietidningsversionen)|Musse Pigg]]"-serier har varit förhållandevis modest. | ||
| Rad 39: | Rad 39: | ||
1980 övertog Ed van Schuijlenburg uppdraget som art director efter Daan Jippes, som lämnade förlaget för att börja jobba på [[Disneys dagspresserier|Walt Disney Productions dagspressavdelning]] i USA. Schuijlenburg, som kom att inneha posten till 2006, lämnade därmed det direkta serieskapandet, och ersattes som "Bror Kanin"-tecknare av Jules Coenen. Produktionen av "Benjamin Syrsa" upphörde, medan "Piff och Puff" axlades främst av [[Børge Ring]]. | 1980 övertog Ed van Schuijlenburg uppdraget som art director efter Daan Jippes, som lämnade förlaget för att börja jobba på [[Disneys dagspresserier|Walt Disney Productions dagspressavdelning]] i USA. Schuijlenburg, som kom att inneha posten till 2006, lämnade därmed det direkta serieskapandet, och ersattes som "Bror Kanin"-tecknare av Jules Coenen. Produktionen av "Benjamin Syrsa" upphörde, medan "Piff och Puff" axlades främst av [[Børge Ring]]. | ||
Under åttiotalet första halva tillkom framförallt författarna [[Evert Geradts]], [[Jan Kruse]] och [[Hugo Sauer]], vilka ännu 2024 är aktiva, men även [[Leendert-Jan Vis]], [[Wilma van den Bosch]], [[Pascal Oost]] och [[Frans Hasselaar]]. Tecknarsidan fick tillskott av bland annat [[Michel Nadorp]], [[Jan Gulbransson]] och den produktive spanjoren [[José Colomer Fonts]]. Dessutom började man anlita spanska tecknarstudior: först [[Studio Bonnet]], och därefter, sedan 1985, [[Comicup Studio]] (bland annat med [[Cèsar Ferioli Pelaez]], [[Marga Querol Manzano]] och [[Miquel Pujol]]). Genom studiotecknarna möjliggjordes en än högre produktionstakt, främst av ankserierna, samtidigt som de inte präglades av den Jippes-inspirerade stil som var normen för de inhemska tecknarna. | Under åttiotalet första halva tillkom framförallt författarna [[Evert Geradts]], [[Jan Kruse]] och [[Hugo Sauer]], vilka ännu 2024 är aktiva, men även [[Leendert-Jan Vis]], [[Wilma van den Bosch]], [[Ger Apeldoorn]], [[Pascal Oost]] och [[Frans Hasselaar]]. Tecknarsidan fick tillskott av bland annat [[Michel Nadorp]], [[Jan Gulbransson]] och den produktive spanjoren [[José Colomer Fonts]]. Dessutom började man anlita spanska tecknarstudior: först [[Studio Bonnet]], och därefter, sedan 1985, [[Comicup Studio]] (bland annat med [[Cèsar Ferioli Pelaez]], [[Marga Querol Manzano]] och studions mångårige art director [[Miquel Pujol]]). Genom studiotecknarna möjliggjordes en än högre produktionstakt, främst av ankserierna, samtidigt som de inte präglades av den Jippes-inspirerade stil som var normen för de inhemska tecknarna. | ||
Vid decenniets mitt blev Dick Matena, utöver "Lilla Vargen", även huvudtecknare för "Lille Hiawatha", "Bror Kanin", "Sigge Småkryp" och "Dumbo", samtidigt som han tecknade ett antal korta serier med [[Korpus]] och [[Långben]]. Under Matenas tid på "Bror Kanin" etablerades en av få återkommande nederländska bifigurer: krokodilen Karel. 1980-talet innebar också en handfull nya serier; med Colomer som huvudtecknare påbörjades serierna "[[José Carioca]]", "[[Panchito]]", och "[[Madame Mim]]" (inte sällan med [[Tyra Trollpacka]] som [[sidekick]]), och dessutom tillkom "[[Nalle Puh]]" och "[[Ludde]]", som, liksom "Piff och Puff" och de enstaka "Musse Pigg"-avsnitten, kom att främst tecknas av Comicup. | Vid decenniets mitt blev Dick Matena, utöver "Lilla Vargen", även huvudtecknare för "Lille Hiawatha", "Bror Kanin", "Sigge Småkryp" och "Dumbo", samtidigt som han tecknade ett antal korta serier med [[Korpus]] och [[Långben]]. Under Matenas tid på "Bror Kanin" etablerades en av få återkommande nederländska bifigurer: krokodilen Karel. 