Skillnad mellan versioner av "Disneyserier från Western"

Från Seriewikin
Hoppa till navigeringHoppa till sök
 
(29 mellanliggande versioner av 3 användare visas inte)
Rad 2: Rad 2:
[[Kategori:Amerikanska serier]]
[[Kategori:Amerikanska serier]]
[[Kategori:Disneyserier|*Western]]
[[Kategori:Disneyserier|*Western]]
Förlaget '''[[Western Publishing]]''' hade en omfattande produktion av '''[[disneyserier]]''' under åren 1942 till 1984, men enstaka serier producerades dock så tidigt som 1932. Western-producerade serier känns igen genom att deras [[Disneyserier#Att identifiera en serie|seriekod]] börjar med ett W.
[[Bild:FC09.png|frame|[[Dell]] '''''[[Four Color Comics]]''''' #9 (1942). Omslagsteckning, möjligen av [[Hank Porter]]. © Disney.]]
Förlaget '''[[Western Publishing]]''' hade en omfattande produktion av '''[[Disneyserier]]''' under åren 1942 till 1984, men enstaka serier producerades dock så tidigt som 1932. Western-producerade serier känns igen genom att deras [[Disneyserier#Att identifiera en serie|seriekod]] börjar med ett W.


Jämte dagspresserier från [[King Features Syndicate]] stod Western för huvuddelen av världens disneyserieproduktion av under mitten av 1900-talet, med serieskapare som [[Carl Barks]], [[Paul Murry]], [[Tony Strobl]], [[Dick Moores]], [[Jack Bradbury]], [[Carl Buettner]], [[Gil Turner]], [[Al Hubbard]] och [[Frank McSavage]] bland många andra. För sin samtid var dessa serieskapare anonyma, men historien har sedermera lyft fram dem i ljuset.
Jämte dagspresserier från [[King Features Syndicate]] stod Western för huvuddelen av världens Disneyserieproduktion av under mitten av 1900-talet, med serieskapare som [[Carl Barks]], [[Paul Murry]], [[Tony Strobl]], [[Dick Moores]], [[Jack Bradbury]], [[Carl Buettner]], [[Gil Turner]], [[Al Hubbard]] och [[Frank McSavage]] bland många andra. För sin samtid var dessa serieskapare anonyma, men historien har sedermera lyft fram dem i ljuset.


Dessa serier originalpublicerades huvudsakligen i ''[[Walt Disney's Comics and Stories]]'' samt ''[[Four Color]]'' och dess avknoppningar (''[[Donald Duck (serietidning)|Donald Duck]]'', ''[[Mickey Mouse (serietidning)|Mickey Mouse]]'', ''[[Uncle Scrooge (serietidning)|Uncle Scrooge]]'', m.fl.), och låg också till grund för ''[[Kalle Anka & C:o]]'' och andra internationella [[disneyserietidningar]] som började etableras på 1940- och 1950-talen.
Dessa serier originalpublicerades huvudsakligen i ''[[Walt Disney's Comics and Stories]]'' samt ''[[Four Color]]'' och dess avknoppningar (''[[Donald Duck (serietidning)|Donald Duck]]'', ''[[Mickey Mouse (serietidning)|Mickey Mouse]]'', ''[[Uncle Scrooge (serietidning)|Uncle Scrooge]]'', m.fl.), och låg också till grund för ''[[Kalle Anka & C:o]]'' och andra internationella [[Disneyserietidningar]] som började etableras på 1940- och 1950-talen.


Parallellt med disneyproduktionen hade Western lincensrättigheter till flera andra figurer, och Western-tecknarna arbetade utöver disneyfigurerna därmed också med serier som "[[Snurre Sprätt]]", "[[Tom & Jerry]]", och "[[Hacke Hackspett]]", bland många andra.  
Parallellt med Disneyproduktionen hade Western lincensrättigheter till flera andra figurer, och Western-tecknarna arbetade utöver Disneyfigurerna därmed också med serier som "[[Snurre Sprätt]]", "[[Tom & Jerry]]" och "[[Hacke Hackspett]]", bland många andra.  


==Historik==
==Historik==
===1930-talet===
===1930-talet===
Redan på 1930-talet publicerades kortare serier, dels i reklamsyfte och dels för barntidningen ''[[Mickey Mouse Magazine]]''. Persongalleriet i dessa serier var begränsat och utgick från dagspresserierna och disneystudions kortfilmer, med [[Musse Pigg]] i centrum, och runt honom figurer som [[Mimmi Pigg]], [[Klasse Häst]], [[Klarabella Ko]], [[Pluto]], [[Långben]], [[Kalle Anka]], [[Knatte, Fnatte och Tjatte]], och [[Teddi och Freddi]]. Dessutom figurade figurer från [[Silly Symphonies]], som [[Stora Stygga Vargen]] och [[tre små grisar]], samt [[Max Hare]] och [[Tobias Sköldpadda]]. Skaparna till dessa serier är i huvudsak okända.
[[Bild:MMM-dec37.jpg|right|200px|thumb| ''[[Mickey Mouse Magazine]]'' December 1937. Publicerad av [[Western Publishing]] © Disney]]
Redan på 1930-talet publicerades kortare serier, dels i reklamsyfte och dels för barntidningen ''[[Mickey Mouse Magazine]]''. Persongalleriet i dessa serier var begränsat och utgick från dagspresserierna och Disneystudions kortfilmer, med [[Musse Pigg]] i centrum, och runt honom figurer som [[Mimmi Pigg]], [[Klasse Häst]], [[Klarabella Ko]], [[Pluto]], [[Långben]], [[Kalle Anka]], [[Knatte, Fnatte och Tjatte]], och [[Teddi och Freddi]]. Dessutom figurade figurer från [[Silly Symphonies]], som [[Stora Stygga Vargen]] och [[tre små grisar]], samt [[Max Hare]] och [[Tobias Sköldpadda]]. Skaparna till dessa serier är i huvudsak okända.


1938 inledde Western ett mångårigt samarbete med [[Dell Publishing]], enligt vilket Dell åtog sig att publicera de serier som Western producerade.
1938 inledde Western ett mångårigt samarbete med [[Dell Publishing]], enligt vilket Dell åtog sig att publicera de serier som Western producerade.


===1940-talet===
===1940-talet===
1941 tecknade [[Irving Tripp]] två seriehäften baserade på [[animerade disneyfilmer|disneystudions långfilmer]] "[[Den fredliga draken]]" och "[[Dumbo]]". Först påföljande år kom produktionen dock igång på allvar i och med att [[Ken Hultgren]], [[Jack Hannah]], [[Walt Kelly]], [[Carl Buettner]] och [[Carl Barks]] producerade sina första disneyserier. De fyra förstnämnda hade lämnat förlaget inom tio år, men Carl Barks skulle kom att bli den mest inflytelserika och beundrade av Westerns serieskapare - till skillnad från flertalet av sina kollegor skrev han också egna manus.
[[Bild:Carl_Buettner.png|frame|left|[[Stora Stygga Vargen|Stora Stygga]] och [[Lilla Vargen]] ur Lilla Vargens debutserie "The Li'l Bad Wolf" (''Historiekod: W WDC  52-06'') av [[Carl Buettner]] efter manus av [[Dorothy Strebe]] från ''[[Walt Disney's Comics (and Stories)]]'' nr 549. © Disney]]
1941 tecknade [[Irving Tripp]] två seriehäften baserade på [[animerade Disneyfilmer|Disneystudions långfilmer]] "[[Den fredliga draken]]" och "[[Dumbo]]". Först påföljande år kom produktionen dock igång på allvar i och med att [[Ken Hultgren]], [[Jack Hannah]], [[Walt Kelly]], [[Carl Buettner]] och [[Carl Barks]] producerade sina första Disneyserier. De fyra förstnämnda hade lämnat förlaget inom tio år, men Carl Barks skulle kom att bli den mest inflytelserika och beundrade av Westerns serieskapare - till skillnad från flertalet av sina kollegor skrev han också egna manus.


Disneyserierna kom inledningsvis att publiceras främst två tidningar. I antologititeln ''Four Color'', publicerades längre, ofta äventyrsbetonade, serier med Kalle Anka (med start i #9 1942) och Musse Pigg (från #27 1943), samt serieadaptioner av disneystudions långfilmer ("[[Bambi]]", #12 1942) och vidareutvecklingar med figurer från filmerna (t.ex. "Thumper meets the Seven Dwarfs", #19 1943).  
Disneyserierna kom inledningsvis att publiceras främst två tidningar. I antologititeln ''Four Color'', publicerades längre, ofta äventyrsbetonade, serier med Kalle Anka (med start i #9 1942) och Musse Pigg (från #27 1943), samt serieadaptioner av Disneystudions långfilmer ("[[Bambi]]", #12 1942) och vidareutvecklingar med figurer från filmerna (t.ex. "Thumper meets the Seven Dwarfs", #19 1943).  


