Skillnad mellan versioner av "Tintin hos gerillan"
Mason (diskussion | bidrag) (från wikipedia) |
OlaHe (diskussion | bidrag) m |
||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
[[Kategori: Seriealbum]] | [[Kategori: Seriealbum]] | ||
[[Kategori:Politiska serier]] | |||
'''Tintin hos gerillan''' är det 23:e och sista fullbordade seriealbumet med "[[Tintin]]" som illustrerades och skrevs av [[Hergé]]. | '''Tintin hos gerillan''' är det 23:e och sista fullbordade seriealbumet med "[[Tintin]]" som illustrerades och skrevs av [[Hergé]]. | ||
Versionen från 30 april 2006 kl. 20.09
Tintin hos gerillan är det 23:e och sista fullbordade seriealbumet med "Tintin" som illustrerades och skrevs av Hergé.
Hergé tecknade albumet tillsammas med Bob de Moor. Hergé var nästan 70 år när han tecknade albumet och råkade göra albumet en sida för lång - 63 sidor i stället för 62. Mellan sidorna 22 och 23 togs en sida bort där "överste Sponsz" råkar förstöra en byst av "Plekszy-Gladz". Tintinfiguren ter sig i vissa avseenden moderniserad i jämförelse med tidigare album. Till exempel gör Tintin yogaövningar i handlingens inledning. En annan nyhet är att "Tintin" bär vanliga långbyxor istället för golfbyxor.
Bakgrunden till albumet är en verklig händelse där en fransk författare, Régis Debray, fängslades i Bolivia för att ha hjälpt gerillaledaren Che Guevara. Indianstammen i albumet är baserad på indanstammen Tupamaros som hjälpte Fidel Castro till makten på Kuba. Huvudstaden Tapiocapolis är baserad på Brasiliens huvudstad Brasília.
Handling
Spoiler-varning: Detaljer ur handlingen avslöjas nedan!
Tintin är på besök hos "Kapten Haddock" på Moulinsart. Haddock läser i tidningen att "Bianca Castafiore", "Näktergalen från Milano", är på turné i Latinamerika. I San Theodoros har deras gamle vän "general Alcazar" störtats av "general Tapioca" med stöd av diktatorn "Plekszy-Gladz" i Bordurien. "Alcazar" leder en gerillarörelse i djungeln. Medan de pratar häller "Haddock" upp ett glas Loch Lomond, men när han dricker det förvrids hans ansikte i en grimas. Whiskeyn är helt odrickbar. Men när "Tintin" smuttar på den tycker han att den smakar helt normalt.
På morgonen efter borstar "Haddock" tänderna när radion meddelar att "Castafiore" har anhållits, anklagad för sammansvärjning mot "general Tapioca". Till slottet kommer två journalister som berättar att "Tapioca" anklagar "kapten Haddock", "Tintin" och "professor Kalkyl" för att ligga bakom sammansvärjningen. Det kommer fler journalister och "Haddock" förnekar alla anklagelser. Därefter föreslår han en skål för "Castafiores" snara frigivning. Journalisterna dricker med välbehag whiskeyn, men "Haddock" kan inte få ner en droppe: "Drick inte, säger jag! Det är rena rävgiftet!"
När de senare sitter och tittar på TV framträder general "Tapioca" och fortsätter att anklaga "Tintin" och "Haddock": "De darrar, den avskyvärda gamle kapten Haddock, giftblåsan Tintin och den gemene Kalkyl!". "Haddock" blir mycket upprörd. Två dagar senare får de veta att generalen har bjudit in trion till San Theodoros för att de ska kunna diskutera det hela. Några dagar senare accepterar "Haddock" att komma dit. "Professor Kalkyl" följer med men "Tintin" vill inte åka med då han anar att det är en fälla.
På flyfältet i Tapiocapolis tas de emot av "överste Alvarez", generalens adjutant. De blir körda till en villa på landet, vaktade av massor av soldater. Generalen kan tyvärr inte ta emot dem på flera dagar. Till sin hjälp får de en personlig betjänst, "Manolo".
Adjutanten återvänder sedan till inrikesdepartementet där "överste Sponsz" från Bordurien väntar. "Sponsz" har installerat dolda kameror i huset och de kan se vad "Haddock" och "Kalkyl" sysslar med. När översten får veta att "Tintin" inte följde med blir han besviken, "Men vi måste få hit honom..."