1980-talet innebar också en handfull nya serier; med Colomer som huvudtecknare påbörjades serierna "[[José Carioca]]", "[[Panchito]]", och "[[Madame Mim]]" (inte sällan med [[Tyra Trollpacka]] som [[sidekick]]), och dessutom tillkom "[[Nalle Puh]]" och "[[Ludde]]", som, liksom "Piff och Puff" och de enstaka "Musse Pigg"-avsnitten, kom att främst tecknas av Comicup. | ||
Vid årtiondets slut etablerades ytterligare två tecknare: [[Jaap Stavenuiter]] och [[Mau Heymans]] - framförallt Heymans, som fortfarande (2024) är aktiv, kom att göra stort intryck, och började sedermera att skriva sina egna manus. Utöver detta tecknade dessutom [[Don Rosa]] fem serier för den nederländska produktionen. | Vid årtiondets slut etablerades ytterligare två tecknare: [[Jaap Stavenuiter]] och [[Mau Heymans]] - framförallt Heymans, som fortfarande (2024) är aktiv, kom att göra stort intryck, och började sedermera att skriva sina egna manus. Inledningsvis så assisterades Heymans av tuscharen [[Peter Collé]]. Utöver detta tecknade dessutom [[Don Rosa]] fem serier för den nederländska produktionen. | ||
Under 1980-talet publicerades två av de längsta nederländska Disneyserier som producerats: Jan Gulbranssons "Den bengaliska tigern" ("Der Tiger von Bengalen", 40 sidor) från 1985, och Jan Kruse & Ben Verhagens "Jorden runt på 80 dagar" ("In het voetspoor van Jules Verne", 39 sidor) från 1988. Andra längre avsnitt inkluderar de i Sverige opublicerade "De grote niezer" (31 sidor) av Freddy Milton från 1980, och "De tempelschatten van Gaos" (25 sidor) av Kruse & Verhagen från 1989. | Under 1980-talet publicerades två av de längsta nederländska Disneyserier som producerats: Jan Gulbranssons "Den bengaliska tigern" ("Der Tiger von Bengalen", 40 sidor) från 1985, och Jan Kruse & Ben Verhagens "Jorden runt på 80 dagar" ("In het voetspoor van Jules Verne", 39 sidor) från 1988. Andra längre avsnitt inkluderar de i Sverige opublicerade "De grote niezer" (31 sidor) av Freddy Milton från 1980, och "De tempelschatten van Gaos" (25 sidor) av Kruse & Verhagen från 1989. | ||
| Rad 49: | Rad 49: | ||
===1990-talet=== | ===1990-talet=== | ||
[[Fil:Bas Heymans.png|thumb|250px|[[Kalle Anka (seriefigur)|Kalle Anka]] och [[Alexander Lukas]] från "Kajsa och karlarna" (orig. "Katriens dating". {{Historiekod|H 94079}}) av [[Bas Heymans]] efter manus av [[Frank Jonker]] ur ''[[Musse Pigg & C:o]]'' nr 1/2012. © Disney]] | [[Fil:Bas Heymans.png|thumb|250px|[[Kalle Anka (seriefigur)|Kalle Anka]] och [[Alexander Lukas]] från "Kajsa och karlarna" (orig. "Katriens dating". {{Historiekod|H 94079}}) av [[Bas Heymans]] efter manus av [[Frank Jonker]] ur ''[[Musse Pigg & C:o]]'' nr 1/2012. © Disney]] | ||
1990-talet innebar att andelen serier tecknade av Comicup-studion växte, [[José Antonio González]], [[Daniel Pérez]], [[José Ramón Bernado]], [[Maximino Tortajada Aguilar]], [[Carmen Pérez]], [[Santiago Barreira]], [[Angel Rodriguez]], [[Valentin Doménech]], [[Oscar Martin]] med flera blev vanligt förekommande. Även den spanska tecknarstudion [[Bardon]] med tecknare som [[Albert García]] och [[Enrique Cerdan Fuentes]] bidrog. | 1990-talet innebar att andelen serier tecknade av Comicup-studion växte, [[José Antonio González]], [[Daniel Pérez]], [[José Ramón Bernado]], [[Maximino Tortajada Aguilar]], [[Carmen Pérez]], [[Santiago Barreira]], [[Angel Rodriguez]], [[Valentin Doménech]], [[Oscar Martin]] med flera blev vanligt förekommande. Även den spanska tecknarstudion [[Bardon]] med tecknare som [[Albert García]], [[Alex Salas]], [[Jordi Pineda Bono]] och [[Enrique Cerdan Fuentes]] bidrog. | ||