I månadstidningen ''Walt Disney's Comics and Stories'', inledde Barks tiosidorsserier med [[Kalle Anka]] snart sagt varje nummer, med start i #31 (april 1943). Därutöver publicerades kortare serier med blandade figurer från filmvärlden, samt serierna "[[Gremlins]]" (1943-1944), "[[Sigge Småkryp]]" (1943-1950), och "[[Lilla Vargen]]"" (1945-1957, samt med nya avsnitt med start 1961). De förstnämnda, som byggde på berättelser av Roald Dahl respektive "[[Silly Symphonies (dagspressversionen)|Silly Symphonies]]"-söndagssidan, försvann rätt snart ur seriemedvetandet, men den sistnämnda gjorde desto större intryck. "Lilla Vargen" bygger på "Silly Symphonies"-filmerna om Stora Stygga Vargen och tre små grisar, med twisten att vargen till sitt stora förtret har en son som inte äter kött och är bästa vän med grisarna.
I månadstidningen ''Walt Disney's Comics and Stories'', inledde Barks tiosidorsserier med [[Kalle Anka]] snart sagt varje nummer, med start i #31 (april 1943). Därutöver publicerades kortare serier med blandade figurer från filmvärlden, samt serierna "[[Gremlins]]" (1943-1944), "[[Sigge Småkryp]]" (1943-1950), och "[[Lilla Vargen]]"" (1945-1957, samt med nya avsnitt med start 1961). De förstnämnda, som byggde på berättelser av Roald Dahl respektive "[[Silly Symphonies (dagspressversionen)|Silly Symphonies]]"-söndagssidan, försvann rätt snart ur seriemedvetandet, men den sistnämnda gjorde desto större intryck. "Lilla Vargen" bygger på "Silly Symphonies"-filmerna om Stora Stygga Vargen och tre små grisar, med twisten att vargen till sitt stora förtret har en son som inte äter kött och är bästa vän med grisarna.


Utöver de två huvudtitlarna producerades disneyserier bl.a. också för årliga julhäften producerade för bildäcksfirman Firestone 1943-1949 och en serie om 16 häften som följde med i flingpaket av märket Cheerios 1947. Under fyrtio-, femtio-, och sextiotalen producerade förlaget också hundratals gratishäften med titeln ''Boys' and Girls' March of Comics'', varav 12 innehöll disneyserier.
Utöver de två huvudtitlarna producerades Disneyserier bl.a. också för årliga julhäften producerade för bildäcksfirman Firestone 1943-1949 och en serie om 16 häften som följde med i flingpaket av märket Cheerios 1947. Under fyrtio-, femtio-, och sextiotalen producerade förlaget också hundratals gratishäften med titeln ''Boys' and Girls' March of Comics'', varav 12 innehöll Disneyserier.


Bland de tecknare som anlitades av Western under 1940-talet märks, utöver de redan nämnda, [[Dick Moores]], [[Al Taliaferro]], [[Vivie Risto]], [[Roger Armstrong]], [[Bill Wright]], [[Don Gunn]], [[Paul Murry]], [[Harvey Eisenberg]], [[Tom McKimson]], [[George Waiss]], [[Gil Turner]], [[Ralph Heimdahl]], [[Morris Gollub]], [[Tony Strobl]], och [[Jim Pabian]].
Bland de tecknare som anlitades av Western under 1940-talet märks, utöver de redan nämnda, [[Dick Moores]], [[Al Taliaferro]], [[Dan Noonan]], [[Vivie Risto]], [[Roger Armstrong]], [[Bill Wright]], [[Don Gunn]], [[Lynn Karp]], [[Paul Murry]], [[Harvey Eisenberg]], [[Tom McKimson]], [[George Waiss]], [[Gil Turner]], [[Ralph Heimdahl]], [[Morris Gollub]], [[Tony Strobl]], [[Manuel Gonzales]], och bröderna [[Tony Pabian|Tony]] och [[Jim Pabian]].


===1950-talet===
===1950-talet===
Under femtiotalet etablerades Westerns disneytidningar med ''Walt Disney's Comics and Stories'' i spetsen som USA:s mest sålda serietidningar, och produktionen ökade.
[[Bild:Farbror_Joakim.png|frame|"[[Farbror Joakim]]" ur debuten i "[[Jul på Björnberget]]" av [[Carl Barks]] © Disney]]
Under femtiotalet etablerades Westerns Disneytidningar med ''Walt Disney's Comics and Stories'' i spetsen som USA:s mest sålda serietidningar, och produktionen ökade.


I ''Walt Disney's Comics'' publicerades Barks "Kalle Anka", fortsättningsserier med Musse Pigg av [[Carl Fallberg]] och Paul Murry, samt jämte "Lilla Vargen" (t.o.m. 1957), också "[[Farmor Anka]]" (1950-1954), om Kalles farmor och hennes bondgårdsliv tillsammans med den late drängen [[Mårten Gås]] och mössen [[Jack och Gus]] från långfilmen "Askungen";  "[[Pluto]]" (1952-1957), om Musse Piggs hund och hans vardagsmödor; "[[Lille Hiawatha]]" (1952-1954), om den övermodig indianpojken från "Silly Symphony"-filmen med samma namn; "[[Piff och Puff]]" (1957-1962), om kortfilmernas energiska gnagare; och "[[Ludde]]" (1957-1961), om filmhundarna [[Lady och Lufsen]]s busige valp.
I ''Walt Disney's Comics'' publicerades Barks "Kalle Anka", fortsättningsserier med Musse Pigg av [[Carl Fallberg]] och Paul Murry, samt jämte "Lilla Vargen" (t.o.m. 1957), också "[[Farmor Anka]]" (1950-1954), om Kalles farmor och hennes bondgårdsliv tillsammans med den late drängen [[Mårten Gås]] och mössen [[Jack och Gus]] från långfilmen "Askungen";  "[[Pluto]]" (1952-1957), om Musse Piggs hund och hans vardagsmödor; "[[Lille Hiawatha]]" (1952-1954), om den övermodig indianpojken från "Silly Symphony"-filmen med samma namn; "[[Piff och Puff]]" (1957-1962), om kortfilmernas energiska gnagare; och "[[Ludde]]" (1957-1961), om filmhundarna [[Lady och Lufsen]]s busige valp.
Rad 34: Rad 38:
"Four Color" belyste i mångt och mycket samma serier: "Lille Hiawatha" (fyra utgåvor 1952-1959), "Lilla Vargen" (tre utgåvor 1952-1954), "Piff & Puff" (tre utgåvor 1953-1955), "Ludde" (fyra utgåvor 1956-1957), "Farmor Anka" (sju utgåvor 1957-1962), och "Pluto" (tio utgåvor 1957-1961). Andra utgåvor fokuserade på "[[Långben]]" (16 utgåvor 1953-1962), "[[Kajsa Anka]]" (åtta utgåvor 1954-1961), Pinnochios 'samvete' "[[Benjamin Syrsa]]" (fyra utgåvor 1956-1959), och "[[Oppfinnar-Jocke]]" (4 utgåvor 1959-1962). Dessutom knoppade de populäraste serierna av sig i egna tidningar: ''[[Donald Duck (serietidning)|Donald Duck]]'' och ''[[Mickey Mouse (serietidning)|Mickey Mouse]]'' utkommer sedan 1952, ''[[Chip'n'Dale (serietidning)|Chip 'n' Dale]]'' publicerades 1955-1962 samt 1967-1984, och ''[[Scamp]]'' 1958-1960 samt 1967-1979. Därutöver publicerades 1951-1963 flera utgåvor av ''[[Donald Duck Album]]'' och ''[[Mickey Mouse Album]]'', tidningar med utgångspunkt i familjen Anka respektive familjen Piggs fotoalbum.
"Four Color" belyste i mångt och mycket samma serier: "Lille Hiawatha" (fyra utgåvor 1952-1959), "Lilla Vargen" (tre utgåvor 1952-1954), "Piff & Puff" (tre utgåvor 1953-1955), "Ludde" (fyra utgåvor 1956-1957), "Farmor Anka" (sju utgåvor 1957-1962), och "Pluto" (tio utgåvor 1957-1961). Andra utgåvor fokuserade på "[[Långben]]" (16 utgåvor 1953-1962), "[[Kajsa Anka]]" (åtta utgåvor 1954-1961), Pinnochios 'samvete' "[[Benjamin Syrsa]]" (fyra utgåvor 1956-1959), och "[[Oppfinnar-Jocke]]" (4 utgåvor 1959-1962). Dessutom knoppade de populäraste serierna av sig i egna tidningar: ''[[Donald Duck (serietidning)|Donald Duck]]'' och ''[[Mickey Mouse (serietidning)|Mickey Mouse]]'' utkommer sedan 1952, ''[[Chip'n'Dale (serietidning)|Chip 'n' Dale]]'' publicerades 1955-1962 samt 1967-1984, och ''[[Scamp]]'' 1958-1960 samt 1967-1979. Därutöver publicerades 1951-1963 flera utgåvor av ''[[Donald Duck Album]]'' och ''[[Mickey Mouse Album]]'', tidningar med utgångspunkt i familjen Anka respektive familjen Piggs fotoalbum.