Ute i villan upptäcker "Haddock" snart att de är satta mer eller mindre i husarrest när han försöker gå ut för att köpa tobak. Nästa morgon åker de i karavan med 14 beväpnade soldater till en tobaksaffär i staden. När "Haddock" återkommer till villan har "Tintin" kommit dit. Efter att ha satt på en skiva kan "Tintin" berätta att de övervakas med både mikrofoner och kameror. "Överste Sponsz" är nöjd, han har låtit anhålla "Castafiore" just för att få dit trion som lurade honom i ett tidigare album, Det hemliga vapnet.
Dagarna går utan att de får träffa "Castafiore". "Haddock" fortsätter att försöka dricka whiskey med samma klena resultat. Deras gamle vän "Pablo" (från Det sönderslagna örat) har bytt plats med "Manolo" och han kan berätta för dem att "överste Sponsz" tänker se till att de dödas vid ett iscensatt gerillaanfall mot villan två dagar senare. Istället har "Alcazars" gerilla arrangerat att frita dem när de besöker en pyramid dagen efter.
Vid besöket vid pyramiden klättrar "Tintin", "Haddock" och "Kalkyl" upp till pyramidens topp tillsammans med "Pablo". På toppen ger "Pablo" "Tintin" sin pistol och låter sig sedan bli bunden. Trion skyndar sig sedan ned på motsatt sida och springer in i skogen medan gerillan anfaller regeringssoldaterna. Men märkligt nog tackar adjutanten "Pablo" för hjälpen.
Inne i skogen hittar de en av gerillans lastbilar. "Tintin" träffar deras gamle vän "Alcazar" som berättar att han bestämde sig för fritagningen så fort han fick deras meddelande från "Pablo". "Tintin" blir förvånad eftersom de aldrig sänt något meddelande. Han ber "Alcazar" att stanna när vägen skakas av en kraftig explosion. Regeringssoldater försöker skjuta på dem med en kanon. De lämnar snabbt lastbilen och tar sig djupare in i skogen ända tills de kommer till en indianby där "Ridgewell" från Det sönderslagna örat håller till. "Ridgewell" förklarar att "general Tapioca" har gett indianerna whisky, vilket leder till "Professor Kalkyl" smyger ned tre piller i den stora grytan och vid middagen kan ingen dricka whiskey utan att grimasera.
Dagen efter fortsätter de mot gerillans läger. När de kommer fram är alla gerillasoldater kraftigt berusade eftersom "general Tapioca" ser till att slänga ned lådor med whiskey i fallskärm över djungeln. Berusade soldater kan inte göra revolution och "professor Kalkyl" berättar för "Haddock" och "Tintin" om sin senaste uppfinning, piller som gör att en människa inte tål att dricka sprit. "Tintin" berättar för "Alcazar" att han kan bota gerillasoldaterna från att supa men bara på villkor att det inte får förekomma hämndaktioner eller dödsstraff vid revolutionen. "Alcazar" vägrar först, men går med på det efter att en berusad gerillasoldat kastat in en tårgasgranat i "Alcazars" hus.
Senare ser de på TV från rättegången mot "Castafiore". Både "Castafiore", "Dupontarna", påkläderskan "Irma2 och repetitören "Igor Wagner" är anklagade för sammansvärjning.
Vid middagen senare kommer plötsligt en turistbuss till djungellägret. Det är karnevalsgruppen Muntra musikanter med "Serafim Svensson" som ordförande som har kört fel. "Tintin" kommer på en plan och på kvällen dricks alla musikanter redlöst berusade så att gerillan kan låna deras karnevalskläder och tar bussen in till stan.
Inne i stan pågår den årliga karnevalen och den utklädda gerillan blandar sig med folket, dansar in i presidentpalatset och avväpnar palatsvakterna. "General Tapioca" och "överste Sponsz" står och tittar på karnevalståget. Med en pistol mot ansiktet övertygas dock generalen om det förnuftiga i att överlämna makten till "Alcazar".
"Dupontarna" har dock dömts till arkebusering och det blir en kamp mot klockan att hinna stoppa avrättningen i tid. Dagen efter blir "Tintin", "Haddock", "Kalkyl" samt medlemmarna i Muntra musikanter medlemmar i San Fernando-orden.
Detta sista Tintin-album avslutas med att "Haddock" säger till "Tintin": "Jag blir inte ledsen över att komma hem till Moulinsart". "Tintin" svarar: "Inte jag heller".
Svensk utgåva
Albumet publicerades ursprungligen på svenska sida för sida 1976-1977 i Dagens Nyheter. Det fick färgtryck, vilket var ovanligt i den tidens dagstidningar, och resultatet blev inte helt lyckat kvalitetsmässigt.