Utöver de etablerade serierna anlitades studiotecknarna till nya serier baserade på [[animerade Disneyfilmer]], vara framför allt "[[Mästerdetektiven Basil Mus]]", "[[Pinocchio]]", "[[Den lilla sjöjungfrun]]", "[[Lejonkungen]]", och "[[Aladdin]]" blev återkommande inslag i produktionen. Allt eftersom att Dick Matena och Colomer trappade ned på produktionstakten tog Comicup-tecknarna, jämte "Piff och Puff", "Ludde" och "Nalle Puh", även över det huvudsakliga arbetet på "Lilla Vargen", "Lille Hiawatha", "Bror Kanin", "Sigge Småkryp", "Dumbo", "José Carioca", "Panchito", och "Madame Mim". | Utöver de etablerade serierna anlitades studiotecknarna till nya serier baserade på [[animerade Disneyfilmer]], vara framför allt "[[Mästerdetektiven Basil Mus]]", "[[Pinocchio]]", "[[Den lilla sjöjungfrun]]", "[[Lejonkungen]]", och "[[Aladdin]]" blev återkommande inslag i produktionen. Allt eftersom att Dick Matena och Colomer trappade ned på produktionstakten tog Comicup-tecknarna, jämte "Piff och Puff", "Ludde" och "Nalle Puh", även över det huvudsakliga arbetet på "Lilla Vargen", "Lille Hiawatha", "Bror Kanin", "Sigge Småkryp", "Dumbo", "José Carioca", "Panchito", och "Madame Mim". | ||
Bland inhemska kreatörer som tillkom under decenniet utmärker sig framför allt tecknarna [[Sander Gulien]], [[Bas Heymans]] (Maus bror) och [[Robbert Damen]], samt författarna [[ | Bland inhemska kreatörer som tillkom under decenniet utmärker sig framför allt tecknarna [[Sander Gulien]], [[Bas Heymans]] (Maus bror) och [[Robbert Damen]], samt författarna [[Frank Jonker]], [[Jos Beekman]], [[Sieger Zuidersma]], [[Kirsten de Graaff]], [[Jim van der Weele]], [[Jan Vijver]], [[Frans Leenheer]], [[Jeroen Steehouwer]] och kollektivet Iris ([[Paul Hoogma]], [[Remco Polman]], [[Wilfred Ottenheijm]] och [[Mark Middelhuis]]). Flertalet av dessa är ännu (2024) aktiva och framförallt Heymans och Jonker har blivit centralgestaler i produktionen. | ||
1990-talet innebar också Daan Jippes återkomst till sitt hemland, och han började återskapa de serier som Carl Barks skrev efter sin pensionering, i en version som – jämfört med de 1970-talsversioner av samma serier som publicerades i [[Disneyserier från Western|Westerns amerikanska serietidningar]] – ligger betydligt närmare Barks egen tecknarstil. | 1990-talet innebar också Daan Jippes återkomst till sitt hemland, och han började återskapa de serier som Carl Barks skrev efter sin pensionering, i en version som – jämfört med de 1970-talsversioner av samma serier som publicerades i [[Disneyserier från Western|Westerns amerikanska serietidningar]] – ligger betydligt närmare Barks egen tecknarstil. | ||
| Rad 61: | Rad 61: | ||
===2000-talet=== | ===2000-talet=== | ||
[[Fil:Duckies.jpg|thumb|300px|"[[Ankungarna]]". Magister Pergament omgiven av sina elever [[Knatte, Fnatte och Tjatte]], [[Kicki, Pippi och Titti]], Ville, Valle, Herbert, Bibbi, Albert, Chang och Annabella, tecknade av [[Jordi Alfonso]]. "Snöfridagen", historiekod: H 27138. © Disney]] | [[Fil:Duckies.jpg|thumb|300px|"[[Ankungarna]]". Magister Pergament omgiven av sina elever [[Knatte, Fnatte och Tjatte]], [[Kicki, Pippi och Titti]], Ville, Valle, Herbert, Bibbi, Albert, Chang och Annabella, tecknade av [[Jordi Alfonso]]. "Snöfridagen", historiekod: H 27138. © Disney]] | ||