Decenniets stora disneystjärna var Kalle Ankas rike [[farbror Joakim]], skapad av Barks 1947. 1952-1953 utkom tre ''[[Uncle Scrooge (serietidning)|Uncle Scrooge]] Four Color'', varefter tidningen knoppade av i en egen tidning.
Decenniets stora Disneystjärna var Kalle Ankas rike [[farbror Joakim]], skapad av Barks 1947. 1952-1953 utkom tre ''[[Uncle Scrooge (serietidning)|Uncle Scrooge]] Four Color'', varefter tidningen knoppade av i en egen tidning.


Under decenniet begåvades tidningar också med biserier, vilka publicerades i fyrasidors avsnitt i varje nummer: i ''Scamp'' publicerades utöver "Ludde" också "[[Bongo (Disney)|Bongo]]" (1958-1960), baserat på björnen från filmen "Pank och fågelfri", i ''Chip 'n' Dale'' samsades "Piff och Puff" med "Tre små grisar" (1956-1962), och i ''Uncle Scrooge'' figurerade "Oppfinnar-Jocke" (1956-1973) i en egen serie. I samband med att "Lilla Vargen" försvann ur ''Walt Disney's Comics and Stories'', dök serien istället upp jämte "Musse Pigg" i ''Mickey Mouse'' (1956-1965), och i ''Donald Duck'' fanns utöver "Kalle Anka" också "Långben" (1955-1971).
Under decenniet begåvades tidningar också med biserier, vilka publicerades i fyrasidors avsnitt i varje nummer: i ''Scamp'' publicerades utöver "Ludde" också "[[Bongo (Disney)|Bongo]]" (1958-1960), baserat på björnen från filmen "Pank och fågelfri", i ''Chip 'n' Dale'' samsades "Piff och Puff" med "Tre små grisar" (1956-1962), och i ''Uncle Scrooge'' figurerade "Oppfinnar-Jocke" (1956-1973) i en egen serie. I samband med att "Lilla Vargen" försvann ur ''Walt Disney's Comics and Stories'', dök serien istället upp jämte "Musse Pigg" i ''Mickey Mouse'' (1956-1965), och i ''Donald Duck'' fanns utöver "Kalle Anka" också "Långben" (1955-1971).
Rad 40: Rad 44:
1952 började ''Four Color'' publicera [[Disneyserier baserade på spelfilm|serier baserade på otecknade filmer och tv-serier]] (inklusive dokumentärer) - ur detta material utkristalliserades tre serier som sedermera också betroddes med fristående titlar: ''[[Zorro]]'' (1958-1961 och 1966-1968), ''[[Spin and Marty]]'' (1956-1959) och ''[[Walt Disney Presents]]'' (1959-1960, med serierna "[[Texas John Slaughter]]", "[[Elfego Baca]]" och "[[The Swamp Fox]]").  
1952 började ''Four Color'' publicera [[Disneyserier baserade på spelfilm|serier baserade på otecknade filmer och tv-serier]] (inklusive dokumentärer) - ur detta material utkristalliserades tre serier som sedermera också betroddes med fristående titlar: ''[[Zorro]]'' (1958-1961 och 1966-1968), ''[[Spin and Marty]]'' (1956-1959) och ''[[Walt Disney Presents]]'' (1959-1960, med serierna "[[Texas John Slaughter]]", "[[Elfego Baca]]" och "[[The Swamp Fox]]").  


Slutligen publicerades under 1950-talet en lång rad så kallade ''[[Dell Giant]]'' innehållandes disneyserier. Detta var tjockare tidningar (vanligen 100 sidor), antingen engångsutgåvor eller säsongsmagasin med titlar som "Silly Symphonies", "Christmas Parade", "Vacation Parade" och "Huey, Dewey and Louie Back to School". I dessa tidningar samsades serier, pyssel, och sagor om utrymmet, och flertalet av Disneys figurer dök upp. Totalt utgavs närmare 70 utgåvor ''Dell Giants'' med disneyserier, mellan 1949 och 1961.
Slutligen publicerades under 1950-talet en lång rad så kallade ''[[Dell Giant]]'' innehållandes Disneyserier. Detta var tjockare tidningar (vanligen 100 sidor), antingen engångsutgåvor eller säsongsmagasin med titlar som "Silly Symphonies", "Christmas Parade", "Vacation Parade" och "Huey, Dewey and Louie Back to School". I dessa tidningar samsades serier, pyssel, och sagor om utrymmet, och flertalet av Disneys figurer dök upp. Totalt utgavs närmare 70 utgåvor ''Dell Giants'' med Disneyserier, mellan 1949 och 1961.


Bland gratis- och reklamtidningar från femtiotalet märks framför allt fem häften producerade för American Dairy Association 1955-1956, 24 nya häften för Cheerios 1954 (denna gång med [[3D-serier]]), och 32 häften för Cheerios konkurrent Wheaties 1950-1951.
Bland gratis- och reklamtidningar från femtiotalet märks framför allt fem häften producerade för American Dairy Association 1955-1956, 24 nya häften för Cheerios 1954 (denna gång med [[3D-serier]]), och 32 häften för Cheerios konkurrent Wheaties 1950-1951.


Under femtiotalet tillkom serieskapare som [[Jack Bradbury]], [[Lee Hooper]], [[Bob Moore]], [[Riley Thomson]], [[Dan Gormley]], [[Fred Abranz]], [[Stan Walsh]], [[Bob Grant]], [[Dick Hall]], [[Pete Alvarado]], [[Phil DeLara]], [[Ken Champin]], [[Jack Manning]], och [[Bob Gregory]], samt tuscharna [[Steve Steere]] och [[John Liggera]], och de produktiva manusförfattarna [[Del Connell]], [[Don Christensen]], [[Carl Fallberg]], och [[Vic Lockman]].
Under femtiotalet tillkom serieskapare som [[Jack Bradbury]], [[Lee Hooper]], [[Cecil Surry]], [[Bill Weaver]], [[Al Hubbard]], [[Bob Moore]], [[Frank McSavage]], [[Riley Thomson]], [[Dan Gormley]], [[Fred Abranz]], [[Stan Walsh]], [[Bob Grant]], [[Dick Hall]], [[Pete Alvarado]], [[Phil DeLara]], [[Ken Champin]], [[Jack Manning]], och [[Bob Gregory]], samt tuscharna [[Steve Steere]] och [[John Liggera]], och de produktiva manusförfattarna [[Del Connell]], [[Don Christensen]], [[Carl Fallberg]], och [[Vic Lockman]].


De serier som baserades på otecknade filmer och serier tecknades huvudsakligen av andra tecknare - bland dessa märks [[Tony Sgroi]], [[Russ Manning]], [[Dick Rockwell]], [[John Ushler]], [[Jesse Marsh]], [[August Lenox]], [[Nick Firfires]], [[Frank Thorne]], [[Dan Spiegle]], [[Alex Toth]], [[Bill Ziegler]], [[Warren Tufts]], [[Nat Edson]], [[Sparky Moore|Richard Moore]], och [[Mel Keefer]].
De serier som baserades på otecknade filmer och serier tecknades huvudsakligen av andra tecknare - bland dessa märks [[Tony Sgroi]], [[Russ Manning]], [[Dick Rockwell]], [[John Ushler]], [[Jesse Marsh]], [[August Lenox]], [[Nick Firfires]], [[Frank Thorne]], [[Dan Spiegle]], [[Alex Toth]], [[Bill Ziegler]], [[Warren Tufts]], [[Nat Edson]], [[Sparky Moore|Richard Moore]], och [[Mel Keefer]].


