Skillnad mellan versioner av "Bruno Brazil"
Hoff (diskussion | bidrag) |
Hoff (diskussion | bidrag) |
||
| Rad 18: | Rad 18: | ||
På 1980-talet, efter samarbetet med Greg, gjorde Vance några korta "Bruno Brazil"-historier. Därefter lämnade han serien, bl.a. till förmån för "[[XIII]]" (som också är en agentserie). | På 1980-talet, efter samarbetet med Greg, gjorde Vance några korta "Bruno Brazil"-historier. Därefter lämnade han serien, bl.a. till förmån för "[[XIII]]" (som också är en agentserie). | ||
2019 startade [[Philippe Aymond]] och [[Bollée]] åter upp serien. | 2019 startade [[Philippe Aymond]] och [[Laurent-Frédéric Bollée]] åter upp serien. | ||
==Handling== | ==Handling== | ||
Versionen från 25 oktober 2019 kl. 22.09
"Bruno Brazil" är en belgisk agentserie av William Vance (bild) och Louis Albert (mer känd som Greg, text). Serien startade 1967 i den belgiska serietidningen Tintin.
Historik
Från början var avsnitten korta, 5–7 sidor på sin höjd. 1968 kom den första längre episoden, "Le requin qui mourut 2 fois". I albumet "Commando Caïman" organiserar Bruno Brazil sitt Kajman-kommando.
Rent grafiskt var serien en föregångare med bland annat uppsplittrade sidlayouter. Egentligen tecknade Vance serien mer i brittisk än belgisk stil i början, mer som Yaroslav Horaks "James Bond" eller Jim Holdaways "Modesty Blaise". Det är först efter några album, ungefär i samband med äventyret "Sarabande à Sacramento", som saker börjar att ändras grafiskt sett.
Greg och Vance hade inlett sitt samarbete 1965 med "Ringo", en västern, och därför är det lite logiskt att det förekommer vilda västern-element även i agentserien "Bruno Brazil", som utspelar sig i "nutid". Det ingår till och med en Colt-beväpnad cowboy som kallas Texas i Kajmankommandot. Även figurer som Whip och Gaucho verkar snarare hämtade från västernserierna än från agenternas kalla krigsvärld.
På 1980-talet, efter samarbetet med Greg, gjorde Vance några korta "Bruno Brazil"-historier. Därefter lämnade han serien, bl.a. till förmån för "XIII" (som också är en agentserie).
2019 startade Philippe Aymond och Laurent-Frédéric Bollée åter upp serien.
Handling
Från att i början ha varit tämligen konventionella, lite grann i Ian Flemings anda, blev Gregs agentintriger efterhand alltmer inriktade på att visa hur meningslösa och cyniska alla underrättelseoperationer i främmande länder egentligen är. Mest känslokyla visar agenterna i "Storm över Stilla Havet". Till skillnad från hur det är i många andra agentserier dog agenter i Bruno Brazils Kajman-kommando hela tiden, vilket gjorde att persongalleriet förändrades med seriens gång och känslan av realism förstärktes (på bekostnad av mången "sidekick" som hunnit bli populär hos läsarna). Liksom Bernard Prince och Lefranc adopterar även Bruno Brazil en liten pojke, fast till skillnad från dessa barnkära hjältekollegor skaffar han sig samtidigt en fru också.
Kajman-kommandots medlemmar
- Överste L (Brunos chef)
- Bruno Brazil
- Bill Brazil (Brunos yngre bror, omkommer i "Quitte ou double pour Alak 6")
- Whip Rafale
- Texas Bronco (råkar också illa ut i "Quitte ou double pour Alak 6")
- Felipe "Gaucho" Morales
- "Big Boy" Lafayette (f.d. skum jockey, dör i "Bronselefanten")
- Tony "Vagabonden" Nomade ("Big Boys" ersättare, dyker upp i "Storm över Stilla havet")
Utgivning
Svensk utgivning
Tre album har getts ut på på svenska:
- "Spektakel i Sacramento", Winthers Förlag 1980
- "Bronselefanten", Winthers Förlag 1980
- "Storm över Stilla havet", Winthers Förlag 1980
Serien har även publicerats i Banggg (flera av de korta avsnitten från 1967 som ingår i det franska albumet "Dossier Bruno Brazil"), Seriemagasinet och Magnum Comics.
Originalutgivning
Totalt finns det 11 album på originalspråket:
| Originaltitel | Svensk publicering |
|---|---|
| "Le requin qui mourut 2 fois" 1969 | "Hajen som dog två gånger", Magnum Comics 1/1990 |
| "Commando Caïman" 1970 | "Kommando Kajman", Magnum Comics nr 15/1989 |
| "Les yeux sans visage" 1971 | "Ögonen utan ansikte", Seriemagasinet special nr 3/1977 "Operation hjärntvätt", Magnum Comics nr 3/1990 |
| "La cité pétrifiée" 1972 | "Den förstenade staden", Magnum Comics nr 8/1990 |
| "La nuit des Chacals" 1973 | "Sjakalernas natt", Magnum Comics nr 13/1990 |
| "Sarabande à Sacramento" 1974 | "Spektakel i Sacramento", Bruno Brazil album 1 (1980) "Möte med maffian", Magnum Comics nr 8/1991 |
| "Des caïmans dans la rizière" 1975 | "Bronselefanten", Bruno Brazil album 2 (1980) "Kajmaner i risfälten", Magnum Comics nr 13/1991 |
| "Orage aux Aléoutiennes" 1976 | "Storm över Stilla Havet", Bruno Brazil album 3 (1980) "Storm över Aleuterna", Magnum Comics nr 4/1992 |
| "Quitte ou double pour Alak 6" 1977 | "Kvitt eller dubbelt Alak 6", Magnum Comics nr 9/1992 |
| "Dossier Bruno Brazil" 1977 | "Dossier Bruno Brazil", Seriemagasinet nr ? |
| "La fin ... !??" 1995 | |
| "Ne tuez pas les immortels" (utgiven av Gibraltar, "hors serie") 1993 |