Det nya årtusendets första decennium innebar att andelen studiotecknade serier ökade ytterligare, och nya Comicup-tecknare inkluderade bland andra [[Tony Fernández]], [[Jordi Alfonso]], [[Pablo Reche]], [[Sergio Garrido]] | Det nya årtusendets första decennium innebar att andelen studiotecknade serier ökade ytterligare, och nya Comicup-tecknare inkluderade bland andra [[Tony Fernández]], [[Jordi Alfonso]], [[Pablo Reche]], [[Sergio Garrido]], [[Carlos Guirado]] och [[Josep Nebot]]. Efter att den [[Disneyserier från Brasilien|brasilianska produktionen av Disneyserier]] gått ner på sparlåga kom flera sydamerikanska tecknare att anlitas av den nederländska produktionen - bland andra [[Carlos Mota]] och [[Magic Eye Studio]] (med tecknare som [[Everton Costa]], [[Eli Marcos M. Leon]], [[Euclides Kiyoto Miyaura]], [[Luiz Podavin]] och [[Silvio Spotti]]). Även nederländske [[Jan-Roman Pikula]] debuterade. | ||
Nytillskott bland manusförfattarna inkluderade främst [[Bas Schuddeboom]] | Nytillskott bland manusförfattarna inkluderade främst [[Bas Schuddeboom]], [[Herman Roozen]], [[Oscar ten Houten]] och [[Ferdi Felderhof]]. | ||
Jämte ankserierna så fortsatte även en mindre produktioner av avsnitt med "Musse Pigg", "Aladdin", "Bror Kanin", "Den lilla sjöjungfrun", "Dumbo", "José Carioca", "Lejonkungen", "Lilla Vargen", "Lille Hiawatha", "Ludde", "Madame Mim", "Mästerdetektiven Basil Mus", "Nalle Puh", "Panchito", "Piff och Puff", "Pinocchio" och "Sigge Småkryp". I samtliga dessa fall så svarade nu studietecknarna i allt väsentligt helt för dessa serier. | Jämte ankserierna så fortsatte även en mindre produktioner av avsnitt med "Musse Pigg", "Aladdin", "Bror Kanin", "Den lilla sjöjungfrun", "Dumbo", "José Carioca", "Lejonkungen", "Lilla Vargen", "Lille Hiawatha", "Ludde", "Madame Mim", "Mästerdetektiven Basil Mus", "Nalle Puh", "Panchito", "Piff och Puff", "Pinocchio" och "Sigge Småkryp". I samtliga dessa fall så svarade nu studietecknarna i allt väsentligt helt för dessa serier. | ||
Decenniet innebar också de första nederländska nytillskotten till ankseriernas återkommande persongalleri. Serien "[[Ankungarna]]" hade börjat producerats i slutet av 1990-talet och fokuserade på Kicki, Pippi och Titti (som nu fick nya frisyrer) och Knattarna. År 2000 | Decenniet innebar också de första nederländska nytillskotten till ankseriernas återkommande persongalleri. Serien "[[Ankungarna]]" hade börjat producerats i slutet av 1990-talet och fokuserade på Kicki, Pippi och Titti (som nu fick nya frisyrer, och i svensk översättning började refereras till som Kickorna) och Knattarna. År 2000 introducerade "Ankungarna" ett flertal klasskompisar (däribland Carl Barks 40-talsfigur [[Herbert (Disney)|Herbert]]) och skolpersonal. Inledningsvis skrevs dessa serier av Kirsten de Graaff och Mau Heymans, men med tiden har produktionen växt, och de flesta av produktionens tecknare och manusförfattare kommit att bidra. | ||
2007 dessutom började dessutom Jan Kruse skriva | 2007 dessutom började dessutom Jan Kruse skriva serier med fokus på [[Klarabella Ko]] och [[Klasse Häst]], i vilka såväl Klarabellas mamma som Klasses pappa och duons vän, Sieb Sik, blev återkommande karaktärer. | ||