===1960-talet===
===1960-talet===
1960-talets första nya amerikanska disneytidning blev ''[[Ludwig Von Drake]]'' (1961-1962), med Kalles morbror, det självutnämnda universalgeniet "[[Ludwig von Anka]]", skapad för tv-serien ''Walt Disney Presents''. Som biserie i tidningen publicerades "[[Kicki, Pippi och Titti]]", om Kajsas systerdöttrar.
[[Bild:New_Adventures_of_The_Phantom_Blot.jpg|thumb|200px|''[[The Phantom Blot (serietidning)|New Adventures of The Phantom Blot]]'' nr 1 (1964) med omslag av [[Paul Murry]]. © Disney{{GCD-bild}}]]
1960-talets första nya amerikanska Disneytidning blev ''[[Ludwig Von Drake]]'' (1961-1962), med Kalles morbror, det självutnämnda universalgeniet "[[Ludwig von Anka]]", skapad för tv-serien ''Walt Disney Presents''. Som biserie i tidningen publicerades "[[Kicki, Pippi och Titti]]", om Kajsas systerdöttrar.


1962 inledde filmbolaget [[Walt Disney Productions]] sin produktion av [[disneyserier från Walt Disney Studios|disneyserier för den internationella marknaden]], vilken inledningsvis till stor del anlitade samma kreatörer som arbetade för Western. Samma år beslöt Western att avbryta sitt samarbete med Dell Publishing, och istället publicera sina serier genom det egna, nystartade serieförlaget [[Gold Key Comics]]. Inledningsvis fortsatte Gold Key utgivningen av ''Walt Disney's Comics and Stories'', ''Donald Duck'', ''Mickey Mouse'', och ''Uncle Scrooge'', medan övriga titlar avslutades. ''Chip'n'Dale'', ''Scamp'', och ''Zorro'' återkom dock efter några år. Under decenniet sjösattes också flera nya tidningar: skurkarna "[[Björnligan]]" och "[[Spökplumpen]]" sattes i fokus i ''[[The Beagle Boys]]'' (1964-1980, sista året under titeln ''The Beagle Boys vs. Uncle Scrooge'') respektive ''[[The Phantom Blot]]'' (1964-1966), och även [[Knattarna]] och deras scoutrörelse [[Gröngölingarna]] fick en tidning: ''[[Huey, Dewey and Louie Junior Woodchucks]]'' (1966-1984). Bland decenniets nya figurer etablerade två stycken egna tidningar: Långbens superhjältealias [[Stål-Långben]] i ''[[Super Goof]]'' (1965-1984), och i ''[[Moby Duck]]'' (1967-1970 och 1973-1978) handlade det om Kalle Ankas valfångarsläktning. Dessutom  publicerades två kortlivade serietidningar baserade på Disneys otecknade tv-produktioner: ''[[World of Adventure]]'' (1963, med biserien "[[Kapten Nemo]]") och ''[[The Scarecrow of Romney Marsh]]'' (1964-1965, "[[Spökryttaren (Scarecrow)|Spökryttaren]]" på svenska). Filmadaptionerna fortsatte att produceras men publicerades nu som helt fristående tidningar.
1962 inledde filmbolaget [[Walt Disney Productions]] sin produktion av [[disneyserier från Walt Disney Studios|Disneyserier för den internationella marknaden]], vilken inledningsvis till stor del anlitade samma kreatörer som arbetade för Western. Samma år beslöt Western att avbryta sitt samarbete med Dell Publishing, och istället publicera sina serier genom det egna, nystartade serieförlaget [[Gold Key Comics]]. Inledningsvis fortsatte Gold Key utgivningen av ''Walt Disney's Comics and Stories'', ''Donald Duck'', ''Mickey Mouse'', och ''Uncle Scrooge'', medan övriga titlar avslutades. ''Chip'n'Dale'', ''Scamp'', och ''Zorro'' återkom dock efter några år. Under decenniet sjösattes också flera nya tidningar: skurkarna "[[Björnligan]]" och "[[Spökplumpen]]" sattes i fokus i ''[[The Beagle Boys]]'' (1964-1980, sista året under titeln ''The Beagle Boys vs. Uncle Scrooge'') respektive ''[[The Phantom Blot]]'' (1964-1966), och även [[Knattarna]] och deras scoutrörelse [[Gröngölingarna]] fick en tidning: ''[[Huey, Dewey and Louie Junior Woodchucks]]'' (1966-1984). Bland decenniets nya figurer etablerade två stycken egna tidningar: Långbens superhjältealias [[Stål-Långben]] i ''[[Super Goof]]'' (1965-1984), och i ''[[Moby Duck]]'' (1967-1970 och 1973-1978) handlade det om Kalle Ankas valfångarsläktning. Dessutom  publicerades två kortlivade serietidningar baserade på Disneys otecknade tv-produktioner: ''[[World of Adventure]]'' (1963, med biserien "[[Kapten Nemo]]") och ''[[The Scarecrow of Romney Marsh]]'' (1964-1965, "[[Spökryttaren (Scarecrow)|Spökryttaren]]" på svenska). Filmadaptionerna fortsatte att produceras men publicerades nu som helt fristående tidningar.


Gold Key tog inte upp någon Giant-publicering, men julhäften ("Christmas Parade") fortsatte att publiceras till och med 1972, men nu i samma format som övriga tidningar. I Giant-utgivningens ställe sjösattes ''[[Walt Disney Comics Digest]]'' (1968-1976), en tjockare tidning i pocketformat, som likt ''Dell Giant'' innehöll serier med flertalet av Disneys figurer.  
Gold Key tog inte upp någon Giant-publicering, men julhäften ("Christmas Parade") fortsatte att publiceras till och med 1972, men nu i samma format som övriga tidningar. I Giant-utgivningens ställe sjösattes ''[[Walt Disney Comics Digest]]'' (1968-1976), en tjockare tidning i pocketformat, som likt ''Dell Giant'' innehöll serier med flertalet av Disneys figurer.  


I och med övergången till Gold Key blev reprismaterial vanligare förekommande i disneytidningarna, och upplägget för biserier blev mindre enhetligt: "Oppfinnar-Jocke" och "Långben" fortsatte oförändrat i ''Uncle Scrooge'' respektive ''Donald Duck'', och i ''Mickey Mouse'' byttes "Lilla Vargen" ut mot "Gröngölingarna". Övriga tidningar fokuserade enbart på sin titelfigur.  
I och med övergången till Gold Key blev reprismaterial vanligare förekommande i Disneytidningarna, och upplägget för biserier blev mindre enhetligt: "Oppfinnar-Jocke" och "Långben" fortsatte oförändrat i ''Uncle Scrooge'' respektive ''Donald Duck'', och i ''Mickey Mouse'' byttes "Lilla Vargen" ut mot "Gröngölingarna". Övriga tidningar fokuserade enbart på sin titelfigur.  


''Walt Disney's Comics and Stories'' genomgick störst förändringar i och med förlagsbytet - "Ludwig von Anka" hade en fast plats 1962-1963, men därefter följde några år av mer blandat innehåll - enbart "Kalle Anka" hade en given plats. "Musse Pigg"-följetongerna ersattes temporärt, 1965-1966, av "[[The Walt Disney Theater]]", i vilken Kalle, Musse och deras vänner spelade huvudrollerna i berömda verk som "[[Riddarna av runda bordet]]", "[[Sherlock Holmes]]", "[[Aladdin]]", och "[[Skattkammarön]]". Därutöver publicerades framför allt avsnitt av "Kajsa Anka" (1963-1966), "[[Madame Mim]]" (1964-1967 - hon flyttade därmed från medeltidsvärlden i den animerade långfilmen "Svärdet i stenen" till Kalle Ankas värld), "Björnligan" (1965-1968), och "Oppfinnar-Jocke" (1966), men också kortare inhopp av andra serier. 1968 återinfördes dock en fast uppställning, nu med "Ludde" och "Kicki, Pippi och Titti", jämte "Kalle Anka" och "Musse Pigg".
''Walt Disney's Comics and Stories'' genomgick störst förändringar i och med förlagsbytet - "Ludwig von Anka" hade en fast plats 1962-1963, men därefter följde några år av mer blandat innehåll - enbart "Kalle Anka" hade en given plats. "Musse Pigg"-följetongerna ersattes temporärt, 1965-1966, av "[[The Walt Disney Theater]]", i vilken Kalle, Musse och deras vänner spelade huvudrollerna i berömda verk som "[[Riddarna av runda bordet]]", "[[Sherlock Holmes]]", "[[Aladdin]]", och "[[Skattkammarön]]". Därutöver publicerades framför allt avsnitt av "Kajsa Anka" (1963-1966), "[[Madame Mim]]" (1964-1967 - hon flyttade därmed från medeltidsvärlden i den animerade långfilmen "Svärdet i stenen" till Kalle Ankas värld), "Björnligan" (1965-1968), och "Oppfinnar-Jocke" (1966), men också kortare inhopp av andra serier. 1968 återinfördes dock en fast uppställning, nu med "Ludde" och "Kicki, Pippi och Titti", jämte "Kalle Anka" och "Musse Pigg".
Rad 61: Rad 66:
I ''Mickey Mouse'' genomfördes ett kortvarigt experiment under 1966, "Mickey Mouse Super Secret Agent": i tre nummer (#106-109) tecknades huvudserien av Paul Murry och Dan Spiegle, till Don Christensens manus. Murrys välkända "Musse Pigg"-stil sammanfördes med Spiegles realistiska stil, vilket resulterade i en hybridmiljö, där Musse och Långben frekventerade en realistisk värld med realistiskt tecknade människor.
I ''Mickey Mouse'' genomfördes ett kortvarigt experiment under 1966, "Mickey Mouse Super Secret Agent": i tre nummer (#106-109) tecknades huvudserien av Paul Murry och Dan Spiegle, till Don Christensens manus. Murrys välkända "Musse Pigg"-stil sammanfördes med Spiegles realistiska stil, vilket resulterade i en hybridmiljö, där Musse och Långben frekventerade en realistisk värld med realistiskt tecknade människor.


Utöver förlagsförändringen påverkades Westerns sexiotalsproduktion av Carl Barks pensionering 1967 - hans sista serier tuschades av Tony Strobl. Strobl fyllde inledningsvis också Barks plats som huvudtecknare för ''Uncle Scrooge'' och "Kalle Anka"-serierna i ''Walt Disney's Comics and Stories'', men med start 1969 ersatte Barks-repriser de nya serierna i båda dessa fall.
Utöver förlagsförändringen påverkades Westerns sextiotalsproduktion av Carl Barks pensionering 1967 - hans sista serier tuschades av Tony Strobl. Strobl fyllde inledningsvis också Barks plats som huvudtecknare för ''Uncle Scrooge'' och "Kalle Anka"-serierna i ''Walt Disney's Comics and Stories'', men med start 1969 ersatte Barks-repriser de nya serierna i båda dessa fall.


Bland decenniets nya serieskapare märks [[Mike Arens]], [[Jim Fletcher]], [[John Carey]], [[Kay Wright]], tuscharen [[Mike Royer]], samt [[Doug Wildey]] och [[Dick Shaw]] som tecknade spelfilmsadaptioner.
Bland decenniets nya serieskapare märks [[Mike Arens]], [[Jim Fletcher]], [[John Carey]], [[Kay Wright]], tuscharen [[Mike Royer]], samt [[Doug Wildey]] och [[Dick Shaw]] som tecknade spelfilmsadaptioner.


===1970- och 1980-talen===
===1970- och 1980-talen===
Under Western-produktionens sista femton år fortsatte andelen repriser att öka. Nya tidningar tillkom dock, och merparten av dessa utgjorde fortsättningar på disneystudions samtida biofilmer: de animerade [[Aristocats]] (''[[The Aristokittens]]'', 1971-1975, och ''[[O'Malley and the Alley Cats]]'', 1971-1974), [[Robin Hood]] (''[[The Adventures of Robin Hood]]'', 1974-1975),  [[Nalle Puh]] (''[[Winnie-the-Pooh]]'', 1977-1984), och [[Micke och Molle]] (''[[The Fox and the Hound]]'', 1981), samt spelfilmerna [[Det svarta hålet]] (''[[The Black Hole]]'', 1980) och [[Condorman]] (''Condorman'', 1981-1982). Dessutom tillkom tidningarna ''[[Daisy and Donald]]'' (1973-1984), med fokus på Kalle och Kajsas relation, och ''[[Walt Disney Showcase]]'', som var något av en uppdaterad variat på Dells ''Four Color''.
[[Bild:Robin-hood.jpg|thumb|200px|right|Ruta från serieversionen av Disneys [[Robin Hood]]. Teckning av [[Pete Alvarado]]. [[Walt Disney´s Serier]] nr 1,5 1975 © Disney]]
Under Western-produktionens sista femton år fortsatte andelen repriser att öka. Nya tidningar tillkom dock, och merparten av dessa utgjorde fortsättningar på Disneystudions samtida biofilmer: de animerade [[Aristocats]] (''[[The Aristokittens]]'', 1971-1975, och ''[[O'Malley and the Alley Cats]]'', 1971-1974), [[Robin Hood]] (''[[The Adventures of Robin Hood]]'', 1974-1975),  [[Nalle Puh]] (''[[Winnie-the-Pooh]]'', 1977-1984), och [[Micke och Molle]] (''[[The Fox and the Hound]]'', 1981), samt spelfilmerna [[Det svarta hålet]] (''[[The Black Hole]]'', 1980) och [[Condorman]] (''Condorman'', 1981-1982). Dessutom tillkom tidningarna ''[[Daisy and Donald]]'' (1973-1984), med fokus på Kalle och Kajsas relation, och ''[[Walt Disney Showcase]]'', som var något av en uppdaterad variat på Dells ''Four Color''.


I ''Walt Disney's Comics and Stories'' ersattes "Kicki, Pippi och Titti" av "Piff och Puff" vid årskiftet 1969/1970, och därefter bestod tidningens laguppställning av repriser av Barks "Kalle Anka", nya "Musse Pigg"-serier huvudsakligen av Paul Murry (dock ersattes fortsättningsserierna av fristående serier 1973), "Ludde", och "Piff och Puff". Från och med 1976 saknade dock tidningen fasta serier utöver "Musse Pigg" och "Kalle Anka", och till synes slumpvis valda avsnitt av förlagets övriga disneyserier fyllde tidningens övriga sidor fram till nedläggningen 1984.
I ''Walt Disney's Comics and Stories'' ersattes "Kicki, Pippi och Titti" av "Piff och Puff" vid årskiftet 1969/1970, och därefter bestod tidningens laguppställning av repriser av Barks "Kalle Anka", nya "Musse Pigg"-serier huvudsakligen av Paul Murry (dock ersattes fortsättningsserierna av fristående serier 1973), "Ludde", och "Piff och Puff". Från och med 1976 saknade dock tidningen fasta serier utöver "Musse Pigg" och "Kalle Anka", och till synes slumpvis valda avsnitt av förlagets övriga Disneyserier fyllde tidningens övriga sidor fram till nedläggningen 1984.


I övriga tidningsutbudet avslutades 1973 de kvarvarande biserierna ("Oppfinnar-Jocke" i ''Uncle Scrooge'', "Gröngölingarna" i ''Mickey Mouse'', och "Långben" i ''Donald Duck'') - därefter fokuserade varje tidning på sin titelfigur. Ett mindre undantag var tidningen ''Super Goof'' som 1979-1984 innehöll biserien "[[Mighty Knight]]", vars titelfigur var en medeltida motsvarighet till Stål-Långben.
I övriga tidningsutbudet avslutades 1973 de kvarvarande biserierna ("Oppfinnar-Jocke" i ''Uncle Scrooge'', "Gröngölingarna" i ''Mickey Mouse'', och "Långben" i ''Donald Duck'') - därefter fokuserade varje tidning på sin titelfigur. Ett mindre undantag var tidningen ''Super Goof'' som 1979-1984 innehöll biserien "[[Mighty Knight]]", vars titelfigur var en medeltida motsvarighet till Stål-Långben.


Westerns serieproduktion avslutades samtidigt som dess serieutgivning lades ned 1984. Dessförinnan hann serietecknaren [[Cliff Voorhees]] och tuscharna [[Larry Mayer]], [[Tony DiPaola]], [[Joe Messerli]] och [[Jeff Maurer]] också anlitas av förlaget.
Westerns serieproduktion avslutades samtidigt som dess serieutgivning lades ned 1984. Dessförinnan hann serietecknarna [[Cliff Voorhees]], [[Harry Gladstone]] och [[Román Arámbula]], och tuscharna [[Larry Mayer]], [[Tony DiPaola]], [[Joe Messerli]] och [[Jeff Maurer]] också anlitas av förlaget.