2000 inleddes, under titeln "Lost 't op" (i Sverige kallade "deckargåtor"), en långlivad produktion av korta deckarserier, vanligen med Musse Pigg i huvudrollen. Främste författare till dessa var Jos Beekman, och tecknade gjorde inledningsvis huvudsakligen Michel Nadorp, innan Jan-Roman Pikula tog över som huvudtecknare 2008. | 2000 inleddes, under titeln "Lost 't op" (i Sverige kallade "deckargåtor"), en långlivad produktion av korta deckarserier, vanligen med Musse Pigg i huvudrollen. Främste författare till dessa var Jos Beekman, och tecknade gjorde inledningsvis huvudsakligen Michel Nadorp, innan Jan-Roman Pikula tog över som huvudtecknare 2008. | ||
Nuvarande version från 15 mars 2024 kl. 16.55
Nederländernas licensproduktion av Disneyserier produceras huvudsakligen för veckotidningen Donald Duck. Den inleddes redan 1954, och pågår än idag (2024). Under 2000-talet har närmare halva sidantalet serier i svenska Kalle Anka & C:o kommit att bestå av nederländska serier.
Verksamhetens pionjär var Endre Lukács, men till dess mest välaktade kreatörer räknas främst Daan Jippes och danske Freddy Milton. Andra produktiva serieskapare inkluderar tecknarna Dick Matena, Ed van Schuijlenburg, spanjoren José Colomer Fonts, och bröderna Mau och Bas Heymans, samt manusförfattarna Ruud Straatman, Evert Geradts, Jan Kruse, och Frank Jonker, vilka vardera skrivit över 1000 Disneyseriemanus. Sedan mitten av 1980-talet är en stor del av serierna tecknade av Comicup Studio.
Sedan 1970-talet är "Kalle Anka" kärnan i produktionen, och utgör ungefär hälften av de producerade avsnitten, men även serier som "Lilla Vargen", "Lille Hiawatha", "José Carioca", och "Sigge Småkryp" har kommit att producerats i stor mängd. Noterbart är dock att utbudet av "Musse Pigg"-serier har varit förhållandevis modest.
Ankserierna har huvudsakligen publicerats i samma tradition som Carl Barks tiosidorsserier från 1950-talets Walt Disney's Comics and Stories; sidoantalet överstiger vanligen inte 20 – även om det sedan 1980-talet förekommer enstaka längre serier – och mer sentida figurer som Knase Anka, Ludwig von Anka, von Pluring, Newton, Emil Örn och de italienska Disneyfigurerna medverkar på det hela taget inte alls – ett undantag är dock mössen Jack och Gus, som sedan sjuttiotalet figurerat i egenbetitlade serier tillsammans med antagonisten katten Lucifer. Det skulle även dröja till 2000-talet och serien "Ankungarna" ("Duckies"), innan produktionen gav upphov till några nya återkommande figurer i ankvärlden, och nyskapade figurer är sällsynta även i den övriga produktionen.
Nederländskt producerade serier känns igen genom att deras seriekod börjar med ett H.
Historik
1950- och 1960-talen
Den nederländska licensproduktionen sjösattes bara ett par år efter att redaktören och förläggaren Bartel van de Velde på förlaget De Geïllustreerde Pers fått licensrättigheterna till att publicera veckotidningen Donald Duck, med de skandinaviska Disneyserietidningarna (Kalle Anka & C:o och dess systerutgåvor) som förebild. Donald Ducks debutnummer publicerades i oktober 1952, och redan 17 månader senare, i nummer 10/1954, publicerades den första inhemska serien, en åttasidors obetitlad "Kalle Anka"-serie tecknad av den ungerskfödde Endre Lukács. Produktionen fortsatte femtiotalet ut, och jämte "Kalle Anka" tecknade Lukács även serier med "Lilla Vargen". Totalt producerades närmare 30 avsnitt på 5-8 sidor, innan produktionen tillfälligt avstannade.
1964 publicerades tre korta Lukács-serier med "Bror Kanin", och påföljande år togs produktionen upp på allvar, i och med att de första nya "Lilla Vargen"-serierna debuterade, tillsammans med decenniets andra stora nederländska Disneyhjälte, "Lille Hiawatha". Såväl vargserierna som "Hiawatha", skrevs av Toonder Studios, främst Andries Brandt och Patty Klein, och ursprunglig huvudtecknare var Bjørn Frank Jensen på den förstnämnda och Jan van Haasteren på den senare. Jensen ersattes dock snart av Dick Matena, och både Jan Steeman och Piet Wijn tecknade för båda serierna, som huvudsakligen producerades i 4-sidorsavsnitt.
Toonder-serierna inkluderar en handfull nya figurer – här märks Zeke Vargs och Banditklubbens antiteser Mevrouw Schaapkens och Brave damesbond (ungefär "Sederliga kvinnoförbundet"), samt Hiawathas hund Humpie, stammedlemmarna Dikke Tor, Boze Bij och ett ständigt grälande (namnlöst) gift par, och den rivaliserande stammen Pafwangs (på svenska kallade Stornäsorna). Undantaget Stornäsorna har inte dessa figurer återkommit efter 1960-talet.
Parallellt med "Lilla Vargen" och "Lille Hiawatha", producerades under sextiotalet även omkring 40 serieavsnitt med tv-hjälten "Zorro", tecknade av Hans G. Kresse till Joop Termos manus. Kresse tecknade dessutom ett par avsnitt av "Spin & Marty".
1970-talet
1970 lades produktionen om, och nya serier tillkom: tecknaren Ed van Schuijlenburg övertog såväl "Lilla Vargen" som "Lille Hiawatha", och kom även att leda en nyproduktion av "Bror Kanin". "Kalle Anka" upptogs av tecknaren Carol Voges, som efter ett par år fick sällskap av Robert van der Kroft och duon Eddy de Jong och René Windig.
Mest inflytande skulle dock Daan Jippes få. Debuten skedde med förlagets första "Musse Pigg"-serie: "Den tjuvaktiga skatan" ("Kraaienliefde") i nummer 13/1972, och följande år anställde redaktören Thom Roep Jippes som art director (kreativ ledare) för produktionen. Jippes kom snart att fokusera på ankserierna, och under hans ledning höjdes produktionsabitionen, med Carl Barks serier som ideal. Ytterligare tillskott kom i form av Freddy Milton och Ben Verhagen, som ursprungligen anlitades som Jippes assistenter, men snart blev betydelsefulla självständiga kreatörer.
Jippes, Milton, och Verhagen kom alla att bidra såväl som tecknare som författare, och fick under 1970-talets slut sällskap främst av tecknarna Mark de Jonge och Jules Coenen, samt manusförfattaren Ruud Straatman som alltjämt (2024) utgör en central del av produktionen, med tusentals producerade manus. Med start 1979 skapade dessutom tyske Volker Reiche ett knalpt tiotal uppmärksammade "Kalle Anka"-serier.
"Lilla Vargen" övertogs vid mitten av decenniet av Dick Matena, och samtidigt axlade Frits Godhelp "Lille Hiawatha". Schuijlenburg fortsatte dock på "Bror Kanin" och tecknade även avsnitt av "Piff och Puff" och "Benjamin Syrsa". Ytterigare en serie som togs upp var "Dumbo", tecknad av Carol Voges, och 1973 publicerades Henk Albers sjudelade följetong "De boze toverik", med de sju dvärgarna i huvudrollerna.
1980-talet
1980 övertog Ed van Schuijlenburg uppdraget som art director efter Daan Jippes, som lämnade förlaget för att börja jobba på Walt Disney Productions dagspressavdelning i USA. Schuijlenburg, som kom att inneha posten till 2006, lämnade därmed det direkta serieskapandet, och ersattes som "Bror Kanin"-tecknare av Jules Coenen. Produktionen av "Benjamin Syrsa" upphörde, medan "Piff och Puff" axlades främst av Børge Ring.