==Serier==
==Serier==
Rad 177: Rad 183:
*[[Fred Abranz]] (1951-1954 och 1961-1965)
*[[Fred Abranz]] (1951-1954 och 1961-1965)
*[[Pete Alvarado]] (1953-1984)
*[[Pete Alvarado]] (1953-1984)
*[[Román Arámbula]] (1978)
*[[Mike Arens]] (1962-1964 och 1969-1979)
*[[Mike Arens]] (1962-1964 och 1969-1979)
*[[Roger Armstrong]] (1944-1949 och 1974-1977)
*[[Roger Armstrong]] (1944-1949 och 1974-1977)
Rad 187: Rad 194:
*[[Harvey Eisenberg]] (1946-1961)
*[[Harvey Eisenberg]] (1946-1961)
*[[Jim Fletcher]] (1962-1963)
*[[Jim Fletcher]] (1962-1963)
*[[Harry Gladstone]] (1976)
*[[Manuel Gonzales]] (1949)
*[[Dan Gormley]] (1950)
*[[Dan Gormley]] (1950)
*[[Bob Grant]] (1951-1953)
*[[Bob Grant]] (1951-1953)
Rad 195: Rad 204:
*[[Ralph Heimdahl]] (1947-1948)
*[[Ralph Heimdahl]] (1947-1948)
*[[Lee Hooper]] (1950-1960)
*[[Lee Hooper]] (1950-1960)
*[[Al Hubbard]] (1950-1961 och 1968-73)
*[[Ken Hultgren]] (1942-1943)
*[[Ken Hultgren]] (1942-1943)
*[[Morris Gollub]] (1948 och 1952)
*[[Morris Gollub]] (1948 och 1952)
*[[Lynn Karp]] (1947, 1955 och 1958)
*[[Walt Kelly]] (1942-1948)
*[[Walt Kelly]] (1942-1948)
*[[Tom McKimson]] (1946-1947 och 1979)
*[[Tom McKimson]] (1946-1947 och 1979)
*[[Frank McSavage]] (1951-1958)
*[[Jack Manning]] (1957 och 1969-1984)
*[[Jack Manning]] (1957 och 1969-1984)
*[[Paul Murry]] (1946-1984)
*[[Paul Murry]] (1946-1984)
*[[Bob Moore]] (1950-1953)
*[[Bob Moore]] (1950-1953)
*[[Dick Moores]] (1943-1956)
*[[Dick Moores]] (1943-1956)
*[[Dan Noonan]] (1943-1944)
*[[Jim Pabian]] (1949-1952)
*[[Jim Pabian]] (1949-1952)
*[[Tony Pabian]] (1949)
*[[Vivie Risto]] (1943-1949 och 1958)
*[[Vivie Risto]] (1943-1949 och 1958)
*[[Tony Strobl]] (1949-1972)
*[[Tony Strobl]] (1949-1972)
*[[Cecil Surry]] (1950)
*[[Al Taliaferro]] (1943-1949)
*[[Al Taliaferro]] (1943-1949)
*[[Riley Thomson]] (1950-1953)
*[[Riley Thomson]] (1950-1953)
Rad 213: Rad 228:
*[[George Waiss]] (1946-1947)
*[[George Waiss]] (1946-1947)
*[[Stan Walsh]] (1951-1954)
*[[Stan Walsh]] (1951-1954)
*[[Bill Weaver]] (1950-1951)
*[[Bill Wright]] (1945-1956 och 1973-1982)
*[[Bill Wright]] (1945-1956 och 1973-1982)
*[[Kay Wright]] (1962 och 1969-1984)
*[[Kay Wright]] (1962 och 1969-1984)

Nuvarande version från 2 maj 2022 kl. 20.23

Dell Four Color Comics #9 (1942). Omslagsteckning, möjligen av Hank Porter. © Disney.

Förlaget Western Publishing hade en omfattande produktion av Disneyserier under åren 1942 till 1984, men enstaka serier producerades dock så tidigt som 1932. Western-producerade serier känns igen genom att deras seriekod börjar med ett W.

Jämte dagspresserier från King Features Syndicate stod Western för huvuddelen av världens Disneyserieproduktion av under mitten av 1900-talet, med serieskapare som Carl Barks, Paul Murry, Tony Strobl, Dick Moores, Jack Bradbury, Carl Buettner, Gil Turner, Al Hubbard och Frank McSavage bland många andra. För sin samtid var dessa serieskapare anonyma, men historien har sedermera lyft fram dem i ljuset.

Dessa serier originalpublicerades huvudsakligen i Walt Disney's Comics and Stories samt Four Color och dess avknoppningar (Donald Duck, Mickey Mouse, Uncle Scrooge, m.fl.), och låg också till grund för Kalle Anka & C:o och andra internationella Disneyserietidningar som började etableras på 1940- och 1950-talen.

Parallellt med Disneyproduktionen hade Western lincensrättigheter till flera andra figurer, och Western-tecknarna arbetade utöver Disneyfigurerna därmed också med serier som "Snurre Sprätt", "Tom & Jerry" och "Hacke Hackspett", bland många andra.

Historik

1930-talet

Mickey Mouse Magazine December 1937. Publicerad av Western Publishing © Disney

Redan på 1930-talet publicerades kortare serier, dels i reklamsyfte och dels för barntidningen Mickey Mouse Magazine. Persongalleriet i dessa serier var begränsat och utgick från dagspresserierna och Disneystudions kortfilmer, med Musse Pigg i centrum, och runt honom figurer som Mimmi Pigg, Klasse Häst, Klarabella Ko, Pluto, Långben, Kalle Anka, Knatte, Fnatte och Tjatte, och Teddi och Freddi. Dessutom figurade figurer från Silly Symphonies, som Stora Stygga Vargen och tre små grisar, samt Max Hare och Tobias Sköldpadda. Skaparna till dessa serier är i huvudsak okända.

1938 inledde Western ett mångårigt samarbete med Dell Publishing, enligt vilket Dell åtog sig att publicera de serier som Western producerade.

1940-talet

Stora Stygga och Lilla Vargen ur Lilla Vargens debutserie "The Li'l Bad Wolf" (Historiekod: W WDC 52-06) av Carl Buettner efter manus av Dorothy Strebe från Walt Disney's Comics (and Stories) nr 549. © Disney

1941 tecknade Irving Tripp två seriehäften baserade på Disneystudions långfilmer "Den fredliga draken" och "Dumbo". Först påföljande år kom produktionen dock igång på allvar i och med att Ken Hultgren, Jack Hannah, Walt Kelly, Carl Buettner och Carl Barks producerade sina första Disneyserier. De fyra förstnämnda hade lämnat förlaget inom tio år, men Carl Barks skulle kom att bli den mest inflytelserika och beundrade av Westerns serieskapare - till skillnad från flertalet av sina kollegor skrev han också egna manus.

Disneyserierna kom inledningsvis att publiceras främst två tidningar. I antologititeln Four Color, publicerades längre, ofta äventyrsbetonade, serier med Kalle Anka (med start i #9 1942) och Musse Pigg (från #27 1943), samt serieadaptioner av Disneystudions långfilmer ("Bambi", #12 1942) och vidareutvecklingar med figurer från filmerna (t.ex. "Thumper meets the Seven Dwarfs", #19 1943).

I månadstidningen Walt Disney's Comics and Stories, inledde Barks tiosidorsserier med Kalle Anka snart sagt varje nummer, med start i #31 (april 1943). Därutöver publicerades kortare serier med blandade figurer från filmvärlden, samt serierna "Gremlins" (1943-1944), "Sigge Småkryp" (1943-1950), och "Lilla Vargen"" (1945-1957, samt med nya avsnitt med start 1961). De förstnämnda, som byggde på berättelser av Roald Dahl respektive "Silly Symphonies"-söndagssidan, försvann rätt snart ur seriemedvetandet, men den sistnämnda gjorde desto större intryck. "Lilla Vargen" bygger på "Silly Symphonies"-filmerna om Stora Stygga Vargen och tre små grisar, med twisten att vargen till sitt stora förtret har en son som inte äter kött och är bästa vän med grisarna.

Utöver de två huvudtitlarna producerades Disneyserier bl.a. också för årliga julhäften producerade för bildäcksfirman Firestone 1943-1949 och en serie om 16 häften som följde med i flingpaket av märket Cheerios 1947. Under fyrtio-, femtio-, och sextiotalen producerade förlaget också hundratals gratishäften med titeln Boys' and Girls' March of Comics, varav 12 innehöll Disneyserier.

Bland de tecknare som anlitades av Western under 1940-talet märks, utöver de redan nämnda, Dick Moores, Al Taliaferro, Dan Noonan, Vivie Risto, Roger Armstrong, Bill Wright, Don Gunn, Lynn Karp, Paul Murry, Harvey Eisenberg, Tom McKimson, George Waiss, Gil Turner, Ralph Heimdahl, Morris Gollub, Tony Strobl, Manuel Gonzales, och bröderna Tony och Jim Pabian.

1950-talet

"Farbror Joakim" ur debuten i "Jul på Björnberget" av Carl Barks © Disney

Under femtiotalet etablerades Westerns Disneytidningar med Walt Disney's Comics and Stories i spetsen som USA:s mest sålda serietidningar, och produktionen ökade.