Under åttiotalet första halva tillkom framförallt författarna Evert Geradts, Jan Kruse och Hugo Sauer, vilka ännu 2024 är aktiva, men även Leendert-Jan Vis, Wilma van den Bosch, Ger Apeldoorn, Pascal Oost och Frans Hasselaar. Tecknarsidan fick tillskott av bland annat Michel Nadorp, Jan Gulbransson och den produktive spanjoren José Colomer Fonts. Dessutom började man anlita spanska tecknarstudior: först Studio Bonnet, och därefter, sedan 1985, Comicup Studio (bland annat med Cèsar Ferioli Pelaez, Marga Querol Manzano och studions mångårige art director Miquel Pujol). Genom studiotecknarna möjliggjordes en än högre produktionstakt, främst av ankserierna, samtidigt som de inte präglades av den Jippes-inspirerade stil som var normen för de inhemska tecknarna.
Vid decenniets mitt blev Dick Matena, utöver "Lilla Vargen", även huvudtecknare för "Lille Hiawatha", "Bror Kanin", "Sigge Småkryp" och "Dumbo", samtidigt som han tecknade ett antal korta serier med Korpus och Långben. Under Matenas tid på "Bror Kanin" etablerades en av få återkommande nederländska bifigurer: krokodilen Karel. 1980-talet innebar också en handfull nya serier; med Colomer som huvudtecknare påbörjades serierna "José Carioca", "Panchito", och "Madame Mim" (inte sällan med Tyra Trollpacka som sidekick), och dessutom tillkom "Nalle Puh" och "Ludde", som, liksom "Piff och Puff" och de enstaka "Musse Pigg"-avsnitten, kom att främst tecknas av Comicup.
Vid årtiondets slut etablerades ytterligare två tecknare: Jaap Stavenuiter och Mau Heymans - framförallt Heymans, som fortfarande (2024) är aktiv, kom att göra stort intryck, och började sedermera att skriva sina egna manus. Inledningsvis så assisterades Heymans av tuscharen Peter Collé. Utöver detta tecknade dessutom Don Rosa fem serier för den nederländska produktionen.
Under 1980-talet publicerades två av de längsta nederländska Disneyserier som producerats: Jan Gulbranssons "Den bengaliska tigern" ("Der Tiger von Bengalen", 40 sidor) från 1985, och Jan Kruse & Ben Verhagens "Jorden runt på 80 dagar" ("In het voetspoor van Jules Verne", 39 sidor) från 1988. Andra längre avsnitt inkluderar de i Sverige opublicerade "De grote niezer" (31 sidor) av Freddy Milton från 1980, och "De tempelschatten van Gaos" (25 sidor) av Kruse & Verhagen från 1989.
1990-talet
1990-talet innebar att andelen serier tecknade av Comicup-studion växte, José Antonio González, Daniel Pérez, José Ramón Bernado, Maximino Tortajada Aguilar, Carmen Pérez, Santiago Barreira, Angel Rodriguez, Valentin Doménech, Oscar Martin med flera blev vanligt förekommande. Även den spanska tecknarstudion Bardon med tecknare som Albert García, Alex Salas, Jordi Pineda Bono och Enrique Cerdan Fuentes bidrog.
Utöver de etablerade serierna anlitades studiotecknarna till nya serier baserade på animerade Disneyfilmer, vara framför allt "Mästerdetektiven Basil Mus", "Pinocchio", "Den lilla sjöjungfrun", "Lejonkungen", och "Aladdin" blev återkommande inslag i produktionen. Allt eftersom att Dick Matena och Colomer trappade ned på produktionstakten tog Comicup-tecknarna, jämte "Piff och Puff", "Ludde" och "Nalle Puh", även över det huvudsakliga arbetet på "Lilla Vargen", "Lille Hiawatha", "Bror Kanin", "Sigge Småkryp", "Dumbo", "José Carioca", "Panchito", och "Madame Mim".
Bland inhemska kreatörer som tillkom under decenniet utmärker sig framför allt tecknarna Sander Gulien, Bas Heymans (Maus bror) och Robbert Damen, samt författarna Frank Jonker, Jos Beekman, Sieger Zuidersma, Kirsten de Graaff, Jim van der Weele, Jan Vijver, Frans Leenheer, Jeroen Steehouwer och kollektivet Iris (Paul Hoogma, Remco Polman, Wilfred Ottenheijm och Mark Middelhuis). Flertalet av dessa är ännu (2024) aktiva och framförallt Heymans och Jonker har blivit centralgestaler i produktionen.
1990-talet innebar också Daan Jippes återkomst till sitt hemland, och han började återskapa de serier som Carl Barks skrev efter sin pensionering, i en version som – jämfört med de 1970-talsversioner av samma serier som publicerades i Westerns amerikanska serietidningar – ligger betydligt närmare Barks egen tecknarstil.
Längre serier från decenniet inkluderar Kruse & Verhagens "Het graniet van Nevelingen" från 1991, Kruse & de Jonges "Donald Duck in Prullaria" från 1991, Geradts & Verhagens "Het geld van Deckselsen Duck" från 1992, samtliga på 25-30 sidor och opublicerade i Sverige.
2000-talet
Det nya årtusendets första decennium innebar att andelen studiotecknade serier ökade ytterligare, och nya Comicup-tecknare inkluderade bland andra Tony Fernández, Jordi Alfonso, Pablo Reche, Sergio Garrido, Carlos Guirado och Josep Nebot. Efter att den brasilianska produktionen av Disneyserier gått ner på sparlåga kom flera sydamerikanska tecknare att anlitas av den nederländska produktionen - bland andra Carlos Mota och Magic Eye Studio (med tecknare som Everton Costa, Eli Marcos M. Leon, Euclides Kiyoto Miyaura, Luiz Podavin och Silvio Spotti). Även nederländske Jan-Roman Pikula debuterade.
Nytillskott bland manusförfattarna inkluderade främst Bas Schuddeboom, Herman Roozen, Oscar ten Houten och Ferdi Felderhof.
Jämte ankserierna så fortsatte även en mindre produktioner av avsnitt med "Musse Pigg", "Aladdin", "Bror Kanin", "Den lilla sjöjungfrun", "Dumbo", "José Carioca", "Lejonkungen", "Lilla Vargen", "Lille Hiawatha", "Ludde", "Madame Mim", "Mästerdetektiven Basil Mus", "Nalle Puh", "Panchito", "Piff och Puff", "Pinocchio" och "Sigge Småkryp". I samtliga dessa fall så svarade nu studietecknarna i allt väsentligt helt för dessa serier.
Decenniet innebar också de första nederländska nytillskotten till ankseriernas återkommande persongalleri. Serien "Ankungarna" hade börjat producerats i slutet av 1990-talet och fokuserade på Kicki, Pippi och Titti (som nu fick nya frisyrer, och i svensk översättning började refereras till som Kickorna) och Knattarna. År 2000 introducerade "Ankungarna" ett flertal klasskompisar (däribland Carl Barks 40-talsfigur Herbert) och skolpersonal. Inledningsvis skrevs dessa serier av Kirsten de Graaff och Mau Heymans, men med tiden har produktionen växt, och de flesta av produktionens tecknare och manusförfattare kommit att bidra.
2007 dessutom började dessutom Jan Kruse skriva serier med fokus på Klarabella Ko och Klasse Häst, i vilka såväl Klarabellas mamma som Klasses pappa och duons vän, Sieb Sik, blev återkommande karaktärer.
2000 inleddes, under titeln "Lost 't op" (i Sverige kallade "deckargåtor"), en långlivad produktion av korta deckarserier, vanligen med Musse Pigg i huvudrollen. Främste författare till dessa var Jos Beekman, och tecknade gjorde inledningsvis huvudsakligen Michel Nadorp, innan Jan-Roman Pikula tog över som huvudtecknare 2008.
Längre serier från 2000-talet inkluderar framför allt den i Sverige opublicerade 42 sidor långa "Donald Duck in Amsterdam" av Kruse och Mota från 2007.
2010-talet
|
|