I Walt Disney's Comics publicerades Barks "Kalle Anka", fortsättningsserier med Musse Pigg av Carl Fallberg och Paul Murry, samt jämte "Lilla Vargen" (t.o.m. 1957), också "Farmor Anka" (1950-1954), om Kalles farmor och hennes bondgårdsliv tillsammans med den late drängen Mårten Gås och mössen Jack och Gus från långfilmen "Askungen"; "Pluto" (1952-1957), om Musse Piggs hund och hans vardagsmödor; "Lille Hiawatha" (1952-1954), om den övermodig indianpojken från "Silly Symphony"-filmen med samma namn; "Piff och Puff" (1957-1962), om kortfilmernas energiska gnagare; och "Ludde" (1957-1961), om filmhundarna Lady och Lufsens busige valp.

"Four Color" belyste i mångt och mycket samma serier: "Lille Hiawatha" (fyra utgåvor 1952-1959), "Lilla Vargen" (tre utgåvor 1952-1954), "Piff & Puff" (tre utgåvor 1953-1955), "Ludde" (fyra utgåvor 1956-1957), "Farmor Anka" (sju utgåvor 1957-1962), och "Pluto" (tio utgåvor 1957-1961). Andra utgåvor fokuserade på "Långben" (16 utgåvor 1953-1962), "Kajsa Anka" (åtta utgåvor 1954-1961), Pinnochios 'samvete' "Benjamin Syrsa" (fyra utgåvor 1956-1959), och "Oppfinnar-Jocke" (4 utgåvor 1959-1962). Dessutom knoppade de populäraste serierna av sig i egna tidningar: Donald Duck och Mickey Mouse utkommer sedan 1952, Chip 'n' Dale publicerades 1955-1962 samt 1967-1984, och Scamp 1958-1960 samt 1967-1979. Därutöver publicerades 1951-1963 flera utgåvor av Donald Duck Album och Mickey Mouse Album, tidningar med utgångspunkt i familjen Anka respektive familjen Piggs fotoalbum.

Decenniets stora Disneystjärna var Kalle Ankas rike farbror Joakim, skapad av Barks 1947. 1952-1953 utkom tre Uncle Scrooge Four Color, varefter tidningen knoppade av i en egen tidning.

Under decenniet begåvades tidningar också med biserier, vilka publicerades i fyrasidors avsnitt i varje nummer: i Scamp publicerades utöver "Ludde" också "Bongo" (1958-1960), baserat på björnen från filmen "Pank och fågelfri", i Chip 'n' Dale samsades "Piff och Puff" med "Tre små grisar" (1956-1962), och i Uncle Scrooge figurerade "Oppfinnar-Jocke" (1956-1973) i en egen serie. I samband med att "Lilla Vargen" försvann ur Walt Disney's Comics and Stories, dök serien istället upp jämte "Musse Pigg" i Mickey Mouse (1956-1965), och i Donald Duck fanns utöver "Kalle Anka" också "Långben" (1955-1971).

1952 började Four Color publicera serier baserade på otecknade filmer och tv-serier (inklusive dokumentärer) - ur detta material utkristalliserades tre serier som sedermera också betroddes med fristående titlar: Zorro (1958-1961 och 1966-1968), Spin and Marty (1956-1959) och Walt Disney Presents (1959-1960, med serierna "Texas John Slaughter", "Elfego Baca" och "The Swamp Fox").

Slutligen publicerades under 1950-talet en lång rad så kallade Dell Giant innehållandes Disneyserier. Detta var tjockare tidningar (vanligen 100 sidor), antingen engångsutgåvor eller säsongsmagasin med titlar som "Silly Symphonies", "Christmas Parade", "Vacation Parade" och "Huey, Dewey and Louie Back to School". I dessa tidningar samsades serier, pyssel, och sagor om utrymmet, och flertalet av Disneys figurer dök upp. Totalt utgavs närmare 70 utgåvor Dell Giants med Disneyserier, mellan 1949 och 1961.

Bland gratis- och reklamtidningar från femtiotalet märks framför allt fem häften producerade för American Dairy Association 1955-1956, 24 nya häften för Cheerios 1954 (denna gång med 3D-serier), och 32 häften för Cheerios konkurrent Wheaties 1950-1951.

Under femtiotalet tillkom serieskapare som Jack Bradbury, Lee Hooper, Cecil Surry, Bill Weaver, Al Hubbard, Bob Moore, Frank McSavage, Riley Thomson, Dan Gormley, Fred Abranz, Stan Walsh, Bob Grant, Dick Hall, Pete Alvarado, Phil DeLara, Ken Champin, Jack Manning, och Bob Gregory, samt tuscharna Steve Steere och John Liggera, och de produktiva manusförfattarna Del Connell, Don Christensen, Carl Fallberg, och Vic Lockman.

De serier som baserades på otecknade filmer och serier tecknades huvudsakligen av andra tecknare - bland dessa märks Tony Sgroi, Russ Manning, Dick Rockwell, John Ushler, Jesse Marsh, August Lenox, Nick Firfires, Frank Thorne, Dan Spiegle, Alex Toth, Bill Ziegler, Warren Tufts, Nat Edson, Richard Moore, och Mel Keefer.

1960-talet

New Adventures of The Phantom Blot nr 1 (1964) med omslag av Paul Murry. © Disney
Bilden är hämtad med tillstånd från The Grand Comic Book Database.

1960-talets första nya amerikanska Disneytidning blev Ludwig Von Drake (1961-1962), med Kalles morbror, det självutnämnda universalgeniet "Ludwig von Anka", skapad för tv-serien Walt Disney Presents. Som biserie i tidningen publicerades "Kicki, Pippi och Titti", om Kajsas systerdöttrar.

1962 inledde filmbolaget Walt Disney Productions sin produktion av Disneyserier för den internationella marknaden, vilken inledningsvis till stor del anlitade samma kreatörer som arbetade för Western. Samma år beslöt Western att avbryta sitt samarbete med Dell Publishing, och istället publicera sina serier genom det egna, nystartade serieförlaget Gold Key Comics. Inledningsvis fortsatte Gold Key utgivningen av Walt Disney's Comics and Stories, Donald Duck, Mickey Mouse, och Uncle Scrooge, medan övriga titlar avslutades. Chip'n'Dale, Scamp, och Zorro återkom dock efter några år. Under decenniet sjösattes också flera nya tidningar: skurkarna "Björnligan" och "Spökplumpen" sattes i fokus i The Beagle Boys (1964-1980, sista året under titeln The Beagle Boys vs. Uncle Scrooge) respektive The Phantom Blot (1964-1966), och även Knattarna och deras scoutrörelse Gröngölingarna fick en tidning: Huey, Dewey and Louie Junior Woodchucks (1966-1984). Bland decenniets nya figurer etablerade två stycken egna tidningar: Långbens superhjältealias Stål-Långben i Super Goof (1965-1984), och i Moby Duck (1967-1970 och 1973-1978) handlade det om Kalle Ankas valfångarsläktning. Dessutom publicerades två kortlivade serietidningar baserade på Disneys otecknade tv-produktioner: World of Adventure (1963, med biserien "Kapten Nemo") och The Scarecrow of Romney Marsh (1964-1965, "Spökryttaren" på svenska). Filmadaptionerna fortsatte att produceras men publicerades nu som helt fristående tidningar.

Gold Key tog inte upp någon Giant-publicering, men julhäften ("Christmas Parade") fortsatte att publiceras till och med 1972, men nu i samma format som övriga tidningar. I Giant-utgivningens ställe sjösattes Walt Disney Comics Digest (1968-1976), en tjockare tidning i pocketformat, som likt Dell Giant innehöll serier med flertalet av Disneys figurer.

I och med övergången till Gold Key blev reprismaterial vanligare förekommande i Disneytidningarna, och upplägget för biserier blev mindre enhetligt: "Oppfinnar-Jocke" och "Långben" fortsatte oförändrat i Uncle Scrooge respektive Donald Duck, och i Mickey Mouse byttes "Lilla Vargen" ut mot "Gröngölingarna". Övriga tidningar fokuserade enbart på sin titelfigur.

Walt Disney's Comics and Stories genomgick störst förändringar i och med förlagsbytet - "Ludwig von Anka" hade en fast plats 1962-1963, men därefter följde några år av mer blandat innehåll - enbart "Kalle Anka" hade en given plats. "Musse Pigg"-följetongerna ersattes temporärt, 1965-1966, av "The Walt Disney Theater", i vilken Kalle, Musse och deras vänner spelade huvudrollerna i berömda verk som "Riddarna av runda bordet", "Sherlock Holmes", "Aladdin", och "Skattkammarön". Därutöver publicerades framför allt avsnitt av "Kajsa Anka" (1963-1966), "Madame Mim" (1964-1967 - hon flyttade därmed från medeltidsvärlden i den animerade långfilmen "Svärdet i stenen" till Kalle Ankas värld), "Björnligan" (1965-1968), och "Oppfinnar-Jocke" (1966), men också kortare inhopp av andra serier. 1968 återinfördes dock en fast uppställning, nu med "Ludde" och "Kicki, Pippi och Titti", jämte "Kalle Anka" och "Musse Pigg".

I Mickey Mouse genomfördes ett kortvarigt experiment under 1966, "Mickey Mouse Super Secret Agent": i tre nummer (#106-109) tecknades huvudserien av Paul Murry och Dan Spiegle, till Don Christensens manus. Murrys välkända "Musse Pigg"-stil sammanfördes med Spiegles realistiska stil, vilket resulterade i en hybridmiljö, där Musse och Långben frekventerade en realistisk värld med realistiskt tecknade människor.

Utöver förlagsförändringen påverkades Westerns sextiotalsproduktion av Carl Barks pensionering 1967 - hans sista serier tuschades av Tony Strobl. Strobl fyllde inledningsvis också Barks plats som huvudtecknare för Uncle Scrooge och "Kalle Anka"-serierna i Walt Disney's Comics and Stories, men med start 1969 ersatte Barks-repriser de nya serierna i båda dessa fall.

Bland decenniets nya serieskapare märks Mike Arens, Jim Fletcher, John Carey, Kay Wright, tuscharen Mike Royer, samt Doug Wildey och Dick Shaw som tecknade spelfilmsadaptioner.

1970- och 1980-talen

Ruta från serieversionen av Disneys Robin Hood. Teckning av Pete Alvarado. Walt Disney´s Serier nr 1,5 1975 © Disney

Under Western-produktionens sista femton år fortsatte andelen repriser att öka. Nya tidningar tillkom dock, och merparten av dessa utgjorde fortsättningar på Disneystudions samtida biofilmer: de animerade Aristocats (The Aristokittens, 1971-1975, och O'Malley and the Alley Cats, 1971-1974), Robin Hood (The Adventures of Robin Hood, 1974-1975), Nalle Puh (Winnie-the-Pooh, 1977-1984), och Micke och Molle (The Fox and the Hound, 1981), samt spelfilmerna Det svarta hålet (The Black Hole, 1980) och Condorman (Condorman, 1981-1982). Dessutom tillkom tidningarna Daisy and Donald (1973-1984), med fokus på Kalle och Kajsas relation, och Walt Disney Showcase, som var något av en uppdaterad variat på Dells Four Color.

I Walt Disney's Comics and Stories ersattes "Kicki, Pippi och Titti" av "Piff och Puff" vid årskiftet 1969/1970, och därefter bestod tidningens laguppställning av repriser av Barks "Kalle Anka", nya "Musse Pigg"-serier huvudsakligen av Paul Murry (dock ersattes fortsättningsserierna av fristående serier 1973), "Ludde", och "Piff och Puff". Från och med 1976 saknade dock tidningen fasta serier utöver "Musse Pigg" och "Kalle Anka", och till synes slumpvis valda avsnitt av förlagets övriga Disneyserier fyllde tidningens övriga sidor fram till nedläggningen 1984.

I övriga tidningsutbudet avslutades 1973 de kvarvarande biserierna ("Oppfinnar-Jocke" i Uncle Scrooge, "Gröngölingarna" i Mickey Mouse, och "Långben" i Donald Duck) - därefter fokuserade varje tidning på sin titelfigur. Ett mindre undantag var tidningen Super Goof som 1979-1984 innehöll biserien "Mighty Knight", vars titelfigur var en medeltida motsvarighet till Stål-Långben.

Westerns serieproduktion avslutades samtidigt som dess serieutgivning lades ned 1984. Dessförinnan hann serietecknarna Cliff Voorhees, Harry Gladstone och Román Arámbula, och tuscharna Larry Mayer, Tony DiPaola, Joe Messerli och Jeff Maurer också anlitas av förlaget.

Serier

Här listas Western-producerade serier som antingen publicerades i egen periodisk tidning, som återkommande inslag i Four Color, eller som fast biserie i annan tidning. Utöver detta tillkommer figurernas medverkan i andra serier, serier publicerade för Dell Giant, Walt Disney Comics Digest, Donald Duck Album, Mickey Mouse Album och reklamtidningar, samt enstaka inhopp som biserie.

Serier som enbart figurerat i enstaka utgåvor eller som biserier utan fast medverkan i någon tidning är inte inkluderade.

"Engångsutgåvor" i tabellen syftar på Four Color (1942-1962) & Walt Disney Showcase (1970-1982) - repriser är exkluderade.

Med rötterna i animation

Serie Engångsutgåvor Egen tidning Som fast biserie
Kalle Anka 1942-1952 Donald Duck, 1952-1984 Walt Disney's Comics and Stories, 1943-1984
Musse Pigg 1943-1952 Mickey Mouse, 1952-1984 Walt Disney's Comics and Stories, 1949-1984
Farbror Joakim 1952-1953 Uncle Scrooge, 1953-1984
Långben 1953-1962 Super Goof, 1965-1984 Donald Duck, 1955-1971
Piff och Puff 1953-1954 Chip'n'Dale, 1955-1962 & 1967-1984 Walt Disney's Comics and Stories, 1957-1962 & 1969-1976
Kajsa Anka 1954-1961 & 1972 Daisy and Donald, 1973-1984 Walt Disney's Comics and Stories, 1963-1966
Ludde 1956-1957 & 1961 Scamp, 1958-1960 & 1967-1979 Walt Disney's Comics and Stories, 1957-1961 & 1968-1976
Ludwig von Anka Ludwig Von Drake, 1961-1962 Walt Disney's Comics and Stories, 1962-1963
Björnligan The Beagle Boys, 1964-1980 Walt Disney's Comics and Stories, 1965-1967
Spökplumpen The Phantom Blot, 1964-1966
Gröngölingarna Huey, Dewey and Louie Junior Woodchucks, 1966-1984 Mickey Mouse, 1966-1971
Moby Duck 1971 Moby Duck, 1967-1970 & 1973-1978
Aristocats The Aristokittens, 1971-1975
O'Malley and the Alley Cats, 1971-1974
Robin Hood The Adventures of Robin Hood, 1974-1975
Nalle Puh Winnie-the-Pooh, 1977-1984
Micke och Molle The Fox and the Hound, 1981
Gremlins Walt Disney's Comics and Stories, 1943-1944
Sigge Småkryp Walt Disney's Comics and Stories, 1943-1950
Lilla Vargen 1952-1954 Walt Disney's Comics and Stories, 1945-1957 & 1961-1964
Mickey Mouse, 1956-1965
Tre små grisar 1949 Chip'n'Dale, 1956-1962
Farmor Anka 1957-1962 Walt Disney's Comics and Stories, 1950-1954
Lille Hiawatha 1952 & 1957-1959 Walt Disney's Comics and Stories, 1952-1954
Pluto 1952-1961 Walt Disney's Comics and Stories, 1952-1957
Bongo 1956-1958 Scamp, 1958-1960
Benjamin Syrsa 1956-1959
Oppfinnar-Jocke 1959-1962 Uncle Scrooge, 1956-1973
Walt Disney's Comics and Stories, 1961-1963 & 1966
Kicki, Pippi och Titti Ludwig Von Drake, 1961-1962
Walt Disney's Comics and Stories, 1968-1969
Madame Mim Walt Disney's Comics and Stories, 1964-1967
The Walt Disney Theater Walt Disney's Comics and Stories, 1965-1966
Mighty Knight Super Goof, 1979-1984

Spelfilmsadaptioner

Serie Engångsutgåvor Egen tidning Som fast biserie
Spin and Marty 1956-1957 & 1959-1960 Spin and Marty 1958-1959
Zorro 1958-1959 Zorro 1959-1961 & 1966-1968
Spökryttaren The Scarecrow of Romney Marsh 1964-1965
Det svarta hålet The Black Hole 1980
Condorman Condorman 1981-1982
The Hardy Boys 1956-1959
The Swamp Fox 1961 Walt Disney Presents 1959-1960
Texas John Slaughter 1961 Walt Disney Presents 1959-1960
Elfego Baca Walt Disney Presents 1959-1960
Kapten Nemo World of Adventure 1963

Lista över serieskapare

Tecknare

Även inklusive de tecknare som skrev egna manus.

Enbart tuschning

Manusförfattare

Även inklusive de författare som undantagsvis också tecknade.

Tecknare av spelfilmsadaptioner


Disneyserier
Hämtad från "https://seriewikin.serieframjandet.se/index.php?title=Disneyserier_från_Western&oldid=246834"